2 veckan i Advent

Idag har jag haft förmånen att celebrera högmässan i Rydaholms kyrka. Det är verkligen en förmån att som icke-anställd få göra vad Gud själv kallat en till. Det är en sådan glädje att det inte tjänar till att beskriva med ord. Det händer med andra ord att man då och då tas till vara. Om inte på hemmaplan så på andra platser.

Predikan är ett inslag i högmässan och ska närmast förstås som en utläggning av evangeliet. Den här veckan är evangeliet hämtat från evangelisten Sankt Lukas, kapitel 21 där Jesus tar upp lärjungarnas ständiga frågor. När kommer Guds rike? Hur kommer det? Vilka tecken kan vi få och så vidare?  Mitt utkast såg ut som nedan:

Lärjungarna väntade ivrigt på Guds rike. Jesus avvisar dem inte men talar om den yttersta tiden i allmänna ordalag.Jesus talar till sina lärjungar, inte till allmänheten. Guds rike bryter in med honom, nu och då. Nu genom tron då synligt för alla.

1. då förstår ni av er själva

a) Det är skillnad mellan människor. Många förstår ingenting. Andra gör allt de kan för att förstå och dit får man räkna lärjungarna. Sedan finns dem som redan nu fått del av Guds Ande och det är dem som ”förstår av sig själva”.

b) Dagens människor ställer knappast frågan om Guds rike ska komma nu eller sedan. Underligt eftersom frågan är existentiell. Alla borde förstå att allting som är till, i tid och rum, har ett slut. Jorden slits ut som en mantel. Dess resurser är inte oändliga. Kulturer kommer och går och ett människoliv vara 70 eller 80 år. Men människorna verkar mest vara upptagna med att hur de ska klä sig, äta eller vad de ska köpa för julklappar.

c) En kristen människa förlitar sig på Jesus. De tror att han är den andre personer i gudomen och att han ger sig själv i Ord och sakrament.  Genom att själva vara delaktiga av Hans Anden vet de att han kommer ¨åter och de väntar tålmodigt. Men vad gör de medan de väntar?

2.  Var på er vakt, säger Jesus.

a) Frågan kan missförstås. Att vaka handlar inte i första hand om vad vi gör. Aristoteles lär ha sagt ”Vi blir vad vi regelbundet gör” och Augustinus: ”Vi blir vad vi tillber”. Konferenstemat: ”Du gör vad du älskar”. Det handlar om ditt innersta.

b) I texten heter det att hedningarna grips av ångest och rådlöshet …

c) men de kristna vakar hela tiden. Jesus säger: ”Var på er vakt så inte era sinnen fördunklas” eller som aposteln Johannes skriver i Upp: ”Låt inte den första kärleken kallna”. Den första kärleken är fästad vid Jesus som först har älskat oss. Allt han gjort och som evangelierna vittnar om ska en den dag han kommer åter bli begripligt för alla. Allt det han gjort för oss får vi redan nu glädja oss över.

3.  Er befrielse närmar sig

a) Jesus låter oss veta att en dag blir hans härlighet uppenbar för alla. Han påminner om Människosonen i Daniels bok som kommer på ett moln för att befria oss. Det är befrielsen, inte molnet, som står i centrum.

b) När det talas om hedningarnas rädsla och ångest är den lätt att förstå. Det finns så mycket som binder oss människor till det jordiska. Våra liv är begränsade, ömtåliga och korta. Skulle det vara så att vi inte bryr oss om det blir vi påminda i den yttersta tiden då vi förlorar all kontroll.  Också om vi har del av Guds Ande kan vi ”sucka och våndas” men av andra skäl.

c) Vi ”suckar och våndas” därför att vi vet att något bättre väntar. Under vår väntan på befrielse håller vi kärleken till Jesus levande genom att bära fram våra kroppar som levande offer och genom att inte låta våra sinne fördunklas.

Efter högmäåssans slut kunde vi som var med dricka en kopp kaffe och samtal med varandra. Förutom f Thomas själv var också f Andreas och f Dag där. F Andreas och ja ska återkomma till varandra eftersom han nu bygger ett kapell på Österlen. Det ska invigas i april och jag förstår att Guds rike inte tar tvivelaktiga hänsyn till Kyrkoordningen. Det ska bli spännande att se hur det utvecklar sig.