En kristen gemenskap skapas

Nu var det ett tag sedan jag bloggade men för övrigt har jag inte varit overksam. Förutom det vanliga jobbet lyckades jag efter visst besvär få tag på en bok av Hans Küng, The Church. Den skrevs redan 1967 och fanns bara tillgänglig på några av våra universitetsbibliotek. Men tänk vilken tillgång våra bibliotek utgör! De har väl utbildad personal och fixar gärna fjärrlån. Mycket bra. Jag undrar om mina läsare och särskilt mina kollegor runt om i landet har läst denna gedigna bok. Jag får återkomma till den.

För någon vecka sedan hade vi en samling här i församlingshemmet med ett 50-tal personer som handlade om koinonia i Bibeln, svensk teologi och våra tankar i Värnamo. Jag har haft anledning som ni vet att fördjupa mitt sökande efter nya sätt att vara kyrka. Jag tror bestämt att vi står inför en ny reformation. Denna gång handlar det inte så mycket om lära som om organisationen. Den nuvarande organisationen fungerar inte längre och n'r det kommer till de heligas gemenskap är intresset närmast obefintligt trots att den gemenskapen är nödvändig för att kristet liv och kristen tro ska bevaras. Men kanske kan vi hitta öppningar och kanske kan vi våga ta nya steg. Här delar jag med mig av några inledande tankar.

I Kyrkoordningen (KO) finns fina ord och formuleringar. I inledningen står till exempel att läsa:

Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Syftet är att människor ska komma till tro på Kristus och leva i tro, en kristen gemenskap skapas och fördjupas (min kurs.), Guds rike utbredas och skapelsen återupprättas.[1]

Det är viktigt att komma ihåg att det är staten som bestämt inom vilka ramar Svenska kyrkan ska verka:

Det är värt att observera att den sekulära staten alltså anger villkoren för Svenska kyrkans trosmässiga och teologiska identitet. [2]

Detta grundläggande faktum har stor för att inte säga avgörande betydelse för mycket av det som sker inom Svenska kyrkan. Det gäller bland annat synen på kyrkan och församlingen. Enligt lagen om Svenska kyrkan ska den verka som en öppen folkkyrka i samarbete med en demokratisk organisation. Vidare ska den vara rikstäckande det vill säga bestå av territorialförsamlingar. Men, som teologen Ola Sigurdsson skriver:

Om det ska finnas någon poäng med kyrkan, måste denna primärt ses teologiskt. Det går inte att låta kyrkan leva på pragmatiskt bearbetade omständigheter. En teologiskt genomreflekterad handlingsplan är ett måste.

Och vidare:

Vägledande för dess ecklesiologiska reflektioner måste också vara att evangelium inte bara är ett budskap, utan också ett mottaget budskap. Om det inte tagits emot är det inget evangelium … Om betoningen inte endast ligger på budskapet, utan också på budskapet som mottaget, finns det förutsättningar att förstå den historiska och samtida kyrkliga pluralismen. Ecklesiologi måste då vara ett teologiskt försök att i en viss situation reflektera över hur evangelium ska gestaltas eller förkroppsligas. Som teologen Sven-Erik Brodd skriver: ”I det pluralistiska och efterkristna svenska samhället kommer kyrkan att alltmera framträda som en koinonia, en gemenskap som fungerar som ett tecken och instrument för Kristus.[3]

---

[1] (KO, Andra avdelningen: Församlingarna, inledningstexten, min kursivering)

[2] Modéus, F. sid 58. Modéus syftar på Lag om Svenska kyrkan (1998:1591), 2 § Svenska kyrkan är en öppen folkkyrka, som i samverkan mellan en demokratisk organisation och kyrkans ämbete bedriver en rikstäckande verksamhet.

[3] Artikel Kyrkan som de heligas samfund – på väg mot en evangelisk communio-ecklesiologi av Ola Sigurdsson i Fahlgren, S. sid 49f.