Under några år har jag undervisat Romarbrevet och för vännerna i Koinonian särskilt Rom 5-8. Den undervisningen landar som vi vet "i Kristus" och om vi läser vidare i kapitel 8 "i Anden". Att vara "i Kristus" och "i Anden" är ett och detsamma eftersom de inte går att skilja åt. Men nu tar vi ett steg vidare. Vi måste tala om Kyrkan och församlingen. Är vi "i Kristus", "i Anden" är vi också "i Kyrkan".
Nu har själva ordet kyrka och/eller församling blivit i princip oanvändbart. Det är inte många som längre vet vad det innehåller. Några tänker på en byggnad när de hör ordet "kyrkan", andra tänker tänker på ett territorium när man talar om "församlingen" eller en organisation, i värsta fall tänker man på en arbetsgivarorganisation. Och talar vi om Bibeln ser många ut som fågelholkar. Inte desto mindre behöver vi lära oss vad eller ska vi hellre säga vem Kyrkan är.
Tyvärr är det inte möjligt att enkelt och snabbt förklara. Det räcker inte med att använda sig av en bild, typ tempel, hjord, familj eller vilken bild vi älskar. Den vanligaste bilden, och kanske den enklaste också, är bilden av ett folk, men inte vilket folk som helst, utan "Guds folk". När Israel lämnat Egypten och kommit till Sinai där det blev ett organiserat folk sa Herren till dem:
Om ni nu hör min röst och håller mitt förbund, skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk, ty hela jorden är min. Ni ska för mig vara ett rike av präster och ett heligt folk. Detta är vad du skall tala till Israels barn. (2 Mos 19:5f)
Kyrkan fanns redan från början om än inte uppenbart, liksom evangelium fanns redan i Skriften om än fördolt. Gud gav inte bara en kallelse, ett uppdrag eller ett löfte till Abram. Gud gav honom rättfärdighet så att Abraham blev en stamfader för Israel. Men, lär Paulus oss, Israel består av dem som tror och dem som inte tror. Den sanningen följer med ända in i vår tid.
Den undervisning jag vill ge till vännerna i Koinonian ska förmedlas i tre delar. Det kanske blir mer än tre gånger, men i vart fall tre delar. Jag ska med f Gunnar undervisa om Kyrkans
I detta rike finns med andra ord ett folk, människor av kött och blod. Människor i sin ofullkomlighet, med traditioner, lagar, bestämmelser, seder och bruk.
Det sägs om Kyrkan att hon är Kristi kropp, se Ef 1:23, ja läs till och med kapitel 2 ut så får du en god förståelse av Kyrkans väsen. Här sägs att den kristne inte bara är medborgare i Guds rike utan också i gemenskap med de heliga. Det är de heliga genom alla tider! De som gått före oss, martyrerna och helgonen, ja, rövaren på korset och jungfrun Maria också. Denna hemlighet, denna förening med Kristus och alla de heliga är inte uppenbar för alla. Denna hemlighet behöver uppenbaras. Vi behöver få erfarenheter av den.
Kyrkan är både osynlig och synlig. Den är i "det höga" och den är i "det låga". Det lilla är i det stora och det stora är i det lilla. Kyrkan är en fulländad gemenskap till sitt väsen men samtidigt här i tiden söndrad genom synden.
Jag tycker Hebr 12:18-24 beskriver Kyrkan så fint.
Slutligen vill jag citera f Gunnar:
En ek kan ej utvecklas till att bliva en björk ... Sammanlunda ock Kyrkan. Hon är på en gång varande, ty hon förbliver till sin substans vad hon är i evighet och kan ej ändras. Hon känner inte någon omskiftning i sitt vara. Hon är den hon var i begynnelsen, Guds folk, och detta kommer hon alltid att vara. Varje förändring i detta vara, innebär avfall. Kyrkan bevarar sin beskaffenhet oförkränkt, då det gäller hennes substans.
Nu har själva ordet kyrka och/eller församling blivit i princip oanvändbart. Det är inte många som längre vet vad det innehåller. Några tänker på en byggnad när de hör ordet "kyrkan", andra tänker tänker på ett territorium när man talar om "församlingen" eller en organisation, i värsta fall tänker man på en arbetsgivarorganisation. Och talar vi om Bibeln ser många ut som fågelholkar. Inte desto mindre behöver vi lära oss vad eller ska vi hellre säga vem Kyrkan är.
Tyvärr är det inte möjligt att enkelt och snabbt förklara. Det räcker inte med att använda sig av en bild, typ tempel, hjord, familj eller vilken bild vi älskar. Den vanligaste bilden, och kanske den enklaste också, är bilden av ett folk, men inte vilket folk som helst, utan "Guds folk". När Israel lämnat Egypten och kommit till Sinai där det blev ett organiserat folk sa Herren till dem:
Om ni nu hör min röst och håller mitt förbund, skall ni vara min dyrbara egendom framför alla andra folk, ty hela jorden är min. Ni ska för mig vara ett rike av präster och ett heligt folk. Detta är vad du skall tala till Israels barn. (2 Mos 19:5f)
Kyrkan fanns redan från början om än inte uppenbart, liksom evangelium fanns redan i Skriften om än fördolt. Gud gav inte bara en kallelse, ett uppdrag eller ett löfte till Abram. Gud gav honom rättfärdighet så att Abraham blev en stamfader för Israel. Men, lär Paulus oss, Israel består av dem som tror och dem som inte tror. Den sanningen följer med ända in i vår tid.
Den undervisning jag vill ge till vännerna i Koinonian ska förmedlas i tre delar. Det kanske blir mer än tre gånger, men i vart fall tre delar. Jag ska med f Gunnar undervisa om Kyrkans
- väsen
- beståndsdelar
- kännetecken
Kyrkans väsen
Kyrkan är ett rike i vilket vi kan bli och vara medborgare. Detta rike har en Herre och Kung, Jesus Kristus. När Paulus i Rom 11 talar om att vi ympats in i det äkta Olivträdet har det förståtts på olika sätt. Men så mycket är klart att det är Gud som ympar in oss i "det äkta olivträdets näringsrika rot", som det heter i Folkbibeln 2014. Vi blir Guds egendomsfolk, ett rike av präster och ett heligt folk, jämför 1 Petr 2:9f.I detta rike finns med andra ord ett folk, människor av kött och blod. Människor i sin ofullkomlighet, med traditioner, lagar, bestämmelser, seder och bruk.
Det sägs om Kyrkan att hon är Kristi kropp, se Ef 1:23, ja läs till och med kapitel 2 ut så får du en god förståelse av Kyrkans väsen. Här sägs att den kristne inte bara är medborgare i Guds rike utan också i gemenskap med de heliga. Det är de heliga genom alla tider! De som gått före oss, martyrerna och helgonen, ja, rövaren på korset och jungfrun Maria också. Denna hemlighet, denna förening med Kristus och alla de heliga är inte uppenbar för alla. Denna hemlighet behöver uppenbaras. Vi behöver få erfarenheter av den.
Kyrkan är både osynlig och synlig. Den är i "det höga" och den är i "det låga". Det lilla är i det stora och det stora är i det lilla. Kyrkan är en fulländad gemenskap till sitt väsen men samtidigt här i tiden söndrad genom synden.
Jag tycker Hebr 12:18-24 beskriver Kyrkan så fint.
Slutligen vill jag citera f Gunnar:
En ek kan ej utvecklas till att bliva en björk ... Sammanlunda ock Kyrkan. Hon är på en gång varande, ty hon förbliver till sin substans vad hon är i evighet och kan ej ändras. Hon känner inte någon omskiftning i sitt vara. Hon är den hon var i begynnelsen, Guds folk, och detta kommer hon alltid att vara. Varje förändring i detta vara, innebär avfall. Kyrkan bevarar sin beskaffenhet oförkränkt, då det gäller hennes substans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar