Det här året läser jag i min dagliga andakt ord av reformatorn Dr Martin Luther. Till hösten ska det firas att han den 31 oktober 1517 spikade fast de 95 teserna på kyrkporten i Wittenberg och så ljöd hammarslagen som kom att utgöra starten för reformationen. Det är med andra ord 500 år sedan och till firandet i Lund kommer själva påven.
Under mina år har jag läst böcker om Martin Luther, ja, faktiskt också av honom. Men när gav Svenska kyrkan senast ut en bok av Martin Luther? Ges det ut någon sådan i år? Är det ärligt talat någon i Svenska kyrkans ledning som bryr sig? Martin Luther talade klarspråk i det mesta men idag har han få efterföljare. Till detta skulle jag vilja lägga det faktum att Martin Luther var och vad jag förstår förblev katolik. Inte ville väl Luther bilda eget? Hade han alls gett sin välsignelse till ett samfund som Svenska kyrkan? Jag tror inte det. Möjligen till Svenska kyrkan sådan hon är enligt sin bekännelse.
Nu läser jag till stor uppbyggelse ett litet stycke Martin Luther dagligen. Boken är en översättning från tyskan och gavs ut av Svenska kyrkan 1944. Den heter Guds ord och löfte- dagliga betraktelser. Den följer kyrkoåret och just nu handlar det mycket om försoningen, men också om hur vi kallats att ta emot försoningen genom tron i våra hjärtan. Så låter det till exempel på måndagen i fjärde veckan i fastan då Luther betraktar Hebr 5:7:
Med starkt rop och tårar frambar han, under sitt kötts dagar, böner och åkallan till den som kunde frälsa honom från döden; och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest.
Ack Gud, varför förskräckes min Herre Kristus, Jesus, Guds Son? Vad gäller för honom? Han ber att kalken ska tas ifrån honom. Vad för en kalk? Ingen annan än korsets bittra död. Varför lider han döden? Han är ju utan synd, from och rättfärdig. Det sker endast för världens synder som Gud har lagt på hans skuldror, de trycka och ängsla honom.
Är det inte sant: att om Gud har lagt mina synder på honom ... så är jag fri och förlossad från mina synder? För vad ska man då anklaga mig och min Herre Kristus? En syndare är jag; det är tyvärr sant; synden förskräcker mig, det känner jag tyvärr väl och ständigt vill mitt mod sjunka; jag fruktar för Gud och hans hårda dom. Men, som sagt, vad vill jag anklaga mig för ...
Jesus bävar och förskräckes på Oljeberget, hans ångest och fruktan är så stor, att han svettas blodssvett, dit bringar mina synder honom ... Därför vill jag låta dem ligga där och visst hoppas, att Gud inte ska finna några synder hos mig. Jag må komma fram till Gud och hans dom när jag vill.
Se, därför tjänar också Oljeberget dig till tröst, den trösten att du kan vara viss om att Kristus tagit på sig dina synder och betalat för dem. Ligga dina synder nu på Kristus, så var nöjd i ditt hjärta. De ligga på rätt plats, där de också bör vara.
Tänk så enkelt det är. Men vi behöver höra det, dagligen och stundligen. Därför gav Gud oss kyrkan.
Under mina år har jag läst böcker om Martin Luther, ja, faktiskt också av honom. Men när gav Svenska kyrkan senast ut en bok av Martin Luther? Ges det ut någon sådan i år? Är det ärligt talat någon i Svenska kyrkans ledning som bryr sig? Martin Luther talade klarspråk i det mesta men idag har han få efterföljare. Till detta skulle jag vilja lägga det faktum att Martin Luther var och vad jag förstår förblev katolik. Inte ville väl Luther bilda eget? Hade han alls gett sin välsignelse till ett samfund som Svenska kyrkan? Jag tror inte det. Möjligen till Svenska kyrkan sådan hon är enligt sin bekännelse.
Nu läser jag till stor uppbyggelse ett litet stycke Martin Luther dagligen. Boken är en översättning från tyskan och gavs ut av Svenska kyrkan 1944. Den heter Guds ord och löfte- dagliga betraktelser. Den följer kyrkoåret och just nu handlar det mycket om försoningen, men också om hur vi kallats att ta emot försoningen genom tron i våra hjärtan. Så låter det till exempel på måndagen i fjärde veckan i fastan då Luther betraktar Hebr 5:7:
Med starkt rop och tårar frambar han, under sitt kötts dagar, böner och åkallan till den som kunde frälsa honom från döden; och han blev bönhörd och tagen ur sin ångest.
Ack Gud, varför förskräckes min Herre Kristus, Jesus, Guds Son? Vad gäller för honom? Han ber att kalken ska tas ifrån honom. Vad för en kalk? Ingen annan än korsets bittra död. Varför lider han döden? Han är ju utan synd, from och rättfärdig. Det sker endast för världens synder som Gud har lagt på hans skuldror, de trycka och ängsla honom.
Är det inte sant: att om Gud har lagt mina synder på honom ... så är jag fri och förlossad från mina synder? För vad ska man då anklaga mig och min Herre Kristus? En syndare är jag; det är tyvärr sant; synden förskräcker mig, det känner jag tyvärr väl och ständigt vill mitt mod sjunka; jag fruktar för Gud och hans hårda dom. Men, som sagt, vad vill jag anklaga mig för ...
Jesus bävar och förskräckes på Oljeberget, hans ångest och fruktan är så stor, att han svettas blodssvett, dit bringar mina synder honom ... Därför vill jag låta dem ligga där och visst hoppas, att Gud inte ska finna några synder hos mig. Jag må komma fram till Gud och hans dom när jag vill.
Se, därför tjänar också Oljeberget dig till tröst, den trösten att du kan vara viss om att Kristus tagit på sig dina synder och betalat för dem. Ligga dina synder nu på Kristus, så var nöjd i ditt hjärta. De ligga på rätt plats, där de också bör vara.
Tänk så enkelt det är. Men vi behöver höra det, dagligen och stundligen. Därför gav Gud oss kyrkan.
2 kommentarer:
Tyckte det var roligt när The Himalayan times tolkade ditt namn som Arlhakaha Sanlitel. Det går ju faktiskt att utläsa Håkan Sunnliden från det. Hoppas du inte har några men från bilolyckan. /Olof Olsson
Ja, vissa men har han nog, men stavningen Arlhakaha Sanlitel var ju verkligen uppmuntrande ;o) Och än mer broder Martins påminnelse i betraktelsen ovan!
(Har en dagbetraktelsebok av västkustsjälasörjaren Abela Gullbransson, 1775-1822, som är upplagd på samma kyrkoårsanknutna sätt, liksom "Jag hör hans röst", Allan Hofgrens utgåva av Rosenius-betraktelser).
Skicka en kommentar