måndag, september 19, 2016

Middag med Jesus

Vår cell möts sedan många år tillbaka varje onsdag. Cell och cell. Det är inte längre någon cell i den meningen vi talade om den tidigare, möjligtvis en vilande sådan. Men vi träffas som sagt varje onsdag. Då äter vi, samtalar om aktuella ting och avslutar med någon eller några lovsånger och bön. Det jag ville skriva om nu är att vi alltid äter middag.

Rickard Cruz har skrivit en bok som heter Middag med Jesus. Du hittar den genom att klicka här. Den är alldeles ny-utkommen på XP-Media förlag. I den manar han oss att som titeln anger äta middag med Jesus. Om jag tills vidare bortser från den anabaptistiska teologi Cruz levererar är boken kanhända ett tidstecken. Och som sådan mycket intressant.

Boken är välskriven och bygger på flera års middagar med Jesus. Cruz betraktar måltiden som en Herrens måltid. Det märkliga med anabaptismen är att den på en och samma gång propagerar för och förnekar vad jag uppfattar sakrament. Man propagerar för nattvarden, men den är inte en nattvard i klassisk mening, eller ... I beskrivningen sägs:

Herrens måltid som en verklig måltid med riktigt mat, överlåten gemenskap och obegränsad sprängkraft.

Det handlar med andra ord om måltidens centrala plats. Detta att dela livets mest grundläggande behov med varandra - men att göra det tillsammans med Jesus. Om jag som sagt bortser från teologin tills vidare konstaterar jag att ett väsentligt inslag inom cellkyrkorörelsen nu har kommit till Sverige. När jag skriver cellkyrkorörelsen tänker jag inte enbart på den modell som kallas Cellkyrkan utan på alla de olika modeller som ryms inom rörelsen, typ G12, missionella församlingar, husförsamlingar, Simple Church och andra Fresh expressions of Church, Det är det vardagliga inslaget som karaktäriserar dessa gemenskaper.

Gemenskapen är väsentlig och betonas om än olika starkt. Flera menar som vi vet att gemenskaperna ska växa, mogna och multipliceras. Detta att gemenskapen är öppen skiljer den från sekten som oftast är sluten gemenskap. Den öppna gemenskapen är i sin existens mission. I denna gemenskap tränas lärjungar och ledare ofta med hjälp av olika slag av material. Gemenskaperna är i regel små och livsnära. Den som önskar en närmare presentation av Simple Church på svenska kan få det genom att klicka här. Rickard Cruz är en av de ledande inom just Simple Church även om de i Helsingborg kallar gemenskapen för husförsamling. Du kan klicka här och få mer information om ett av flera nätverk som numera finns.

Och nu lyfts Herrens måltid fram som en vanlig måltid, inte som en en sakramental sådan, men ändå. Cruz har läst Frank Violas bok Pagan Christianity där författaren ondgör sig över den utveckling som skedde efter att kyrkan blev statskyrka på 300-talet e Kr. I den boken säga att praktiskt taget allt som uppstått i traditionen och som vi har med oss idag är influenser av hedendomen. Det kan vara omskakande för kristna att läsa en sådan bok där julfirandet, kyrkoåret, kyrkbyggnaders arkitektur, prästämbetet, sakramenten, liturgisk utrustning som albor, stolor, ljus etc hänförs till hedendom. Till saken hör nog tyvärr (?) att det ligger mycket i detta. Kyrkan har lagt beslag på det ena efter det andra och så att säga "helgat" det beslagtagna. Men här måste sägas något väsentligt.

Den stora skillnaden mellan de historiska kyrkorna och många reformerta kyrkor är just synen på kyrkan och dess utveckling. De historiska kyrkorna betraktar sig själva som fortsättningen av inkarnationen. Gud verkade genom Jesus och fortsatte sedan att verka genom kyrkan som är hans kropp. Vi tror med andra ord att julfirandet, kyrkoåret och så vidare ä'r den helige Andes fortsatta verk. Det är därför som Anders Gerdmars bok väcker frågor. Hur ska vi uppfatta traditionen? Är den av Gud eller inte? Ja, självklart en del, men inte allt. Gerdmar menar att Bibeln är överordnad norm och vill tona ner traditionen. Romerska katoliker vill se traditionen i förlängningen av Bibeln.

Men de reformerta vill helt och hållet hoppa över traditionen. De vill tillämpa Bibeln så som det står utan hänsyn till någon utveckling. De första kristna, menar till exempel Cruz, åt den vanliga måltiden samtidigt som de mindes Jesus. Middag med Jesus betyder att Jesus kommer ner från himlen genom Anden och blir direkt närvarande i vår måltid. Vad som skett mellan år 30 e Kr och fram till våra dagar kan vi glömma.

Jag är glad för boken och ska skriva mer om dess innehåll. Den är välskriven och jag tror den är ett tidstecken. Om jag ännu en gång lägger teologin åt sidan och bara betraktar fenomenet kvarstår frågan om vi kan äta middag med Jesus hemma. Som vi gör i vår cell. Hur ska vi förstå det och än mer spännande hur kan vi utveckla det? Kan vi fira mässa hemma? 

2 kommentarer:

Anonym sa...

Minns med glädje Lovefeast på lärljungaskolan (hawaii). Gemenskap, god mat, ofta uppklädda, vackert dukat, brutna servetter. Om festen delades upp i enskilda hem, familjer, var alla ensamstående införlivade med en familj. Lovsång, bön, (inte bönemöte), någon meditation något vittnesbörd. Kanske inbjudna gäster kunde dela gemenskapen.
Trevliga samtal, en sak var förbjuden: tala illa om andra i någon form.
Lite om historiken i det sammanhanget: https://static1.squarespace.com/static/54b07689e4b0d56ebfe9c501/t/5531383fe4b0a7f9259d5319/1429289023597/Love+feast+beginings.pdf
Det var en lång länk. Googla på YWAM och Lovefeast. PDf- fil
At

Are Karlsen sa...

Takk for at du fortsetter å framholde husforsamlingen. Vi behøver mange som våger å "eksperimentere" med ulike former. En dag kommer vi til å oppdage noe som fungerer dynamisk og voksende.

Are Karlsen