Motion till Växjö
stiftsfullmäktige
Av Håkan
Sunnliden
Nya sätt att vara kyrka
Förslag till
stiftsfullmäktiges beslut
Stiftsfullmäktige
beslutar att tillsätta en arbetsgrupp för att utveckla ”Nya sätt att vara
kyrka”.
Motivering
Samtidigt som
Svenska kyrkan förlorar antalet medlemmar söker de kristtrogna nya vägar för
församlingsutveckling. Andra samfund som till exempel Evangeliska frikyrkan och
Equmeniakyrkan ser nu hur nya församlingar bildas. Också inom Svenska kyrkan
bildar EFS nya församlingar. Vi inser alltmer att Kristi kyrka tar sig uttryck
på många olika sätt. Territorialförsamlingen är ett sätt att förstå kyrkan, men
det finns flera sätt. Svenska kyrkan behöver på nytt orientera sig i den
mångfald som nu utvecklas.
Den anglikanska
kyrkan har sedan år 1994 då utredningen Breaking
new ground presenterades föredömligt arbetat fram Mission-Shaped Church, år 2004. Den senare utredningen är för
övrigt den enda utredning som har behövt omtryckas på grund av efterfrågan.
Bakgrunden är att en mängd nya gemenskaper och församlingar växt fram i England
sedan 1970-talet, så många att det kom att bli en stor utmaning för Church of
England.[1]
Dessa gemenskaper benämns med olika namn som cellkyrkor, husförsamlingar,
café-kyrkor med mera och är ofta nätverksbaserade. Utredningen fick
tilläggsnamnet Fresh expressions of
Church. [2] Prästen Anna
Torbrand i Skövde är en av dem som fördjupat sig i just den anglikanska kyrkans
arbete med att finna nya sätt att vara kyrka och hon anger följande fyra
kriterier:
– den
syftar till att nå människor som i nuläget inte finns i församlingens
verksamheter
– den äger rum i dessa människors kontext och på deras villkor
– den syftar till att deltagarna skall lära sig att följa Jesus
– den utgör en kyrka[3]
– den äger rum i dessa människors kontext och på deras villkor
– den syftar till att deltagarna skall lära sig att följa Jesus
– den utgör en kyrka[3]
I
Växjö stift lanserades konceptet Till tro,
också det inspirerat av den anglikanska kyrkan. I detta koncept understryks
behovet av levande gemenskaper. Biskopen Fredrik Modéus har på ett särskilt
sätt adresserat utmaningen i sin doktorsavhandling Gudstjänstgemenskap i folkkyrkan.
I inledningen av
Kyrkoordningen står att läsa:
Församlingens
grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva
diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och
leva i tro, en kristen gemenskap skapas
och fördjupas (min kurs.), Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.
I linje med det
ovan anförda formaliserades en gemenskap, grekiska koinonia, i januari månad 2014 i Värnamo. Bröder och systrar
förnyade sina konfirmationslöften inför varandra och möts nu regelbundet till
gudstjänst, undervisning, mission och diakoni. I denna gemenskap har nya
människor kommit till tro på Herren Jesus och andra hittat vägen tillbaka.
Gemenskapen syns utvecklas i en icke-territoriell och ekumenisk riktning. En
sådan gemenskap är emellertid inte reglerad i Kyrkoordningen.
Det växer för
närvarande fram nya gemenskapsformer inom Svenska kyrkan. Dessa kan upplevas
som hot eller möjligheter mycket beroende på den beredskap eller brist på
beredskap som finns på den lokala orten. Det är inte alltid lätt att knyta en
icke-territoriell, nätverksbaserad och kanhända ekumenisk gemenskap till den
lokale pastorn. Många av de redan befintliga uttycken för kristen gemenskap är
organiserade som stiftelser eller föreningar. Just i dagarna rapporteras om hur
kommuniteten på Berget i Rättvik har konverterat och en del av bakgrunden
påstås vara dåligt stöd från Västerås stift och en känsla av hemlöshet.
Det finns nu ett
behov av en utredning och ett mer officiellt erkännande av nya gemenskaper.
Stiftsfullmäktige skulle genom att besluta att tillsätta en arbetsgrupp i saken
kunna ta ett initiativ som förr eller senare ändå är nödvändigt. Det skulle
kunna förstås som en del i vårt främjande-uppdrag och bidra till att utveckla
vår missionsteologi.
Värnamo den 12
oktober 2015
Håkan Sunnliden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar