Begravning

Vecka har så här långt förflutit i stillhet. I morgon, fredag, är det begravning. Far har själv valt psalmerna 313;-, 258:1-5 och 172;-. De säger var för sig något om honom. De är alla skrivna under hans livstid. Mittenpsalmen kommer ursprungligen från den danske prästen N.F.S. Grundvig (1783-1872). Den översattes och bearbetades något av Emil Liedgren (1879-1963), musik av Strängnäsbiskopen Gustaf Aulén (1879-1979). Jag kan med lätthet se far framför mig när vi sjunger:

Du levande hopp, / som stiger förnyat ur dopkällan opp,
o, giv mig de vingar som Anden dig gav,
att lätt jag mig svingar långt, långt bortom hav,
dit bort där Guds sol lyser evig och stark
på paradismark.

Det var hans kamp, en kamp han inte alltid uppfattade som en god kamp. Det var något som skymde, men hoppet gick inte att ta miste på. Jag försökte att peka på Jesus, den Jesus han bekände sig till. Och det tog han mer än gärna till sig. Nu är hans kamp över och i morgon tar vi farväl och sedan börjar en ny tid.

Far tyckte om att sjunga psalmer och under många år har han varje morgon sjungit en psalmvers eller två för mor.

Nu är det min innerliga bön till min himmelske Far att min jordiske far med full styrka på vägen till paradismark ska sjunga just denna vers 5.