Ämbetet i Apostlagärningarna, del 6

Det har varit tyst från mig ett tag därför att en grävskopa har lyckats gräva av en ledning som gjort att jag inte har kunnat använda vare sig dator, telefon eller TV. Helt isolerad i tre dygn! Nåja, jag har aldrig haft svårt med ensamheten så jag klagar inte. I stället har jag arbetat vidare med frågan om ämbetet och nu kommit fram till hur ämbetet eller ämbetena ser ut i Apostlagärningarna. Det är tre ord som sedan har blivit tre titlar och nu börjar vi närma oss de svåra frågeställningarna.

Men i bakhuvudet behöver vi ha detta enkla att varje kristen har del i ”kungen, prästen och profeten Jesus Kristus” och varje broder och syster fyller en funktion i kyrkan. Tjänsterna är i den meningen obegränsade i antal, något jag ska återkomma till. Redan från början står det klart att det är Jesus-tjänsten, diakonen Jesus eller Kristus-ämbetet som ska föras vidare, se Apg 1:1. Men var hittar vi då de tre orden?

Första gången vi läser om att församlingen väljer tjänare, grekiska diakonos, och för fram dem till apostlarna som lägger händerna på dem är i Apg 6:5f. 

Andra gången vi läser om ämbete är i Apg 11:30 där det talas om de äldste, grekiska presbyteros, i Jerusalem. I 14:23 ser vi att apostlarna insatte äldste i varje församling, se också 15:2, 6, 16:4, 20:17 och 21:18. Det är med andra ord Lukas som först låter oss få höra talas om kristna äldste.

Tredje gången det talas om ett ämbete används det grekiska ordet episkopos. I Apg 20:28 säger Paulus till de äldste: ge akt på er själva och hela den hjord där den helige Ande har satt er som ledare, grekiska episkopos. De båda orden äldste, presbyteros och ledare, episkopos syftar här på samma personer men har lite olika innehållslig betydelse. Det förra med judisk bakgrund och det senare med grekisk.

Lukas var medarbetare till Paulus och det är en öppen fråga om Lukas fått termerna diakonos, presbyteros och episkopos från Paulus. På följande sätt översätter olika biblar de grekiska orden:

Diakonos i 1 Tim 3:8, Presbyteros i Apg 11:30 och episkopos i Tit 1:7. 

I 1917: års översättning till församlingstjänare, äldste och församlingsföreståndare. 
I Bibel 2000 till medhjälpare, äldste och församlingsledare. 
I FB 2015 till församlingstjänarna, äldste och församlingsledare, det vill säga på samma sätt som i 1917. 
Giertz till diakonerna, äldste och föreståndare. 

Det är endast ordet presbyteros som har en enhetlig översättning eftersom den judiska institutionen är väl känd. Orden diakonos och episkopos är vid tiden ganska allmänna. Och när vi hör orden idag uppfattar vi dem som titlar. Kanske, kanske inte? Men är det inte så att pingstens ande fyller dem med nytt innehåll? Dessa ord är fyllda med pingstens Ande, nytt innehåll och blir sedan titlar, förhoppningsvis med bibehållet innehåll. 

Enligt den första tolkningen, den som avfärdar allt tal om ämbeten, stannar termerna vid att vara funktioner. Den andra tolkningen tar fasta på den judiska institutionen med äldste och överför den till den kristna församlingen. Församlingsföreståndaren ingår då i den så kallade äldste gruppen och representerar den. Enligt den tredje tolkningen, som blir tydlig först senare, blir orden till ämbetstitlar; diakoner, präster och biskopar. Mer om detta senare.

Var Lukas inspirerad av den senare Paulus, från år 60 e Kr, när han använde ord som äldste och föreståndare? Skrev han Apg efter Pastoralbreven? Den tidige Paulus, före 60 e Kr, kommer till uttryck i Gal, 1-2 Thess, 1-2 Kor och Rom. I de tidigare breven beskrivs tjänsterna som många. Varje kristen är i sig en gåva, grekiska charisma, med en särskild kallelse. Hur som helst inser jag att det inte finns något slutgiltigt system med präster och vigningar i Apg som vi har det idag. Vidare att 

1. de lokala tjänsterna växer fram vid sidan om de karismatiska
2. de karismatiska tjänsterna upphör inte
3. det växer fram en biskop i varje församling, det så kallade monarkiska episkopatet, något jag ska återkomma till.
4. Det finns både karismatiska och institutionella tjänster, både rörliga  tjänster och mer stationära tjänster
5. både de karismatiska och de institutionella tjänsterna är apostoliska
6. båda förutsätter tro och dop, är baserade på det allmänna prästadömet
7. båda eller alla tjänster är karismatiska
8. den karismatiska är i sig ett subjekt 

I nästa blogg och först då ska jag närmare undersöka hur Paulus använder orden presbyteros, diakonos och episkopos.