Det hävdas ofta att idrott och religion eller politik och religion måste hållas isär. Däremot brukar särskilt media vara nog med att hålla ihop krig och religion. Tillvaron är inte alltid logisk.
I dagens SvD fanns en klargörande artikel "Under strecket" med rubriken Muslimer terrorns skarpaste kritiker. Den var inte ett försvar för islam men visade på att det också inom islam finns olika traditioner. Helhetsintrycket blev att religion är betydligt viktigare för oss än vi vanligtvis tror. Det var framför allt två problemområden artikelförfattaren, professorn i islamisk teologi Mohammad Fazihashemi visade på. Dels frågan om vad som är gott och ont, dels frågan om människans fria vilja. Det är ämnen CA tar upp och som jag bloggat om tidigare.
Inom den sunnitiska mutazilistiska teologin och den rationalistiskt usuluidiska skolan inomshiaislam slås fast att människan kan uppfattas av mmänniskor. Människan har inneboende etiska normer, människans samvete. MEN inom den salafistiska trosorienterade lydnadsteologin anses att Gud bestämmer vad som är gott och ont. Sedan gäller det att lyda Gud.
Det kan tyckas vara alltför filosofiskt att ens fundera på för vanliga människor. Och alltför svårt för eller utanför journalisters kompetens. Kanske det, men om jag då talar om att IS tror det senare kanske problemet kan vara värt en tanke. IS-krigarna behöver inte heller ta ställning därför att de tillhör den senare teologin. Gud bestämmer och Guds profeter klargör Guds vilja. IS-krigarna behöver inte ta ställning eller personligt ansvar. De behöver bara lyda.
Den andra problemställningen berör människans fria vilja. Har människan ansvar för sina handlingar eller är allt förutbestämt? De teologer som sätter avgörande värde till förnuftet menar att människan har fri vilja. De är emot att människans handlingar är förutbestämda och ett huvudskäl är den kommande domen. Hur skulle Gud kunna döma någon människa på domens dag om människan inte har kunnat bestämma själv?
Fazihashemi förklarar för läsaren att IS-krigarnas brutalitet beror i stor utsträckning på teologin. De har anslutit sig till en teologi där de inte behöver ta personligt ansvar eftersom de utför Guds vilja. Det finns inget utrymme för det mänskliga förnuftet än mindre för kritiskt tänkande.
Artikeln visar hur krig och religion hör samman men i förlängningen naturligtvis också hur politik och religion hör samman och varför inte idrott och religion.
Det var intressant att se vilken roll domedagen har. Det är den som gör det viktigt för oss människor att urskilja gott och ont, att ta personligt ansvar och så vidare.
Det måste vara en angelägen uppgift för Svenska kyrkan att tillsammans med andra kristna bekännare sprida Kyrkans tro i ett sekulariserat Sverige. Jag tror inte sekularismen komner att klara att sätta värderingar i människor. Och tänk vilken hjälp det skulle vara om journalisterna kunde bidra.
I dagens SvD fanns en klargörande artikel "Under strecket" med rubriken Muslimer terrorns skarpaste kritiker. Den var inte ett försvar för islam men visade på att det också inom islam finns olika traditioner. Helhetsintrycket blev att religion är betydligt viktigare för oss än vi vanligtvis tror. Det var framför allt två problemområden artikelförfattaren, professorn i islamisk teologi Mohammad Fazihashemi visade på. Dels frågan om vad som är gott och ont, dels frågan om människans fria vilja. Det är ämnen CA tar upp och som jag bloggat om tidigare.
Inom den sunnitiska mutazilistiska teologin och den rationalistiskt usuluidiska skolan inomshiaislam slås fast att människan kan uppfattas av mmänniskor. Människan har inneboende etiska normer, människans samvete. MEN inom den salafistiska trosorienterade lydnadsteologin anses att Gud bestämmer vad som är gott och ont. Sedan gäller det att lyda Gud.
Det kan tyckas vara alltför filosofiskt att ens fundera på för vanliga människor. Och alltför svårt för eller utanför journalisters kompetens. Kanske det, men om jag då talar om att IS tror det senare kanske problemet kan vara värt en tanke. IS-krigarna behöver inte heller ta ställning därför att de tillhör den senare teologin. Gud bestämmer och Guds profeter klargör Guds vilja. IS-krigarna behöver inte ta ställning eller personligt ansvar. De behöver bara lyda.
Den andra problemställningen berör människans fria vilja. Har människan ansvar för sina handlingar eller är allt förutbestämt? De teologer som sätter avgörande värde till förnuftet menar att människan har fri vilja. De är emot att människans handlingar är förutbestämda och ett huvudskäl är den kommande domen. Hur skulle Gud kunna döma någon människa på domens dag om människan inte har kunnat bestämma själv?
Fazihashemi förklarar för läsaren att IS-krigarnas brutalitet beror i stor utsträckning på teologin. De har anslutit sig till en teologi där de inte behöver ta personligt ansvar eftersom de utför Guds vilja. Det finns inget utrymme för det mänskliga förnuftet än mindre för kritiskt tänkande.
Artikeln visar hur krig och religion hör samman men i förlängningen naturligtvis också hur politik och religion hör samman och varför inte idrott och religion.
Det var intressant att se vilken roll domedagen har. Det är den som gör det viktigt för oss människor att urskilja gott och ont, att ta personligt ansvar och så vidare.
Det måste vara en angelägen uppgift för Svenska kyrkan att tillsammans med andra kristna bekännare sprida Kyrkans tro i ett sekulariserat Sverige. Jag tror inte sekularismen komner att klara att sätta värderingar i människor. Och tänk vilken hjälp det skulle vara om journalisterna kunde bidra.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar