torsdag, oktober 06, 2016

Guds vilja

I morgon blir det TV-inspelning. Det är TV 2020 som vill göra en intervju. Programmet heter Vardagstro special. Det kommer visst att handla om viktiga val. Anders Wisth som producerar programmen, ja hela kanalen, är en gammal god vän från tiden i Hjälmseryd. han var då pastor först i Allianskyrkan och sedan i Pingstkyrkan i Stockaryd om jag minns rätt. Vi gjorde en resa till Israel tillsamman med en grupp. Efter att vi lämnat Hjälmseryd, någon gång i slutet av 1990-talet vet jag att Anders arbetade inom möbelindustrin i Lammhult. Han måste då ha varit på väg bort från pastorstjänst. Hur länge han arbetat med Media-huset, som hans bolag heter, vet jag faktiskt inte. Jag får väl fråga i morgon. Men jag ser på de program som finns att de har en seriös tro. Och jag vet att TV2020 vill försöka spegla människors vardagstro.

Några av frågorna kommer säkert att handla om hur det kom sig att jag "valde" Cellkyrkan, vad som hände med den modellen och hur jag ser på det idag. Åtminstone är jag beredd på det. Ett annat viktigt val jag gjort var att alls lämna Hjälmseryd. Det blir nog några frågor om det också. Det som eventuellt kan intressera vanliga tittare är nog de teologiska frågorna som typ; Kom visionen från Gud? Ser du slutet i Hjälmseryd som ett misslyckande? Vad händer nu i Värnamo? Det finns tyvärr inga enkla eller snabba svar på den typen av frågor, men jag kan inte förneka att jag funderat över dem många gånger.

Säkert kommer han också att fråga om olyckan i Nepal. Den kan väl inte ha varit Guds vilja? Hur har din bild av Gud påverkats? Nåja, vi får se vart det tar vägen, men som du märker har jag bearbetat frågorna även om det som sagt inte finns några enkla svar.

Annars präglas den här kvällen av väntans tider. Elisabet väntar sitt tredje barn, Karis och mitt åttonde barnbarn, vilken timme som helst. Nu snackar vi verkligheter. Att föda barn är inte en teori. Om det tar lång tid, om det går snabbt eller det tillstöter komplikationer; vem kan påverka sådant? I kväll känner jag mig lugn annars måste jag erkänna att det varit lite oroligt eller ska jag säga att mitt hjärta varit i bön för henne. Med ålderns rätt vet jag att inte ta ut något i förväg. Inte ta saker och ting för självklart. Våra liv ligger i Guds händer och vi har att förlita oss på Honom.

Den här bloggen blev inte skriven i kronologisk ordning. Innan jag började fundera över morgondagen och innan jag var ute hos Claes och Elisabet har Kari och jag varit på mässan i Mariakyrkan i Värnamo. Jag tror jag har nämnt om det tidigare. När vi inte längre mer eller mindre rutinmässigt går till Värnamo kyrka har Mariakyrkan och mässan på torsdagskvällarna blivit vårt nya hem. Mariakyrkan ligger inte heller längre än fem minuters promenad från bostaden så det passar bra. På denna mässa brukar det vara fem till tio personer, men jag tycker det har ökat något under senare tid. Flera av bröderna och systrarna i koinoinan har också sökt sig dit och denna kväll var vi kanske 15 personer. Jag räknade inte, Men eftersom vi inte är många och vi alla känner varandra väl så blir det en mycket god anda i mässan. Mässan blir fylld med frid, trygghet och glädje. Och bäst av allt; Herren Jesus är närvarande på mer än ett sätt. När vi samlas i hans namn är han hos oss. Han syns i bröderna och systrarna. Och hans närvaro blir konkret i, med och under gestalterna av bröd och vin.

Nu ber jag att han ska vara med dig och oss alla den natt som ligger framför oss. Herren ska vara med under morgondagen. Det är också Guds vilja. Sov gott!

Inga kommentarer: