Küng hävdar i sin bok On Being a Christian som jag avslutade förrförra bloggen med att framtiden eller hoppet redan finns närvarande i kornet. Det innebär också att en kristen lever i målet. Jag är medveten om att detta låter filosofiskt men jag tror att det är helt riktigt. Detta är bara ett annat sätt att beskriva vad vi kallar för livet i Kristus.
Hur kommer jag dit, undrar någon? Jesus kallar det för omvändelsen. Omvändelsen är inte detsamma som bättringen. Så hette det i den gamla översättningen; "Gör bättring och tro evangelium". I dag är en sådan översättning inte bara felaktig utan förödande. Det grekiska ordet metanoia handlar om att ändra sitt sätt att tänka. Det är ett radikalt ord som innebär en helomvändning. Från att ha gått åt ett håll vänder man sig om och går åt ett annat. Det gör jag med hela min varelse, ande, själ och kropp. Omvändelsen är ett resultat av och innebär att jag sätter min lit till Gud. Från denna stund blir Gud min partner, någon som är med mig i allt. Omvändelsen definieras därför bäst som att tro på Gud eller för att knyta an till filosofin ovan att tro på Guds framtid NU. Vilket underbart liv att få vara en kristen!
Men Jesus inte bara pratade om Guds rike utan han demonstrerade och förmedlade det också. Det blev synligt i de mirakler han utförde. Kan man tro på sådant i en upplyst tid? Küng skriver att mirakler hände och händer än idag, oförklarliga saker. Men genom tron får de sin förklaring. Inte genom vetenskapen utan genom tron. När vi tror på Gud får miraklerna sin förklaring. Miraklerna i sig är med andra ord inte det viktiga utan tron på Gud. Vilken underbar sanning. Den innebär dessutom att vi ständigt kan se, förstå och tacka Gud för alla de mirakler vi dagligen och stundligen får vara med om.
Nå, Jesus etablerade aldrig Guds rike. Det fick inget totalt genombrott utan det stannade vid hans person, hans budskap och miraklerna var tecken på hans person. Vi talar hellre om tecken än om under och mirakler. Om jag ser någon bli befriad eller helbrägda är det tecken på att Jesus och Guds rike har kommit. Varken själva budskapet eller miraklerna kan skiljas från Jesu person.
Guds rike är här - genom Evangelium. Vad var det viktigaste för Jesus? Hur kunde han veta vad som var viktigast? Küng svarar att Jesus inte såg någon naturlig lag som angav riktningen. Det finns ingenting i människan som på ett naturligt sätt bekräftar det rätta trots att den moderna människan ofta ser saken så. Jesus höll sig inte heller till någon normerande uppenbarelse som Skriften eller lagen. Det kanske låter konstigt i våra öron men det beror på att vi är "moderna" människor som anser att det måste finnas en fast grund. Och så gör vi "vetenskapen" eller Skriften till vår fasta grund. Så var det inte för Jesus. Han trodde inte vare sig på "vetenskapen" eller Bibeln utan på Gud. Det helt avgörande för Jesus var och är att Guds "vilja ska ske på jorden såsom i himlen." Jesus ville i allt göra sin Faders vilja.
Det är Guds vilja som blir synlig i vad vi kallar Bergspredikan. Många teologer har försökt tolka Bergspredikan som det högsta idealet eller som en biktspegel eller som en sinnelagsetik. Küng underkänner alla dessa tolkningar och menar i stället att Bergspredikan handlar om Guds vilja. Genom att lyssna till och förstå Bergspredikan lär också vi oss att be "Ske din vilja på jorden såsom i himlen". Men och det får bli det sista för i kväll; Guds vilja baseras inte på något mänskligt utan på Honom själv. Människan kan inte växa in i Bergspredikan, inte upplysas om dess förträfflighet och så sporra oss till stordåd. Nej, Bergspredikan talar om för oss att Gud måste gripa in och göra det vi inte kan göra. Därför sände Han sin Son för att visa oss vad Guds rike är. Detta Guds rike är mitt ibland oss.
Hur kommer jag dit, undrar någon? Jesus kallar det för omvändelsen. Omvändelsen är inte detsamma som bättringen. Så hette det i den gamla översättningen; "Gör bättring och tro evangelium". I dag är en sådan översättning inte bara felaktig utan förödande. Det grekiska ordet metanoia handlar om att ändra sitt sätt att tänka. Det är ett radikalt ord som innebär en helomvändning. Från att ha gått åt ett håll vänder man sig om och går åt ett annat. Det gör jag med hela min varelse, ande, själ och kropp. Omvändelsen är ett resultat av och innebär att jag sätter min lit till Gud. Från denna stund blir Gud min partner, någon som är med mig i allt. Omvändelsen definieras därför bäst som att tro på Gud eller för att knyta an till filosofin ovan att tro på Guds framtid NU. Vilket underbart liv att få vara en kristen!
Men Jesus inte bara pratade om Guds rike utan han demonstrerade och förmedlade det också. Det blev synligt i de mirakler han utförde. Kan man tro på sådant i en upplyst tid? Küng skriver att mirakler hände och händer än idag, oförklarliga saker. Men genom tron får de sin förklaring. Inte genom vetenskapen utan genom tron. När vi tror på Gud får miraklerna sin förklaring. Miraklerna i sig är med andra ord inte det viktiga utan tron på Gud. Vilken underbar sanning. Den innebär dessutom att vi ständigt kan se, förstå och tacka Gud för alla de mirakler vi dagligen och stundligen får vara med om.
Nå, Jesus etablerade aldrig Guds rike. Det fick inget totalt genombrott utan det stannade vid hans person, hans budskap och miraklerna var tecken på hans person. Vi talar hellre om tecken än om under och mirakler. Om jag ser någon bli befriad eller helbrägda är det tecken på att Jesus och Guds rike har kommit. Varken själva budskapet eller miraklerna kan skiljas från Jesu person.
Guds rike är här - genom Evangelium. Vad var det viktigaste för Jesus? Hur kunde han veta vad som var viktigast? Küng svarar att Jesus inte såg någon naturlig lag som angav riktningen. Det finns ingenting i människan som på ett naturligt sätt bekräftar det rätta trots att den moderna människan ofta ser saken så. Jesus höll sig inte heller till någon normerande uppenbarelse som Skriften eller lagen. Det kanske låter konstigt i våra öron men det beror på att vi är "moderna" människor som anser att det måste finnas en fast grund. Och så gör vi "vetenskapen" eller Skriften till vår fasta grund. Så var det inte för Jesus. Han trodde inte vare sig på "vetenskapen" eller Bibeln utan på Gud. Det helt avgörande för Jesus var och är att Guds "vilja ska ske på jorden såsom i himlen." Jesus ville i allt göra sin Faders vilja.
Det är Guds vilja som blir synlig i vad vi kallar Bergspredikan. Många teologer har försökt tolka Bergspredikan som det högsta idealet eller som en biktspegel eller som en sinnelagsetik. Küng underkänner alla dessa tolkningar och menar i stället att Bergspredikan handlar om Guds vilja. Genom att lyssna till och förstå Bergspredikan lär också vi oss att be "Ske din vilja på jorden såsom i himlen". Men och det får bli det sista för i kväll; Guds vilja baseras inte på något mänskligt utan på Honom själv. Människan kan inte växa in i Bergspredikan, inte upplysas om dess förträfflighet och så sporra oss till stordåd. Nej, Bergspredikan talar om för oss att Gud måste gripa in och göra det vi inte kan göra. Därför sände Han sin Son för att visa oss vad Guds rike är. Detta Guds rike är mitt ibland oss.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar