lördag, januari 16, 2016

2 veckan efter Trettondagen

Det har blivit mycket bloggande detta år men jag har en hel del funderingar på vad jag skulle vilja blogga om. Det händer en hel del just nu. 

I morgon är jag ledig och det är verkligen en ny erfarenhet för mig. Under alla mina år som präst har i princip alltid varit i tjänst, men sedan Svenska kyrkan blev en arbetsplats är det reglerad arbetstid som gäller. Det känns för min del märkligt att läsa om att detta att vara präst är Sveriges "farligaste yrke". Det får jag kanske återkomma till. 

Vi är nu inne i Trettondagstiden, grekiska epifania. I dessa texter uppenbaras för oss vem Jesus är, se v 26.

  1. Om du visste …
a)      Jesus var tvungen att gå genom Samarien, v 4. Varför det? På grund av kärlek till samarierna! Han var tvungen att överskrida gränserna och passera också genom Samarien.
b)      Om du visste … Kvinnan visste inte vem Jesus är. Härligheten var dold för henne. Det finns många som inte kan se Jesus, men också många som vill upptäcka honom. 
c)      Gudstjänststatistiken sjunker, säger man, men de som kommer har i hög grad upptäckt vem Jesus är.

  1. … en källa som ger evigt liv
a)      Jakobs brunn finns än idag, 32 m djup med det klaraste vatten. Varje människa behöver vatten. Det rinnande vattnet är det levande vattnet. Allt vatten innehåller och ger liv.
b)      Men här talar Jesus bildligt om en brunn med andligt liv som gör att vi aldrig behöver törsta. Den är gränslöst stor och vi bär den inom oss. Vi får tillgång till Gud när vi upptäcker vem Jesus är.
c)      Några av er minns hur ni törstade. ”Här en källa rinner, säll den henne finner”. Att finna Gud är en upptäckt som släcker all törst, men det är också att ha tillgång till en den dagliga bönen. Gud själv är källan och vi kommer till honom dagligen och stundligen i ständig bön och meditation oavsett hur vi känner. Tänk att få tillhöra en sådan Gud! Vem är då denne Gud?

  1. Det är jag!
a)      Här låter Johannes oss förstå något av hur det går till att lära känna Gud. Det börjar med självinsikten. Plötsligt förstår hon att det finns en Gud som känner henne helt och fullt. Då blir det nödvändigt för henne att få god relation till denne.
b)      Kvinnan visste att Messias ska komma, men inte när han ska komma.  ska man dricka ur frälsningens källor, som GT-texten så underbart beskriver. Men människan är blind för Guds närvaro. Därför vet hon inte vem hon ska tillbe, inte var och inte alls hur hon ska kunna släcka sin törst efter levande Gud.
c)      Vi tillber en Gud som inte syns, men som visat sig i och genom Jesus Kristus. Vi har lärt känna honom.  

Jesus inte bara visar oss Guds härliga frälsning. Han vinner den och skänker den till oss. Vi får tillgång till det levande vattnet i samma stund vi lär känna Gud genom Jesus Kristus. När vi tillsammans med alla de heliga lever Kyrkans liv, genom evangeliets ord och nattvardens gemenskap fylls vi av det levande vattnet.

Psalmer: 65;-, 236;-, 246;- och 132:3 
  


1 kommentar:

Kerstin Carlsson, Värnamo sa...

En lekmannafundering om Sveriges farligaste yrke. Hoppas diskussionen fortsätter, skulle faktiskt väldigt gärna höra en analys.

Vi kunde i Aftonbladet läsa:
"Att tjäna Gud är ett yrke det tycks vara svårt att ta ledigt ifrån. Det syns i statistiken".

Jag trodde alla kristna i någon mån tjänar, eller efter förmåga försöker tjäna, Gud? Utan stämpelklocka. Vad gäller präster specifikt så tror jag att inte den delen där ni tjänar Gud är problemet. Senare tvärtom. Därtill är ni ju kallade och därmed rustade? Gud ger väl dessutom kraft på vägen till det som är gott och enligt Hans vilja?

Om kyrkan organiserar sig som vilket företag som helst så får den också samma problem som vi andra svenskar har på våra arbetsplatser. Många gånger är det inte mängden arbete som stressar, är man motiverad (eller kanske ledd?) klarar man mycket. Det är istället olusten och obehaget när man tvingas gå emot sina värderingar som dränerar en människa på kraft. Frustrationen kan man inte heller vila bort, den gnager på ett annat plan.

Det blir givetvis ett ännu större problem på en arbetsplats där man hamnar i spänningsfältet mellan hur man tror att Gud vill ha det och samhällets (lite mer föränderliga) önskemål. Två Herrar, liksom.

Längre ner i artikeln kan man (om inte annat mellan raderna) läsa att problemet med prästers höga sjukskrivningstal förvärras då de dessutom tvingas möta människor(!?). (Botemedlet här skulle vara att "slippa folk" ett tag och få andra administrativa uppgifter) Det var lite jobbigt. Vilken sökare vågar störa och tynga ner en präst efter den infon? Det distanserar oss, det svenska Gudlösa folket, ännu mer.