Idag har jag haft glädjen att celebrera Mässan i Värnamo kyrka och följaktligen också att predika över evangelietexten. Så den här bloggen får nu innehålla utkastet för predikan. Texten är ett litet stycke ur Jesu översteprästerliga förbön, Joh 17:9-11 och budskapet blev att Herren Jesus ber för oss. Håll tillgodo!
Inledning: Jesus ber att ingen av oss ska gå förlorad. Han
vill förhärligas genom oss och ber att vi ska bli bevarade i den gemensamma
tron.
1. Jag ber för dem som du har gett mig
a)
Många lyssnade till Jesus men inte alla följde
honom. Det var viktigt för Jesus att han fick några som kunde fortsätta att
sprida evangelium om Guds rike. Därför ber han för dem. Lägg märke till tempus presens;
han ber.
b)
Alltför ofta tänker människor att de ska be.
Mycket tal om detta, men sällan talar vi om hur han ber för oss och därför blir
får förståelse av bönen för liten. Joh 3:16 känner vi, liknelsen om det
förlorade fåret likaså, men vet du att Han är densamme idag, Hebr 13:8.
c)
Han ber för oss som är samlade till högmässa
eftersom vi tillhör Gud, säger texten.
2. Jag har förhärligats genom dem
a)
Jesus tog gestalt i sina lärjungar på ett
särskilt sätt efter Pingstdagen. De kom att fortsätta vad Jesus hade börjat,
att förkunna Guds väldiga gärningar. Kristi kropp lever än i våra dagar, men vi
är kvar i världen och behöver hans förböner.
b)
Han ber för oss och vi underhåller relationen
till Honom genom att tala med Honom. Vi brukar nådemedlen. Det är att ha med
oss dopet i vardagen, att leva ett eukaristiskt liv i tacksamhet, bön och
gemenskap (koinonia).
c)
Det är i gemenskapen som Kristus förhärligas, Ps
133. Därför ber Jesus om att vi ska vara ett, att vi ska vara hans kropp på
jorden som fortsätter vad han börjat.
3. Bevara dem i ditt namn
a)
Jesus har gjort allt för oss, kallat oss, gjort
oss rättfärdiga, fostrar oss med hjälp av nåden, uppenbarar sin vilja och
utrustar oss. Han kan inte göra mer, men framför oss ligger prövningarna. De
som ska visa att det han gjort är tillräckligt.
b)
Kristna människor är förenade genom vad de tagit emot.
Evangeliet räcks alla, men dopet är personligt. När vi döps tar vi emot ett och
samma evangelium. Vår gemenskap är därför i Kristus. Kyrkan är ingen mänsklig
organisation och sann ekumenik består inte av samtal mellan samfundsledare än
mindre mellan företrädare av olika religioner. Ekumeniken får sitt värde
genom kärleken till bröder och systrar.
c)
Enheten i Kristus är en gåva, men den är också
en uppgift. Det är ingen lätt uppgift att fortsätta det verk Jesus påbörjade,
men det styrker oss att tänka på honom som sitter på Faderns högra sida och
manar gott för oss, Hebr 7:25.
Avslutning: Jesus ber att ingen av oss ska gå förlorad. Han
vill förhärligas genom oss och ber att vi ska bli bevarade i den gemensamma
tron.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar