torsdag, december 28, 2017

Ny Bibelteologisk kommentar på gång

Idag har jag suttit med min nästa bok Galaterbrevet - en bibelteologisk kommentar. Det är så roligt och eftersom jag har arbetat med Galaterbrevet under många år så befinner jag mig på det stadiet då jag kan komplettera. Nu är jag i det närmaste färdig med inledningen. Den handlar om vem Saulus är, hans uppdrag och inte minst vilka galaterna är. Till vilka skrev Paulus egentligen? Och varför var han så upprörd?

Det finns två teorier om vilka galaterna är. Den första och mest etablerade kallas för den nord-galatiska hypotesen och den andra för den syd-galatiska. Det grekiska ordet för "galater" är galatai och Paulus använder det i 3:1. I profana sammanhang används beteckningen omväxlande med orden "kelter" och "galler". Det är folkslag från 300-talet f Kr som invandrad till och slagit sig ner i den norra delen av Mindre Asien. När sedan romarna tog över gjorde de år 25 f Kr en provins, större än den norra delen, som fick namnet Galatien. Samtidigt hade "kelter", "galler" och "galater" förökat sig och bodde i princip lika mycket i söder som i norr. Frågan är med andra ord: Skriver Paulus till dessa namngivna folkgrupper uppe i norr eller skriver han till kristna i den romerska provinsen Galatien?

Historiskt sett, ända ner till Tertullianus på 200-talet e Kr och andra kyrkofäder, har man ansett att Paulus skriver till folken i den norra delen av provinsen Galatien. Men i slutet på 1800-talet började alltfler forskare tro att Paulus skriver till de församlingar han grundat på den första missionsresan, det vill säga Antiokia i Pisidien, Ikonium, Lystra och Derbe. Spelar det någon roll. Ja, först och främst naturligtvis för dateringen. Om den så kallade syd-galatiska hypotesen stämmer kan brevet vara skrivet före mötet i Jerusalem år 49. Då är Galaterbrevet det äldsta av Paulus-breven.

Dagen har gått till att läsa Richard N. Longeneckers kommentar Galatians från 1990. Den ingår i serien World Biblical Commentary. I den argumenterar han övertygande för den syd-galatiska hypotesen, en tes som jag bestämt mig för långt tidigare. Det kan tyckas vara att gå mot strömmen, men Longenecker anför starka indicier av historisk, biografisk, exegetisk och teologisk art. Om jag lägger samman dem handlar det antagligen om ett 20-tal intressanta tankar. Så många går inte att ta med i en enkel kommentar som min, men kanske någon eller några. Till exempel den biografiska insikten att Galaterbrevet är det enda av Paulus-breven där inte Timoteus nämns. Varför nämns inte han? Förmodligen därför att det var först på den andra missionsresan, efter Jerusalems mötet, som Timoteus kom att ingå i Paulus arbetslag. Är det inte intressant att det som inte alls sägs kan tala så högt? Longenecker är idag inte ensam om att föredra den synd-galatiska hypotesen. Det gör också exempelvis F.F. Bruce, James D.G. Dunn och J. Stott.

I morgon ska jag fortsätta med arbetet och förhoppningsvis avsluta den första delen Inledning av kommentaren. Efter nyår blir det sedan att ta sig an vers-för-vers kommentaren.

Nästa gång Koinonian har sin inspirations- och undervisningsdag blir ämnet för dagen Vår frihet i Kristus. Det ska jag sedan följa upp med sex timmars bibelförklaring ute på Lidnäs, - om det kommer några vill säga. Nu för tiden kan man inte ta sådant för givet. Det sägs att de kristna inte längre intresserar sig särskilt för Bibeln, men skam den som ger sig. Jag tycker det är härligt att få ha en ny bibelteologisk kommentar på gång.

Inga kommentarer: