fredag, november 04, 2016

Den katolska formen

Ja, jag vet att rubriken kan låta kryptisk. Jag repeterar f Gunnars bok Vårt katolska arv och nu har jag kommit fram till den katolska formen och dess innehåll. Men jag tror att det går att göra det enkelt med risk för att det blir för enkelt. Men det kan vara värt ett försök. Om vi lägger innehållet det vill säga dop , nattvard, ämbete, liturgi ... åt sidan för en stund och stannar vid formen så kännetecknas formen av fyra delar.

1. enhetlighet. Det katolska arvet innehåller inte en massa lösa delar som svävar fritt i luften. Det innehåller en mängd delar som alla relaterar till centrum Jesus Kristus. Den andra personen i gudomen har blivit människa och allt hålls samman av honom. Varje del får sin betydelse av honom och varje del hör samman med honom. Då är delen katolsk! Detta är ett verkligt viktigt kännetecken.

2. omfattning (universalitet) F Gunnar använder ibland teologiska fackuttryck, gärna på latin, men här försöker jag det göra enkelt för icke teologer. Det andra kännetecknet talar om omfattningen. Det katolska arvet sträcker ut sig över alla kristna delar, långt ut i periferin. Det är därför jag frågar efter omfattningen. Det räcker inte med vad som är äkta romerskt, äkta lutherskt eller sant karismatiskt. Sanningen behäver nå ut över allt och alla, eftersom den inte är delbar. Detta för att det katolska arvet inte kan vara sekteristisk. Det behöver få genomslag och äga giltighet överallt.

3. renhet Förutom att det katolska arvet når ut över allt så kan det inte göra det till vilket pris som helst. Arvet måste bevaras äkta, rent, rätt och sant. Mellan centrum och periferi finns mycket vi behöver omvända oss ifrån. Det är frestande att tala om sitt eget arv som äkta men om det inte är äkta överallt riskerar vi att få en falsk bild av verkligheten. Det som är sant i öst är också sant i väst. Tyvärr är det så att det oäkta, orena, falska och osanna ständigt vill blanda sig in i det katolska arvet. Särskilt i vår tid när "alla och allt " ska vara lika accepterat. Det får inte finnas ojämlikheter, olika värden, olika platser för olika delar. Allt ska vara inklusivt. Men det katolska arvet är till sitt väsen exklusivt. Det rymmer bara det heliga och därför pågår en ständig reningsprocess i kyrkan. Här löper vi risken att stämpla varandra, förklara andra för icke önskvärda eller för fanatism. Sådant måste vi försöka undvika. Men vi kan inte vara likgiltiga när arvet hotas.

4. balans (homogenitet) Det finns alltid en risk för oss att överbetona än det ena än det andra. Jag tänker särskilt på balansen mellan subjekt och objekt. Visst är omvändelsen viktig men än viktigare är Guds verk. Det går inte att betona det ena på det andras bekostnad. Jesus talade om att vägen är smal. Kanske kunde han också ha talat om balansen i den Helige Ande. Vi behöver ständigt höra och ta emot vårt katolska arv, Guds Ord och Sakrament, Ämbetet eller ämbetena och de troendes olika kallelser. Men därmed är vi inne på det katolska innehållet och det hade jag inte tänkt fördjupa mig i just nu. Men det här var viktigt därför att det är inom dessa katolska ramar vi lever, rör oss och är till i. Det är inom dessa rama vi ska förverkliga våra liv. Gud välsigne oss!

För övrigt önskar jag dig en god helg, idag Alla Helgons dag och i morgon Alla Själars dag.

Inga kommentarer: