Klockan har blivit mycket i Rom och en ny blogg får anstå. I stälket lägger jag ut ännu en del om väckelsen i Hjälmseryd. Håll till godo.
Det förefaller enligt informanterna finnas ganska många aktivt verksamma kristna i bygden som inte har någon nära relation till vare sig Svenska kyrkan eller någon annan av frikyrkorna. En grupp kallar sig Hjälmserydssångarna. De blir dock ibland kallade att medverka i bygdens församlingar. En annan grupp har mötts till möten i IOGT i Stockaryd.* Gamla Hjälmseryds alliansförsamling har inte haft så många ekumeniska kontakter, men på senare år har relationer skapats mellan dem och Hjälmserydsstiftelsen, främst i form av en funktionell ekumenik då alliansförsamlingen lånar ut sitt missions-hus vid behov. Församlingen har också inbjudits och deltagit under böneveckan för kristen enhet, samt haft predikobesök av komministern i Hjälmseryd och några av bygdens frikyrkopastorer.* Under många år har Östra och västra härads missionsförening anordnat möten, från början främst i Kronobergs län. Arbetet har skett i samverkan med bygdens församlingar och setts som ett missionsarbete.* En av informanterna kommenterar med tanke på de många från varandra oberoende initiativen som förekommit under årens lopp: ”Så det är ju en – samtidigt som det är en väckelsebygd – så är det lite en söndringens bygd också.”*
År 2008 hölls en biskopsvisitation i pastoratet. Prästerna redogjorde, i den del av visitationen då representanter för kommunledning och näringsliv deltog, för det ekumeniska arbetet med kamratstödjare i skolan, en lärjungaskola och konfirmation. En kort tid efter visitationen kom det brev från biskopen, att den gemensamma konfirmationsundervisningen inte fick fortsätta. Den var emot kyrkans ordning, eftersom avtal saknades mellan Svenska kyrkan och Svenska alliansmissionen resp. Pingströrelsen. De frikyrkliga hade en annan syn på konfirmationen, menade han. Till både föräldrars, konfirmanders, pastorers och prästers sorg tvingades de upphöra med samarbetet. Samtal fördes när intervjuerna gjordes om möjligheten att ta upp det ekumeniska konfirmationsarbetet igen, men 2016 har Svenska kyrkan beslutat att inte återuppta samarbetet, bland annat beroende på olika hållning teologiskt t.ex. i dopfrågan.*
Präster och pastorer i Hjälmseryd, Stockaryd, Rörvik och Föreberg har mötts ganska regelbundet till samtal och bön, vilket varit grunden till flera ekumeniska satsningar. Inte minst betonas de årliga skidresorna som skapat många relationer mellan familjer i bygden. Pastorssamlingarna har också gett möjlighet till en pastoral omsorg mellan församlingsledarna och skapat ett växande förtroende mellan dem och församlingarna i bygden. Dessa församlingsledare är, när de har möjlighet, också med på de pastorsluncher som anordnas i Sävsjö en gång i månaden.*
Det förefaller enligt informanterna finnas ganska många aktivt verksamma kristna i bygden som inte har någon nära relation till vare sig Svenska kyrkan eller någon annan av frikyrkorna. En grupp kallar sig Hjälmserydssångarna. De blir dock ibland kallade att medverka i bygdens församlingar. En annan grupp har mötts till möten i IOGT i Stockaryd.* Gamla Hjälmseryds alliansförsamling har inte haft så många ekumeniska kontakter, men på senare år har relationer skapats mellan dem och Hjälmserydsstiftelsen, främst i form av en funktionell ekumenik då alliansförsamlingen lånar ut sitt missions-hus vid behov. Församlingen har också inbjudits och deltagit under böneveckan för kristen enhet, samt haft predikobesök av komministern i Hjälmseryd och några av bygdens frikyrkopastorer.* Under många år har Östra och västra härads missionsförening anordnat möten, från början främst i Kronobergs län. Arbetet har skett i samverkan med bygdens församlingar och setts som ett missionsarbete.* En av informanterna kommenterar med tanke på de många från varandra oberoende initiativen som förekommit under årens lopp: ”Så det är ju en – samtidigt som det är en väckelsebygd – så är det lite en söndringens bygd också.”*
Gemensamt konfirmandarbete
Alltsedan konfirmation i frikyrkorna har blivit en etablerad företeelse, har frikyrkoförsamlingarna i Hjälmserydsbygden bedrivit konfirmationsundervisning med relativt stora grupper. 1996 sökte föräldrarna till de kommande konfirmandgrupperna upp kyrkoherden i Stockaryd för att fråga, om det skulle vara möjligt att ordna en gemensam läsning för alla ungdomar på orten, så att de inte skulle behöva välja konfirmandgrupp. Kyrkoherden kallade till stormöte med föräldrar, konfirmander och frikyrkans pastorer. Beslutet blev att göra ett försök på ett år. Med komministern i Hjälmseryd som samordnare bedrevs så gemensam undervisning med kyrkans präster och frikyrkornas pastorer, först för ungdomarna från Stockaryd, efter fem år också även från Hjälmseryd/Rörvik. Själva konfirmationen följde Svenska kyrkans ordning och det arbetades fram en samsyn i hur undervisningen skulle ske.*År 2008 hölls en biskopsvisitation i pastoratet. Prästerna redogjorde, i den del av visitationen då representanter för kommunledning och näringsliv deltog, för det ekumeniska arbetet med kamratstödjare i skolan, en lärjungaskola och konfirmation. En kort tid efter visitationen kom det brev från biskopen, att den gemensamma konfirmationsundervisningen inte fick fortsätta. Den var emot kyrkans ordning, eftersom avtal saknades mellan Svenska kyrkan och Svenska alliansmissionen resp. Pingströrelsen. De frikyrkliga hade en annan syn på konfirmationen, menade han. Till både föräldrars, konfirmanders, pastorers och prästers sorg tvingades de upphöra med samarbetet. Samtal fördes när intervjuerna gjordes om möjligheten att ta upp det ekumeniska konfirmationsarbetet igen, men 2016 har Svenska kyrkan beslutat att inte återuppta samarbetet, bland annat beroende på olika hållning teologiskt t.ex. i dopfrågan.*
Präst- och pastorsgemenskap
När jag frågar en informant som är en aktiv gudstjänstbesökare, om vanligt kyrkfolk märker av hur relationerna mellan präster och pastorer är, får jag svaret att särskilt på mindre orter märks det väl.* Vad dom signalerar ut, det ser människor. Är dom [ledarna] villiga att va enade […] och dom vill nånting tillsammans, då smittar det ju av sig även på församlingarna. Men är dom lite hund och katt, då kan man inte tänka sig att församlingarna ska va så enade.*Präster och pastorer i Hjälmseryd, Stockaryd, Rörvik och Föreberg har mötts ganska regelbundet till samtal och bön, vilket varit grunden till flera ekumeniska satsningar. Inte minst betonas de årliga skidresorna som skapat många relationer mellan familjer i bygden. Pastorssamlingarna har också gett möjlighet till en pastoral omsorg mellan församlingsledarna och skapat ett växande förtroende mellan dem och församlingarna i bygden. Dessa församlingsledare är, när de har möjlighet, också med på de pastorsluncher som anordnas i Sävsjö en gång i månaden.*
1 kommentar:
Tack för att du publicerat detta! Jätteintressant! Har gett mig en god bild av skeenden i området som varit för ung för att tillgodogöra mig, och som jag bara varit i periferin av.
Skicka en kommentar