Den helt avgörande faktorn och skälet, rent vetenskapligt sett, till att Jesus blev korsfäst är religiöst. Jesus predikade Guds rikets ankomst och detta var onekligen knutet till hans egen person. Det är också det och bara det som gör Jesus intressant och spännande. Här gäller det för oss än idag att förstå och ta konsekvenserna av det.
Vi som bekänner oss till Jesus Kristus vittnar samstämt om att genom att lära känna Jesus lär vi känna Fadern! Detta blev helt enkelt för mycket för den tidens religiösa ledare.Eftersom detta var Jesu självförståelse kom alla, säger alla, människor runt honom att bli syndare - i jämförelse med honom. Detta pågick i tre år och till sist var det helt tvunget att komma till beslut. Antingen är Jesus Gud eller så är han det inte.
Det kan vara bra att komma ihåg att Jesus lärde annorlunda i allt. Det må vara relationen inom och till äktenskap, familj, överheten och till olika slag av grupper. Jesus lärde något annat om relationen till lagen, gudstjänsten, seder och bruk, normer och praktiker. Han satte gränser och uppmanade de sina att undvika vissa ledande människor. Alla dessa konflikter måste få ett slut!
Jesus anklagade dels för att "stå över" den tidens religiositet och del för att vara en politisk upprorsmakare. Den första anklagelsen var sann och den andra var falsk.
Därmed är vi framme vid det mest problematiska, enligt Küng. Till och med Jesu lärjungar ställdes här på svåra prov. Om Jesus är den han säger sig vara så angår det oss alla. Vi är direkt inblandade. eftersom Jesus inte lämnade någon enda människa utanför sitt anspråk.
Skälet till att den misslyckade Jesus ensam bestämt och vänt världsutvecklingen, till att tiden räknas som före och efter hans död är vad som berättas om den påskhögtid då hans korsfästes. Det sägs nämligen att han uppväcktes från de döda och gavs "all makt i himlen och på jorden". Om så skedde är det förklaringen till att det sedan gick som det gick. Någon annan förklarings finns egentligen inte. Att Fadern väckte upp Jesus från de döda ändrade inte bara världshistorien utan kastar också ett förklarande ljus över Gamla Testamentet. Det förklarar också hans predikan om Guds rike. Det förklarar tecknen och under. De blir plötsligt till tecken. Ja, allt förklaras. Annars finns det ingen förklaring.
Men Küng pekar på fyra svårigheter.
För det första är berättelserna om Jesu uppståndelse inte vetenskapliga belagda. De är vittnesbörd och inte helt objektiva.
För det andra finns härmed inga "naturliga" förklaringar till Jesu predikningar, hans själavård eller helbrägdagörelser. Alla vetenskapliga förklaringar faller platt till marken. Det blir oåtkomligt för vetenskapen. Mycket går att ifrågasätta som till exempel jungfrufödseln eller himmelsfärden, men inte att Jesus uppväcktes från de döda för då finns inga förklaringar.
För det tredje finns det ingen som har sett hur Fader Gud uppväckte Jesus från de döda. Ingen kan beskriva hur det gick till.
För det fjärde har berättelserna i evangelierna utformats på lite olika sätt om man jämför dem med varandra. De fyra evangelierna har ändå det gemensamt att uppväckelsen har ägt rum. Den och utgör själva startpunkten för Kyrkan. Den är kärnan i Kyrkan. Utan den finns ingen kyrka att ta på allvar.
Först höjer jag på ögonbrynen när jag läser att Küng menar att Faderns uppväckande av Sonen inte är en historisk händelse. Men så läser jag igen; inte en historisk händelse i strikt mening. Vi talar om en verklig händelse men den har fortsatt in i evigheten och kan inte jämställas med eller sorteras in under andra historiska berättelse. Hur det gick till är inte åtkomligt för oss människor.
Men kroppen då? Küng skriver att Jesus inte uppstod för att komma tillbaka till tid och rum, som änkans son i Nain eller Lasarus. Inte heller ska vi förstå uppståndelsen som "en fortsättning" på det här livet. Det nya livet är helt annorlunda. Där är allt förvandlat eller förhärligat som vi säger. I evigheten finns ingen början, ingen fortsättning och inget slut. När Jesus lämnar denna världen går han hem till sin Fader. Han går in i den ultimata verkligheten, den som vi på jorden inte har tillgång till..Vi vet att det finns en verklighet utanför tid och rum. Jesus "får med sig sin kropp" in i denna ultimata verklighet. Annorlunda uttryckt Jesus "dör i Gud". Allt vilar nu i Guds händer. Han "uppstår i Gud".
De första kristna "visste" vad de varit med om. De "visste" att Jesus var med dem också "alla dagar" också efter uppståndelsen. Det är denna insikt som förändrade och fortsätter att förändra världen. Det är så Jesus förändrar människors liv än idag.
Vi som bekänner oss till Jesus Kristus vittnar samstämt om att genom att lära känna Jesus lär vi känna Fadern! Detta blev helt enkelt för mycket för den tidens religiösa ledare.Eftersom detta var Jesu självförståelse kom alla, säger alla, människor runt honom att bli syndare - i jämförelse med honom. Detta pågick i tre år och till sist var det helt tvunget att komma till beslut. Antingen är Jesus Gud eller så är han det inte.
Det kan vara bra att komma ihåg att Jesus lärde annorlunda i allt. Det må vara relationen inom och till äktenskap, familj, överheten och till olika slag av grupper. Jesus lärde något annat om relationen till lagen, gudstjänsten, seder och bruk, normer och praktiker. Han satte gränser och uppmanade de sina att undvika vissa ledande människor. Alla dessa konflikter måste få ett slut!
Jesus anklagade dels för att "stå över" den tidens religiositet och del för att vara en politisk upprorsmakare. Den första anklagelsen var sann och den andra var falsk.
Därmed är vi framme vid det mest problematiska, enligt Küng. Till och med Jesu lärjungar ställdes här på svåra prov. Om Jesus är den han säger sig vara så angår det oss alla. Vi är direkt inblandade. eftersom Jesus inte lämnade någon enda människa utanför sitt anspråk.
Skälet till att den misslyckade Jesus ensam bestämt och vänt världsutvecklingen, till att tiden räknas som före och efter hans död är vad som berättas om den påskhögtid då hans korsfästes. Det sägs nämligen att han uppväcktes från de döda och gavs "all makt i himlen och på jorden". Om så skedde är det förklaringen till att det sedan gick som det gick. Någon annan förklarings finns egentligen inte. Att Fadern väckte upp Jesus från de döda ändrade inte bara världshistorien utan kastar också ett förklarande ljus över Gamla Testamentet. Det förklarar också hans predikan om Guds rike. Det förklarar tecknen och under. De blir plötsligt till tecken. Ja, allt förklaras. Annars finns det ingen förklaring.
Men Küng pekar på fyra svårigheter.
För det första är berättelserna om Jesu uppståndelse inte vetenskapliga belagda. De är vittnesbörd och inte helt objektiva.
För det andra finns härmed inga "naturliga" förklaringar till Jesu predikningar, hans själavård eller helbrägdagörelser. Alla vetenskapliga förklaringar faller platt till marken. Det blir oåtkomligt för vetenskapen. Mycket går att ifrågasätta som till exempel jungfrufödseln eller himmelsfärden, men inte att Jesus uppväcktes från de döda för då finns inga förklaringar.
För det tredje finns det ingen som har sett hur Fader Gud uppväckte Jesus från de döda. Ingen kan beskriva hur det gick till.
För det fjärde har berättelserna i evangelierna utformats på lite olika sätt om man jämför dem med varandra. De fyra evangelierna har ändå det gemensamt att uppväckelsen har ägt rum. Den och utgör själva startpunkten för Kyrkan. Den är kärnan i Kyrkan. Utan den finns ingen kyrka att ta på allvar.
Först höjer jag på ögonbrynen när jag läser att Küng menar att Faderns uppväckande av Sonen inte är en historisk händelse. Men så läser jag igen; inte en historisk händelse i strikt mening. Vi talar om en verklig händelse men den har fortsatt in i evigheten och kan inte jämställas med eller sorteras in under andra historiska berättelse. Hur det gick till är inte åtkomligt för oss människor.
Men kroppen då? Küng skriver att Jesus inte uppstod för att komma tillbaka till tid och rum, som änkans son i Nain eller Lasarus. Inte heller ska vi förstå uppståndelsen som "en fortsättning" på det här livet. Det nya livet är helt annorlunda. Där är allt förvandlat eller förhärligat som vi säger. I evigheten finns ingen början, ingen fortsättning och inget slut. När Jesus lämnar denna världen går han hem till sin Fader. Han går in i den ultimata verkligheten, den som vi på jorden inte har tillgång till..Vi vet att det finns en verklighet utanför tid och rum. Jesus "får med sig sin kropp" in i denna ultimata verklighet. Annorlunda uttryckt Jesus "dör i Gud". Allt vilar nu i Guds händer. Han "uppstår i Gud".
De första kristna "visste" vad de varit med om. De "visste" att Jesus var med dem också "alla dagar" också efter uppståndelsen. Det är denna insikt som förändrade och fortsätter att förändra världen. Det är så Jesus förändrar människors liv än idag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar