Det var några dagar sedan jag skrev den senaste bloggen. Det har blivit så att jag inte längre känner någon inre press att skriva en blogg varje dag även om jag sannolikt mestadels kommer att göra det också fortsättningsvis. Men så kan det komma dagar då jag inte ids prestera, hitta på eller vill tvinga mig till att skriva. Vad gäller bloggandet tänker jag ibland på en kommentar jag fick för några år sedan. Personen i fråga tyckte jag skrev lite mycket om mig själv. På det vill jag gärna svara att mitt Håkan Sunnlidens blogg är just Håkan Sunnlidens blogg. Bloggen är i första hand min dagbok. Jag är som alla andra upptagen med det jag lever med och bloggen är min dokumentation. Det mest personliga, det privata, skriver jag inte här, men den som läser bloggen regelbundet kan nog få en ganska riktigt bild av mig. Vad man nu ska med den till.
För någon vecka sedan var jag i Stockholm på en bönedag. Ett antal andliga ledare från olika sammanhang möts för samtal och bön ett par gånger om året. Det var roligt att få träffa några som jag känt sedan länge men inte mött på ett par decennier. Och det var roligt att möta nya ledare. Jag inser att det kommer nya generationer efter min. Det är ganska speciellt att höra till dem äldre och att ha perspektiv på vad som skett i vårt land sedan 1970-talet. Ibland frågar jag mig emellertid om det finns någon bland de yngre som är intresserade av att höra. Jag önskar att jag hade någon eller några som jag kunde få vara till för. Det där med lärjungar är nog inte så dumt.
Under veckan som gått har jag också skickat ut boken Motståndsrörelser i kyrkans historia. Häromdagen fick jag en fråga om omslaget. Varför har du en kyrkoruin på omslaget?
En bild kan säga mycket. Själv hade jag bara sagt till förlaget att en bild som knyter an till motstånd kunde kanske vara bra eller kanske en kyrkoruin. Och så blev det. Jag tycker bilden är fin. Vad den betyder? Kanske att den konstantinska eran är över. För se det tror jag. Bilden kunde vara en illustration på Svenska kyrkan. Jag menar generellt sett. Det finns undantag. Eller kanske bilden kunde påpeka att vår tro inte kan vara en tro på en kyrkobyggnad. Vår tro hänger på den andra personen i gudomen Jesus Kristus!
Under förra veckan kunde jag också skicka ut boken till dem som hade förhandsbeställt den. Det var lite extra roligt också med tanke på att äldste sonen hjälp mig igång med ett handelsbolag. Det var nog nödvändigt med tanke på att jag reser en del och med tanke på de böcker jag säljer. Det gäller att skilja mellan privat och tjänst. Plötsligt är man "anställd" igen om än egen företagare.
Nu skulle jag skicka och fakturera boken. Då tvingades jag inse 1) att boken inte gick ner i ett vanligt C5-kuvert. Den var lite, lite för tjock. Jakobs brev gick att skicka så. Alltså måste jag ordna det på annat sätt. 2) Gränsen för dubbelt porto går vid 250 g och boken väger 283 g. Surt, sa räven. Jag var tvungen att köpa en påse för 45;- inkl porto. Men detta ska då läggas på i en faktura. 3) På alla varot och tjänster ska vidare läggas moms. För det har staten bestämt. Jag såg på mitt kvitto efter påsarna att där inte var någon moms i portot, så jag la inte på någon moms på portot. Kanske har jag gjort fel? Då får väl Skatteverket höra av sig ... eller hur ser du på detta?
Vidare har Koinonian i lördags haft en undervisningsdag. Vi var ett 25-tal och där gick det också åt lite böcker. Boken säljer med andra ord. Kul. I morgon blir det rapport från undervisningsdagen.
För någon vecka sedan var jag i Stockholm på en bönedag. Ett antal andliga ledare från olika sammanhang möts för samtal och bön ett par gånger om året. Det var roligt att få träffa några som jag känt sedan länge men inte mött på ett par decennier. Och det var roligt att möta nya ledare. Jag inser att det kommer nya generationer efter min. Det är ganska speciellt att höra till dem äldre och att ha perspektiv på vad som skett i vårt land sedan 1970-talet. Ibland frågar jag mig emellertid om det finns någon bland de yngre som är intresserade av att höra. Jag önskar att jag hade någon eller några som jag kunde få vara till för. Det där med lärjungar är nog inte så dumt.
Under veckan som gått har jag också skickat ut boken Motståndsrörelser i kyrkans historia. Häromdagen fick jag en fråga om omslaget. Varför har du en kyrkoruin på omslaget?
En bild kan säga mycket. Själv hade jag bara sagt till förlaget att en bild som knyter an till motstånd kunde kanske vara bra eller kanske en kyrkoruin. Och så blev det. Jag tycker bilden är fin. Vad den betyder? Kanske att den konstantinska eran är över. För se det tror jag. Bilden kunde vara en illustration på Svenska kyrkan. Jag menar generellt sett. Det finns undantag. Eller kanske bilden kunde påpeka att vår tro inte kan vara en tro på en kyrkobyggnad. Vår tro hänger på den andra personen i gudomen Jesus Kristus!
Under förra veckan kunde jag också skicka ut boken till dem som hade förhandsbeställt den. Det var lite extra roligt också med tanke på att äldste sonen hjälp mig igång med ett handelsbolag. Det var nog nödvändigt med tanke på att jag reser en del och med tanke på de böcker jag säljer. Det gäller att skilja mellan privat och tjänst. Plötsligt är man "anställd" igen om än egen företagare.
Nu skulle jag skicka och fakturera boken. Då tvingades jag inse 1) att boken inte gick ner i ett vanligt C5-kuvert. Den var lite, lite för tjock. Jakobs brev gick att skicka så. Alltså måste jag ordna det på annat sätt. 2) Gränsen för dubbelt porto går vid 250 g och boken väger 283 g. Surt, sa räven. Jag var tvungen att köpa en påse för 45;- inkl porto. Men detta ska då läggas på i en faktura. 3) På alla varot och tjänster ska vidare läggas moms. För det har staten bestämt. Jag såg på mitt kvitto efter påsarna att där inte var någon moms i portot, så jag la inte på någon moms på portot. Kanske har jag gjort fel? Då får väl Skatteverket höra av sig ... eller hur ser du på detta?
Vidare har Koinonian i lördags haft en undervisningsdag. Vi var ett 25-tal och där gick det också åt lite böcker. Boken säljer med andra ord. Kul. I morgon blir det rapport från undervisningsdagen.
4 kommentarer:
Hej!
Vad menas med den konstantinska eran?
År 314 e Kr gjorde kejsare Konstantin kyrkan till påbjuden statsreligion och förföljelserna upphörde. I stället inledde kyrkan och staten ett nära samarbete. Den tiden (eran) är över nu. Vi lever i ett efter-kristet samhälle där staten tagit över helt och hållet. Vi lever i en efterkristen tid.
Kerstin. Du borde läsa min bok om Motståndsrörelser i kyrkans historia. Allt gott!
Du ska lägga på moms på frakten även om momsen är borttagen på frimärken.
Det blir alltså 6% moms på hela beloppet.
Om du går till kontorshandel, eller clas ohlson så kan du köpa påsar billigare, och sätta dit 4 frimärken så sparar du några kronor.
Den här meningen får du gärna lägga ut lite, vad menar du?
"Jag önskar att jag hade någon eller några som jag kunde få vara till för."
Det var inte bra. Men det där med Clas Olsson ska jag undersöka. Tack för tipset.
Och den där meningen får jag nog lägga ut i en blogg. Den ser lite märklig ut tagen ur sitt sammanhang, men ändå så viktig. Återkommer med andra ord.
Skicka en kommentar