Klockan börjar bli mycket. Hon är snart 23.00 och det kanske är dags för sängen. Jag har suttit på balkongen senaste timmen och pratat med Kari. Vilken underbar kväll. En riktig sommarkväll. Kari läser Jungfrumark av Peter Halldorf och jag märker att hon fascineras av ökenfäderna. Det var för övrigt den boken som gav upphov till den ekumeniska kommuniteten i Bjärka-Säby. Jag får väl läsa den efter henne.
Själv har jag varit hemma hos Ronny och Anita på storsamling. Jag fortsatte undervisningen om Kyrkans väsen. Tanken är att den ska gå över i undervisning om kyrkans beståndsdelar och sedan också om kyrkans kännetecken. Lägg märke till att jag skriver kyrkan med stort K eller med litet k. Den förra stavningen syftar på Sions berg, det himmelska Jerusalem, församlingen med de förstfödda som har sina namn skrivna i Livets bok. Denna Kyrkan är min utgångspunkt för undervisningen om kyrkan, den jordiska kyrkan, som jag i god ordning stavar med litet k. Kan tyckas som en detalj, kanske till och med en onödig sådan, men i själva verket avslöjar stavningen hela teologier.
Vi hade en underbar kväll hos Ronny och Anita. Jag är så tacksam för koinonian och de storsamlingar vi sedan många år har sista fredagen i varje månad. Nu håller vi på att sopa fram grunden Jesus Kristus eftersom "en annan grund kan ingen lägga än den som är lagd". Jag tänker lägga ut kvällens undervisning här på bloggen men inte i kväll och knappast i morgon. Kanske inte heller på måndag eftersom Kari och jag är borta hela måndagen, men på tisdagen. Vi får se.
Debatten på Opinion live i går kväll imponerade inte på mig. Jag tror att den är ett symptom på något mycket allvarligare, att det finns en djup spricka inom Svenska kyrkan. Det har jag trott i många år, men den har förvärrats. Frågan är om den nu inte är omöjlig att överbrygga. Jag är böjd att tro det. När denna insikt, inbillad eller verklig, når mig på lokalplanet blir det svårt för mig att vara kvar. Här är en del av orsaken till att jag sagt upp mig.
Men i eländet inom Svenska kyrkan finns det samtidigt något som gläder mig. Det gläder mig att konflikten kommer till ytan, att den blottläggs, för hur ska vi annars kunna se positivt på framtiden? Det har hänt mer än en gång att jag tvivlat på mig själv när jag skrivit kritiska bloggar. Och varje gång som jag har rannsakat mig, efter påstötningar från överheten, har jag kommit till den slutsatsen att jag måste fortsätta att klaga. Om inte för min egen skull så för andras skulle, ja, för Guds skull. Nu när jag slutat min tjänst behöver jag inte bry mig på samma sätt. Nu kan jag ägna kraft åt att predika, undervisa och bry mig om koinonian och dess utveckling. Anställningen inom Svenska kyrkan ligger bakom mig. Andra får ro båten som styrs åt fel håll!
Nu är jag glad för att konflikten inom Svenska kyrkan börjar bli synlig. Självklart är jag delad. Jag är ledsen för att överheten övergett och överger Svenska kyrkan sådan hon är enligt sin egen bekännelse. Där förblir jag gärna. men jag är glad över att villfarelserna och falskspelet kommer upp till ytan. Jag tror jag får skriva mer om det i morgon kväll.
Själv kan jag fortsättningsvis ägna mig åt att "bygga upp" och även om det får bli utanför organisationen behöver det inte bli mot organisationen. Organisationen Svenska kyrkan är för närvarande tämligen ointressant. Det finns viktigare saker att ägna sig åt som kristen.
Själv har jag varit hemma hos Ronny och Anita på storsamling. Jag fortsatte undervisningen om Kyrkans väsen. Tanken är att den ska gå över i undervisning om kyrkans beståndsdelar och sedan också om kyrkans kännetecken. Lägg märke till att jag skriver kyrkan med stort K eller med litet k. Den förra stavningen syftar på Sions berg, det himmelska Jerusalem, församlingen med de förstfödda som har sina namn skrivna i Livets bok. Denna Kyrkan är min utgångspunkt för undervisningen om kyrkan, den jordiska kyrkan, som jag i god ordning stavar med litet k. Kan tyckas som en detalj, kanske till och med en onödig sådan, men i själva verket avslöjar stavningen hela teologier.
Vi hade en underbar kväll hos Ronny och Anita. Jag är så tacksam för koinonian och de storsamlingar vi sedan många år har sista fredagen i varje månad. Nu håller vi på att sopa fram grunden Jesus Kristus eftersom "en annan grund kan ingen lägga än den som är lagd". Jag tänker lägga ut kvällens undervisning här på bloggen men inte i kväll och knappast i morgon. Kanske inte heller på måndag eftersom Kari och jag är borta hela måndagen, men på tisdagen. Vi får se.
Debatten på Opinion live i går kväll imponerade inte på mig. Jag tror att den är ett symptom på något mycket allvarligare, att det finns en djup spricka inom Svenska kyrkan. Det har jag trott i många år, men den har förvärrats. Frågan är om den nu inte är omöjlig att överbrygga. Jag är böjd att tro det. När denna insikt, inbillad eller verklig, når mig på lokalplanet blir det svårt för mig att vara kvar. Här är en del av orsaken till att jag sagt upp mig.
Men i eländet inom Svenska kyrkan finns det samtidigt något som gläder mig. Det gläder mig att konflikten kommer till ytan, att den blottläggs, för hur ska vi annars kunna se positivt på framtiden? Det har hänt mer än en gång att jag tvivlat på mig själv när jag skrivit kritiska bloggar. Och varje gång som jag har rannsakat mig, efter påstötningar från överheten, har jag kommit till den slutsatsen att jag måste fortsätta att klaga. Om inte för min egen skull så för andras skulle, ja, för Guds skull. Nu när jag slutat min tjänst behöver jag inte bry mig på samma sätt. Nu kan jag ägna kraft åt att predika, undervisa och bry mig om koinonian och dess utveckling. Anställningen inom Svenska kyrkan ligger bakom mig. Andra får ro båten som styrs åt fel håll!
Nu är jag glad för att konflikten inom Svenska kyrkan börjar bli synlig. Självklart är jag delad. Jag är ledsen för att överheten övergett och överger Svenska kyrkan sådan hon är enligt sin egen bekännelse. Där förblir jag gärna. men jag är glad över att villfarelserna och falskspelet kommer upp till ytan. Jag tror jag får skriva mer om det i morgon kväll.
Själv kan jag fortsättningsvis ägna mig åt att "bygga upp" och även om det får bli utanför organisationen behöver det inte bli mot organisationen. Organisationen Svenska kyrkan är för närvarande tämligen ointressant. Det finns viktigare saker att ägna sig åt som kristen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar