Vilken härlig dag. Nu måste jag avbryta mitt läsande On Being a Christian för att i stället dela tre personliga händelser. Den första är att Kari och jag idag har varit gifta i 42 år. Vi gifte oss i Karis hemförsamling Asker som ligger väster om Oslo och vädret var likadant som vädret har vari här idag. När vi lämnade kyrkan vräkte snön ner, men då spelade det ingen stor roll. Vi var i alla fall gifta och nu har det gått 42 år. Det finns de som tycker att tiden och livet går fort. Jag tror jag förstår.
Det andra är att snarast ett resultat av ett välsignat äktenskap. Hur var det nu? Lovad inte Gud att välsigna äktenskapet? Jag tror bestämt det. Och Gud har hållit sitt löfte. Detta sagt med i all ödmjukhet och med stor tacksamhet Vi vet också att det inte är så lätt alla gånger, men också det är en del av löftet. Han ska vara med oss i dagar av glädje och dagar av sorg. Nåja, Trettondagshelgen är en sådan helg då familjen försöker samla ihop sig. Och det har gått bra i flera år nu. Här ned ser du en bild på våra tre barn och deras familjer.
Victor till höger har tillsammans med Karin som inte är med på bilden två barn. De står framför honom Carl och Kajsa. Till vänster om honom står Elisabet med sin Claes. De har tre barn som också står närmast dem. Linn bärs av pappa och Elliot av mamma, snett framför dem William. Och sedan till vänster står Jacob och hans hustru Maria. Flickan längst till vänster är Elena. Hon är 15 år och äldsta barnbarnet, Framför Maria står Elia och Mirjam. Det är ett härligt kort men jag förstår inte riktigt proportionerna eftersom Jacob i verkligheten är längre än Victor. Så konstigt det kan bli.
Den tredje händelsen är från Koinonians årshögtid i söndags, vår utvidgade familj. Jag rapporterade om den redan i söndagens blogg men berättade inte att vi hade glädjen att ta upp 7 nya bröder och systrar i gemenskapen. Nu är vi inte mindre än 40 personer i den gemenskapen. Därför har vi också bestämt oss för att i stället för att ha en storsamling i månaden ha två stycken storsamlingar. Kent och Lotta får ansvara för att den andra storsamlingen möts och fungerar också fortsättningsvis. Kari och jag räknar med att ha en storsamling hemma hos oss. Det ska verkligen bli spännande på många olika sätt framöver. Kanske kan jag framöver hålla er lite uppdaterade om utvecklingen. Förresten låt mig när jag ändå är i gång hälsa var och en av er välkomna på ett studiebesök om ni vill och har vägarna förbi.
Det andra är att snarast ett resultat av ett välsignat äktenskap. Hur var det nu? Lovad inte Gud att välsigna äktenskapet? Jag tror bestämt det. Och Gud har hållit sitt löfte. Detta sagt med i all ödmjukhet och med stor tacksamhet Vi vet också att det inte är så lätt alla gånger, men också det är en del av löftet. Han ska vara med oss i dagar av glädje och dagar av sorg. Nåja, Trettondagshelgen är en sådan helg då familjen försöker samla ihop sig. Och det har gått bra i flera år nu. Här ned ser du en bild på våra tre barn och deras familjer.
Victor till höger har tillsammans med Karin som inte är med på bilden två barn. De står framför honom Carl och Kajsa. Till vänster om honom står Elisabet med sin Claes. De har tre barn som också står närmast dem. Linn bärs av pappa och Elliot av mamma, snett framför dem William. Och sedan till vänster står Jacob och hans hustru Maria. Flickan längst till vänster är Elena. Hon är 15 år och äldsta barnbarnet, Framför Maria står Elia och Mirjam. Det är ett härligt kort men jag förstår inte riktigt proportionerna eftersom Jacob i verkligheten är längre än Victor. Så konstigt det kan bli.
Den tredje händelsen är från Koinonians årshögtid i söndags, vår utvidgade familj. Jag rapporterade om den redan i söndagens blogg men berättade inte att vi hade glädjen att ta upp 7 nya bröder och systrar i gemenskapen. Nu är vi inte mindre än 40 personer i den gemenskapen. Därför har vi också bestämt oss för att i stället för att ha en storsamling i månaden ha två stycken storsamlingar. Kent och Lotta får ansvara för att den andra storsamlingen möts och fungerar också fortsättningsvis. Kari och jag räknar med att ha en storsamling hemma hos oss. Det ska verkligen bli spännande på många olika sätt framöver. Kanske kan jag framöver hålla er lite uppdaterade om utvecklingen. Förresten låt mig när jag ändå är i gång hälsa var och en av er välkomna på ett studiebesök om ni vill och har vägarna förbi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar