Kyndelsmässodagen

 I dag är det Kyndelsmässodagen fast inte riktigt. Den rätta dagen, den 40:e efter Jul är den 2 fevruari det vill säga på tisdag. Men ändå.

Det judiska folket väntade på att Gud skulle tända frälsningens hopp. Judas Mackabaius (d 160 f Kr) lyckades återerövra templet 165 f Kr, och åter tända ljusstaken. Sedan dess firar judarna Chanukka. Det judiska upproret slogs emellertid ner och hoppet om Guds frälsning släcktes. Men inte hos Symeon. Hos honom levde drömmen vidare och nu gick han ledd av Anden till templet. Där möter han Maria och Josef med sitt barn. Han tar barnet i sin famn och brister ut: ”Mina ögon har skådat frälsningen.” Om detta talar aposteln Johannes i vår alternativa predikotext från Joh 1:14-18.

Ordet blev människa och bodde bland oss.

a) Vår Gud är guden som avstår från sin makt för att kunna visa sin makt. 1 advent tände vi första ljuset och sedan har ljusstyrkan ökar fram till nu. Nu lyser frälsningens ljus i Kyrkan.   Uppenbarelsen är given. 

b) Människor söker svar på de existentiella frågorna. Mening och mål? Svaret på frågorna, lösningen av problemet och tillfredsställandet av människans djupaste behov är att Gud har blivit människa utan att han upphört att vara Gud. 

c) Vi, liksom lärjungarna, kan också lära känna Gud och se något av hans härlighet av det enkla skälet att Gud vill visa sig för oss. Gud blir människa utan att upphöra att vara Gud. Gud visar sig för oss i Jesus. Men vad var det de såg?

Vi såg hans härlighet

a) Jag tycker om ”såg”, jfr 1 Joh 1:1-4 (Juldagen, II årg). Det handlar inte om att ”förstå”, tänka ut eller om de rätta formuleringarna. Inte heller om att kompromissa sig fram till vad som anses mänskligt trovärdigt. Minns när Petrus sprang till och såg in i den tomma graven: ”Han såg och trodde”. Tron har tre dimensioner; bekännelse, förtröstan och lydnad. Symeon var fylld av förtröstan. Han visste när han höll Jesusbarnet i sin famn att han "såg" Frälsaren. Tron var här inte inte intellektuellt försanthållande utan en förtröstan, en visshet utöver vad det mänskliga ögat kunde se. Biskop Irenaeus skriver: ”Tron är en och densamma: den som kan tala mycket om den utökar den inte och den som talar litet förminskar den inte.”

b) Vi lever i en självupptagen tid. Vi stirrar oss blinda, försätts i fångenskap och har svårt för att "se hans härlighet”. Men lärjungarna såg och trodde på Honom som talat till dem.

c) Martin Luther gör ett tankeexperiment när han försöker tänka sig in vad det skulle betyda om vi människor hade möjlighet att finna Gud av egen förmåga … Sedan avslutar han; ”Men då nu Gud har tagit min frälsning och salighet ifrån min fria vilja och ställt den på sin egen fria vilja och sagt till mig att jag inte ska leva av egen kraft utan genom hans nåd och barmhärtighet så är jag trygg och viss att han är trofast och inte ska lura mig, att han dessutom är stark och mäktig nog så att ingen djävul eller vedervärdighet kan rycka mig bort från honom.” Martin Luther "såg Guds härlighet". Han såg att;

Han var fylld av nåd och sanning

a) Detta är för oss människor en osannolik kombination. Hur kan Gud älska oss och vara vred på oss samtidigt? Enklast är att se bort från hans rättvisepatos, vred och dom. Men det är vår synd som förstör relationen till Gud, som är grundproblemet. Den är problemet som fordrar sin lösning, en lösning som bara Gud kan förverkliga, Joh 3:16.

b) Lagen kunde inte tvinga oss. Inte ens Gud hade kunnat tvinga oss, men hans kärlek förändrar allt. I sin kärlek sände han sin Son, Rom 8:3, att försona oss med sig. Bara Gud kan befria oss.

c) Hur kan vi lära känna Gud Fadern? Den ende Sonen har förklarat honom för oss, säger texten. Martin Luther igen: ”Vill du uppfylla alla buden och bli fri från dina onda begärelser och din synd … då skall du tro på Kristus, i vilken jag tillsäger dig all nåd, rättfärdighet, frid och frihet.”