Det var en kollega som sa till mig när jag protesterade mot Svenska kyrkan; "Jag älskar Svenska kyrkan" och sedan kom tillägget "sådan hon är enligt sin bekännelse". Formuleringen har dröjt kvar hos mig och jag känner en dragning till den. Vad säger då bekännelsen om vårt förhållande till den Romersk-katolska kyrkan. Jag slår upp och läser art XXI, avslutningen på den Augsburgska bekännelsen:
Detta är i huvudsak sammanfattningen av år lära, varav framgår, att den icke innehåller något som står i strid med den heliga Skrift eller den allmänneliga kyrkan eller den romerska kyrkan, så långt denna är känd genom de gamla författarna. Under sådana förhållanden döma de obilligt, som fordra, att vi skola betraktas som kättare. Hela meningsskiljaktigheten gäller några få missbruk som utan stöd av tillförlitlig auktoritet insmugit sig i kyrkorna. (De är jag som gjort understrykningarna för att visa hur bekännelsen skiljer mellan den allmänneliga, det vill säga den katolska kyrkan och den romerska kyrkan.)
Är inte detta fantastiskt? Jag gör två iakttagelser. För det första skrevs texten år 1530 och frågan är om Svenska kyrkan står kvar vid sin egen bekännelse. Tyvärr gör den inte det och då är jag lurad. Förändringarna har skett över tid och accelererat under senare hälften av 1900-talet. Förändringarna har initierats av och genomförts av politiska skäl. Det började med Gustav Wasa som stängde klostren, stal deras egendomar och började utse "reformatorer" som gick hans ärenden. Naturligtvis har det hela tiden sedan dess funnits en gemenskap som hållit fast vid bekännelsen, men det är inte den som jag skriver om nu även om det vore befogat. Detta är en huvudfråga; Har det funnits en sann, riktig kyrka i Sverige under alla de år det inte fanns några romersk-katolska representanter i Sverige? Hur vi än svarar får det betydelse. Jag menar att det har funnits kristna inom Svenska kyrkan under alla åren, ja till och med att kyrkan som sådan varit en del i den enda, heliga, allmänneliga och apostoliska kyrkan. Tyvärr har så mycket av arvets förskingrats att det nu kan förnekas att Svenska kyrkan är en kristen kyrka enligt sin egen bekännelse.
För det andra måste jag i enlighet med vad jag själv skrivit sluta kalla mig för lutheran. När det talas om att Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk kyrka vill jag inte vara med. Orden säger nämligen att hon inte längre är allmännelig. Skälet är enkelt; den evangelisk-lutherska kyrkan är inte bejakad av alla världens kristna, det vill säga den är inte allmännelig. Jag tror på en allmännelig kyrka och kan därför inte längre begränsa mig till att vara lutheran. Min kyrka är större än så. Den är allmännelig eller för att vara exakt; KATOLSK. Jag är katolik!
Om svenska journalister inte ens vet vad en luthersk kyrka är utan skriver om en lutheransk kyrka hur kan de då förstå vad en katolsk kyrka är? Alltför många också kristna skyggar för ordet katolsk trots att det är det enda rätta. De grekiska orden kata och holos bildar katholikos, på svenska i enlighet med helheten. Kristi kyrka är allomfattande såväl i höjden som i djupet, på längden och bredden. Det katolska säger oss att vi bär Guds fullhet. En riktig kristen är intagen i Guds fullhet! En riktig kristen är inte lutheran utan katolik! Vi bekänner oss till en, helig, katolsk och apostolisk Kyrka. Plötsligt känns översättningen "allmännelig" lite för snävt. Nej, det är bättre med katolsk, allomfattande. Och sant katolskt är det som bekänns av alla kristna i alla tider. Det är här vi får problem om vi bekänner oss till Luther eller för all del till Rom. De utgör endast delar av helheten.
Skillnaden mellan katolska kyrkan och den Romersk-katolska kyrkan är skillnaden mellan det hela och delen. Den katolska kyrkan är helheten och själva attributet "romersk" begränsar katoliciteten i den Romersk-katolska kyrkan. Ordet katolsk kan inte betyda detsamma som romersk då skulle ju namnet den Romersk-katolska kyrkan betyda den Romersk-romerska kyrkan vilket förefaller komplett meningslöst. Det finns katolska kyrkor också utanför Rom, den Nordisk-katolska till exempel för att inte tala om de ortodoxa kyrkorna som är lika gamla som den romerska om inte äldre. Att kalla sig för evangelisk-luthersk är en kraftig försnävning om man inte säger som f Dag Sandahl:
Är du luthersk är du apostolisk och då är du katolsk.
Tyvärr får vi nog räkna med att folk i allmänhet säger katolik och syftar på romersk katolik. Vi behöver återerövra namnet katolik- Jag har lagt märke till att arbetsgemenskapen Kyrklig förnyelse (aKF) numera presenterar sig som att de arbetar "för katolsk tro i den Svenska kyrkan". Det är en bra deklaration. Hur är det med dig själv, käre läsare? Är du katolik? Jag är katolik och tackar Gud för det.
Detta är i huvudsak sammanfattningen av år lära, varav framgår, att den icke innehåller något som står i strid med den heliga Skrift eller den allmänneliga kyrkan eller den romerska kyrkan, så långt denna är känd genom de gamla författarna. Under sådana förhållanden döma de obilligt, som fordra, att vi skola betraktas som kättare. Hela meningsskiljaktigheten gäller några få missbruk som utan stöd av tillförlitlig auktoritet insmugit sig i kyrkorna. (De är jag som gjort understrykningarna för att visa hur bekännelsen skiljer mellan den allmänneliga, det vill säga den katolska kyrkan och den romerska kyrkan.)
Är inte detta fantastiskt? Jag gör två iakttagelser. För det första skrevs texten år 1530 och frågan är om Svenska kyrkan står kvar vid sin egen bekännelse. Tyvärr gör den inte det och då är jag lurad. Förändringarna har skett över tid och accelererat under senare hälften av 1900-talet. Förändringarna har initierats av och genomförts av politiska skäl. Det började med Gustav Wasa som stängde klostren, stal deras egendomar och började utse "reformatorer" som gick hans ärenden. Naturligtvis har det hela tiden sedan dess funnits en gemenskap som hållit fast vid bekännelsen, men det är inte den som jag skriver om nu även om det vore befogat. Detta är en huvudfråga; Har det funnits en sann, riktig kyrka i Sverige under alla de år det inte fanns några romersk-katolska representanter i Sverige? Hur vi än svarar får det betydelse. Jag menar att det har funnits kristna inom Svenska kyrkan under alla åren, ja till och med att kyrkan som sådan varit en del i den enda, heliga, allmänneliga och apostoliska kyrkan. Tyvärr har så mycket av arvets förskingrats att det nu kan förnekas att Svenska kyrkan är en kristen kyrka enligt sin egen bekännelse.
För det andra måste jag i enlighet med vad jag själv skrivit sluta kalla mig för lutheran. När det talas om att Svenska kyrkan är en evangelisk-luthersk kyrka vill jag inte vara med. Orden säger nämligen att hon inte längre är allmännelig. Skälet är enkelt; den evangelisk-lutherska kyrkan är inte bejakad av alla världens kristna, det vill säga den är inte allmännelig. Jag tror på en allmännelig kyrka och kan därför inte längre begränsa mig till att vara lutheran. Min kyrka är större än så. Den är allmännelig eller för att vara exakt; KATOLSK. Jag är katolik!
Om svenska journalister inte ens vet vad en luthersk kyrka är utan skriver om en lutheransk kyrka hur kan de då förstå vad en katolsk kyrka är? Alltför många också kristna skyggar för ordet katolsk trots att det är det enda rätta. De grekiska orden kata och holos bildar katholikos, på svenska i enlighet med helheten. Kristi kyrka är allomfattande såväl i höjden som i djupet, på längden och bredden. Det katolska säger oss att vi bär Guds fullhet. En riktig kristen är intagen i Guds fullhet! En riktig kristen är inte lutheran utan katolik! Vi bekänner oss till en, helig, katolsk och apostolisk Kyrka. Plötsligt känns översättningen "allmännelig" lite för snävt. Nej, det är bättre med katolsk, allomfattande. Och sant katolskt är det som bekänns av alla kristna i alla tider. Det är här vi får problem om vi bekänner oss till Luther eller för all del till Rom. De utgör endast delar av helheten.
Skillnaden mellan katolska kyrkan och den Romersk-katolska kyrkan är skillnaden mellan det hela och delen. Den katolska kyrkan är helheten och själva attributet "romersk" begränsar katoliciteten i den Romersk-katolska kyrkan. Ordet katolsk kan inte betyda detsamma som romersk då skulle ju namnet den Romersk-katolska kyrkan betyda den Romersk-romerska kyrkan vilket förefaller komplett meningslöst. Det finns katolska kyrkor också utanför Rom, den Nordisk-katolska till exempel för att inte tala om de ortodoxa kyrkorna som är lika gamla som den romerska om inte äldre. Att kalla sig för evangelisk-luthersk är en kraftig försnävning om man inte säger som f Dag Sandahl:
Är du luthersk är du apostolisk och då är du katolsk.
Tyvärr får vi nog räkna med att folk i allmänhet säger katolik och syftar på romersk katolik. Vi behöver återerövra namnet katolik- Jag har lagt märke till att arbetsgemenskapen Kyrklig förnyelse (aKF) numera presenterar sig som att de arbetar "för katolsk tro i den Svenska kyrkan". Det är en bra deklaration. Hur är det med dig själv, käre läsare? Är du katolik? Jag är katolik och tackar Gud för det.
7 kommentarer:
Stort tack! Känner precis som du.
Det enda komplicerande i sammanhanget är ju att begreppet "romersk-katolsk" (som romerska katoliker knappast själva använder) även det är en försnävning om det används om den kyrka som numera inte bara innehåller det "romerska" utan även flera unierade ortodoxa kyrkor.
Ja och amen! Det komplicerade är väl med begreppet "Katolska kyrkan" (likaväl som med begreppet "Svenska kyrkan") att fler kan göra anspråk på begreppet, men att det de facto är knäsatt i en viss betydelse. Själv ogillar jag att kalla en kyrka "luthersk", det hjälper inte att säga "evangelisk-luthersk", men kan knappast neka till att jag är "lutheran" (även om jag i första hand vill kalla mej katolskt troende kristen) eftersom jag i allt väsentligt delar Martin Luthers invändningar mot det specifikt papistiska, inkl. det Melanchton formulerade med anledning av helgonförklaringar, skyddshelgon, mariologi m.m.: http://efsidag.blogspot.se/2016/11/melanchton-gastbloggar-pa.html Även romerska katoliker kan ju vara "franciskaner" eller "dominikaner", av vilka de senare betraktar dominikanermunken och påvekritikern Savonarola som ett helgon, trots att ingen påve vågat helgonförklara honom (tvärtom blev han ju bränd på bål). Att säga: "jag är ingen dominikan, jag är katolik" ger ju ingen vettig innebörd. Att i viss mening vara "luthersk" innebär inte att man avsäger sej gemenskapen med En Helig Allmännelig Kyrka. "Det som är verkligt re-formatoriskt är apostoliskt och därför katolskt".
Kommer vi en dag när detta livet är slut få redogöra för om vi var Alliannsare eller Missionsförbundare, Lutheraner som inte avvikit från den rätta/rena läran, högkyrkliga eller karismatiker?
Är det inte mera angeläget hur vi förhållt oss Jesus som personlig frälsare och Herre?
Vad vi gjort med vår personliga kallelse, vårt liv, gåvor och talenter vi fått, troheten i den vardagliga osynlig livet. När såg vi dig hungrig törstig, naken.....
AT ( jag är nog också katolik-)
Nej katoliker betecknar sig inte sol romerska katoliker utan endast katoliker. Det finns andra riter än den romerska och de är precis lika mycket katoliker de, även om t ex vissa östliga riter tillämpar ortodoxa kyrkans praxis i fråga om konfirmation och kommunion till små barn.
Angående Nordisk katolska kyrkan är väl den möjligen att jämställa med de ortodoxa kyrkorna.
Det är väl utifrån sammanhanget viktigt att vara tydlig med vad man menar med att man är katolik, så att man inte i samband med att ta emot kommunionen eller vid bikt i Katolska kyrkan uppger sig vara katolik om man inte är i kommunion med påven.
Jonas M
Roligt med goda kommentarer. Nu har jag just lagt ut en ny blogg med rubriken "Det katolska perspektivet". Det känns ovant, nästan lite konstigt att tänka på sig själv som katolik. Kanske som att komma ut ur garderoben?
Tar Jesus på allvar. I Bibeln lovade Kristus att dödsrikets portar aldrig skulle överta Hans Kyrka, & att de 12 apostlar Han utvalt (som i sin tur utvalde efterkommande att bli biskopar) skulle vägledas in i 'Hela Sanningen' av den Helige Ande. Alltså måste den apostoliska kyrkans konsensus vara ofelbar i lärofrågor - annars stämmer inte dessa Gudomliga löften, & Gud varken bedrar eller bedras. Katoliker & protestanter avviker från fädernas konsensus som norm vid skrift & traditionstolkning; katoliker ger påven allena makten & protestanter ger individen allena den makten. Vid första kyrkomötet i Jerusalem (Apg 15) sade man 'den Helige Ande och vi har enhälligt beslutat att inte lägga någon börda på er'. Så bestäms den rätta läran enligt Bibeln.
Skicka en kommentar