Stängd kyrka

I helgen gjorde Kari och jag en liten utflykt med dottern Elisabeth och de tre barnbarnen, Vi bilade ända till Nya Hjälmseryd. Syftet var trefaldigt. Först var det lunch på Suzis café. Den som vill veta mer om detta café, kanske rent av besöka det, kan klicka här för att få veta mer. Lite tänkvärt tycker jag det är att huset ursprungligen är ett av de många bönhusen i Hjälmseryd. Det var Filadelfia som höll sina möten där. På vår tid, 1983-1994, var det behandlingshem, Matteushemmet. Nu är det alltså 50-tals café. Men det är det i och för sig med den äran. Här samlas folk från alla väderstrecken. Förr var det väckelse - nu ä'r det café. Sålunda.

 

Sedan gick vi till Prästgården. Den har lämnat församlingens ägor och är nu såld till caféägarens dotter. På bilden ser vi Elisabeth framför det hem hon vuxit upp i. Hon hade sitt rum på den övre våningen och jag kunde se att hon mindes.

Det tredje skälet till vårt besök var naturligtvis att gå in i kyrkan, den kyrka där Elisabeth varit korsbärare under oräkneliga högmässor. På den tiden förflyttade jag inte från den ana kyrkan till den andra. Inte heller var jag ledig var och varannan helg. Sanningen var den att jag för att inte säga vi "tjänstgjorde", det vill säga firade högmässa varje söndag året runt i samma kyrka. Det är klart att där uppstod en alldeles underbar församling. Och den var inte så lite heller. Under några år firade ett hundratal människor högmässa varje söndag. Och det var en aktiv församling som kunde högmässans ordning utan att behöva sitt och titta ner i någon agenda. Ja, det var tider.

Självklart ville vi gå in och "tillbe" och vi ville att barnbarnen skulle få höra berättelsen. Hur det gick? Kyrkan var stängd - en lördag kl 14! Under våra nästan tolv är i Hjälmseryd var kyrkan aldrig stängd. Vad har hänt?

Nere till vänster syns Linn. Och till höger William. Elliot sitter på Karis arm.

Det har hänt att kyrkopolitikerna har bestämt sig för att införa stordrift. Först slogs Hjälmseryd som var eget pastorat och fungerade väl samman med med Stockaryd och Hultsjö. Det var 1992 om jag minns rätt och sedan slogs dessa samman med åtta andra församlingar. Elva församlingar blev ett pastorat med säte i Sävsjö. Det betyder att det numera inte firas någon högmässa i Nya Hjälmseryd längre. Kyrkan är stängd både bildligt och bokstavligt. Det enda som fanns riktigt kvar var plötsligt kyrkogården. Jag kunde se namnen på åtskilliga vänner eftersom jag begravt ungefär 200 av dem. Får vi någonsin tillbaka vår Svenska kyrka? Jag är inte övertygad.

Rösta på Frimodig kyrka!!