lördag, oktober 08, 2016

Bifall åt Motion 2016:48

Jodå, det gick bra i TV 2020, tror jag. Vi får väl se när de lägger ut intervjun.

Nu måste jag skriva och beklaga ännu en motion till kyrkomötet. Det ska ju beslutas i ett antal motioner 21-23 november. Och nu har utskottens betänkanden, förslag till beslut, lagts ut på kyrkomötets hemsida. De flesta motioner avslås, men några bifalls, som till exempel nr 48.

Motion nr 48 handlar om präster i Svenska kyrkan får leda eller medverka i gudstjänster i annat kristet samfund. Och i Kyrkoordningen står det att det får de. Men det finns en begränsning när det heter att gudstjänsten inte får "vara av sådan karaktär att den står i strid med Svenska kyrkans tro, bekännelse eller lära." Det tycker jag låter som en god ordning.

Nu var det som bekant några präster som lett eller medverkat vid gudstjänst som arrangerats av Missionsprovinsen. Då beslutade domkapitlet i Göteborg att avkraga dessa. Överklagandenämnden upphävde sedan det beslutet. Det kunde ha stannat där. MEN visade det sig; domkapitlet respekterar inte överklagandenämndens beslut. Jag undrar varför? Det ligger nära till hands att misstänka att domkapitlet i Göteborg vill hämnas. Domkapitlet tycker helt enkelt illa om Missionsprovinsen. Man vill marginalisera och om man kunde också eliminera Missionsprovinsen. Beteendet känns igen.

Överklagandenämnden tolkar Kyrkoordningen positivt, det vill säga en präst får verka utanför sin tjänstebefattning  och arbetsbeskrivning. Det är en god tanke att sprida evangelium i alla sammanhang. Men domkapitlet i Göteborg tolkar det negativt. Varför, frågar jag mig? När blev domkapitlet i Göteborg så mån om den rena lutherska läran?

Överklagandenämnden har klargjort att det är OK att en präst leder eller medverkar i annat kristet samfund, i alla fall om prästen följer Kyrkohandboken. Det tycker jag är bra. Men det tycker inte domkapitlet i Göteborg. Nu är det visserligen inte domkapitlet som har lagt motionen om "att  utreda behovet av ytterligare bestämmelser ... ", men det är representanter för domkapitlet som tillsammans med ÖKA, BA, C, ViSK, S, MPSK och biskopen (sic!) i Göteborg. Här finns nu ännu ett tillfälle för kyrkopolitikerna att köra över Svenska kyrkans präster.

Ola Isacsson och Berth Löndahl har reserverat sig i utskottet eftersom utskottet beslutade att bifalla motionen. De ställer i sin reservation följande frågor: "Är det tillåtet för en pensionerad präst att leda dopgudstjänst i ett hem? Är det tillåtet om några av gudstjänstdeltagarna tillhör en kyrka som Svenska kyrkan inte har ekumeniska relationer till? Är det förbjudet om flertalet gudstjänstdeltagare tillhör en kyrka utan ekumeniska relationer till Svenska kyrkan? Är det tillåtet för en präst att leda friluftsgudstjänst i grannförsamlingen? Är det förbjudet att leda samma gudstjänst i en byggnad som tillhör ett kristet samfund Svenska kyrkan inte har ekumeniska relationer till? Får en präst i Svenska kyrkan leda nattvardsgudstjänst och dela ut nattvarden till deltagarna vid den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby? Är det förbjudet att dela ut nattvarden om deltagarna tillhör Missionsprovinsen?"

En annan ledamot gjorde ett särskilt yttrande. "Medarbetare i Svenska kyrkan har på flera sätt samverkat med diametralt motsatta trossamfund såsom islam och driver på flera håll en långtgående samverkan utan någon större analys, vilket ligger betydligt längre från Svenska kyrkans tro och bekännelseskrifter än gudstjänster hos exempelvis Missionsprovinsen. I så fall bör samverkan med andra kyrkor och trossamfund utvärderas och analyseras i ett bredare perspektiv än det som motionären efterlyser."

Nu finns det en påtaglig riska att motionen går igenom. Och även om det kan ha en poäng att frågan utreds är risken att resultatet begränsar prästernas handlingsfrihet uppenbar. För det är ju syftet. Först knäcker politikerna ryggraden på ämbetsbärarna, sedan stiftar riksdagen en ramlag för deras agerande, sedan ska de tvingas att samarbeta och viga samkönade. Nu ska de nekas att sprida Guds Ord utanför det egna sammanhanget. Nog liknar prästerna mer statens förlängda arm, Svenska kyrkans springpojkar än apostlarnas efterträdare?

5 kommentarer:

Torbjörn Lindahl sa...

Fler och fler dumma beslut. När är måttet rågat?

gunvor vennberg sa...

Ja Torbjörn Lindahl, det kan man fråga sig? Hur mycket står egentligen prästerna ut med innan de ansluter sig till Missionsprovinsen? Om en rånare kommer in och ropar "pengarna eller livet!" då väljer de flesta livet. Men när nu prästerna med kyrkopolitiskt våld ska förhindras att leva ut sin kallelse att träda fram i tid och otid, varhelst längtande människor samlas - kommer de då välja pengarna - eller livet? När någon väl anslutit sig till Mpr har kyrkomötet, domkapitlet och stiftsbiskopen i Sv k ingen makt över denne längre, utan en biskop som vill att prästen ska förkunna evangelium i sin helhet, förvalta sakramenten och söka upp de förlorade, en organisation utan en överbyggnad som hotar att krossa alla goda initiativ.

Stig walldin sa...

Det finns bara ett ord : SUCK !!

Håkan Sunnliden sa...

O vad glad jag blir med era bifall. Jag hoppas många, många kommer att kräva en ändring av läget. Men kanske jag blivit mer pessimistisk med åren. Men det hindrar inte att vi fortsätter att bygga Kristi kyrka, - med eller utan stöd från Svenska kyrkan.

Anonym sa...

När SvK öppet visar sin identitet, man vet vad man ska förhålla sig till. Personligen tror jag attKristi Kyrka överlever SvK. Missionen, uppdraget är miljön, gender-, flyktingfrågor. Palestina/Israel. Både ämbetsbärare och kyrkfolk får förr eller senare ta ställning vem vi vill följa.at