Joh 5:22-30
Domsöndagen är
kyrkoårets sista söndag. Den handlar om Kristi återkomst, ett stort, omfattande
och svåråtkomligt ämne. Det finns olika uppfattningar om hur återkomsten ska
ske. Gemensamt för dem alla är ändå att den ska ske och att det kommer en dom,
ett åtskiljande. Därför bekänner kyrkan: ”därifrån igenkommande till att döma
levande och döda.” Veckans evangelium är föranlett av att Jesus har botat en
man som varit lam i 38 år. Men det var sabbat den dagen och på sabbaten får man
inte arbeta, inte ens läkaren får arbeta. Nu är frågan med vilken rätt Jesus
har brutit mot detta bud. De skriftlärde ville döma Jesus till döden. Jesus
talar då om människors förhållande till honom. Han säger:
Den som hör mitt ord och tror på honom som har sänt mig
1. … han har evigt liv.
a) Jesus talar i
presens. Det eviga livet är inte något vi ska få vid livets slut, utan något vi
får när vi lär känna Jesus som är Livet. När vi möter Jesus upphör skillnaden
mellan tid och evighet. Det eviga livet börjar här och nu.
b) Människor gör ofta
stor orättvisa mot Jesus när de reducerar honom till en profet bland andra, en
stor läromästare eller livskonstnär. Hans person, anspråk och betydelse
sträcker sig utöver dessa. Han äger i sig evigt liv.
c) Han är därför Herren
i den kristnes liv. När prövningar och svårigheter som olyckor, sjukdomar,
frestelser och anfäktelser sätter in hjälper Herren oss. Hans roll och
betydelse till och med ökar. Genom tron på honom lever vi det eviga livet här
och nu.
2. … han faller inte
under domen.
a) Det talas relativt
ofta både i GT och NT om Domens dag. Då används de mest målande bilder.
Profeten Sefanja som vi läst under den gångna veckan talar om ångest, nöd,
förödelse och ödeläggelse. Bilderna är ämnade att ruska om oss människor. Även
om de inte förstås bokstavligt är innebörden klar. Om inte HERREN räddar oss är
vi förlorade.
b) I vår tid vill många
antingen inte alls tänka på att det en dag ska skipas rättvisa eller så
inbillar vi oss att det kommer att gå bra för oss hur som helst. Å ena sidan
vill vi slippa rättvisan och å andra sidan vill vi ha den.
c) Det är här som talet
om korset får sin djupaste innebörd. På korset blir mänsklighetens hela
syndighet synlig, men samtidigt också Guds gränslösa och eviga kärlek. Där, vid
korset, möts människans synd och Guds förlåtelse.
3. … utan har övergått
från döden till livet.
a) Vi kan inte att
förlägga Domens dag till en särskild tid eller plats. Det avgörande är mötet
med Herren Jesus. Det är avgörande för tid och evighet. När vi möter honom får
vi redan här i tiden del av Uppståndelsen och Livet. Den lekamliga döden kan
inte skilja oss från honom, Rom 8:38 och inte heller domen kan skilja oss från
honom.
b) Kyrkan förvaltar ett
underbart budskap och uppdrag, att förmedla evangelium till människor. Vi behöver
utveckla konsten att bära vittnesbörd om Honom så att människor kan höra,
förstå och ta emot evangelium.
c) Idag tackar vi Gud
för domen, den slutgiltiga och befriande domen och särskilt för att vi redan
här i tiden kunnat bejaka det Gud har gjort för oss på Golgata kors. Det han
har gjort för dig och för mig, för hans kropp ”för dig utgiven” och hans blod
”för dig utgjutet”.
Det finns förvisso
frågor som inte kan besvaras i tiden. Gud är i sin Allmakt större än vi kan
tänka eller förstå. Så sträcker sig också hans eviga gärning genom Jesus
Kristus genom tid och rum. Vi vet inte mer än Jesus har förklarat för oss, men
i förtröstan på honom är vi trygga.
1 kommentar:
I Katolska kyrkan firas idag högtiden Kristus Konungens dag med vit som liturgisk färg. Domen är något att se fram emot för de kristtrogna istället för att känna förtvivlan och oro.
Jonas
Skicka en kommentar