I går slog mig en tanke i all sin enkelhet.
Det är stort på mer än ett sätt att till exempel pingstpastorn Magnus Perssson och United i Malmö upptäckt sin gemenskap med Martin Luther och reformation. Luther upptäckt fortsätter med andra ord att reformera. I Uniteds fall har det inneburit en radikalt förändrad inställning till liturgins betydelse. Det är en viktig förändringsprocess United befinner sig i och om jag nu är rätt underrättad har församlingen i Malmö återtagit en av Svenska kyrkans kyrkobyggnader i centrala Malmö. Också detta är ett tecken i tiden. Kanske handlar det inte längre "bara" om att kritisera etablissemanget och strata nytt utan om att återerövra vad som har förskingrats av liberaler och karriärister. Jag tror faktiskt det.
Sedan en tid tillbaka har jag också fascinerats av att pingstpastorn Peter Halldorf och Bjärka-Säby i en mycket radikal anda upptäckt det fornkyrkliga arvet, Detta är ingen nyhet men förmodligen något vi kommer att behöva reflektera över stund efter annan eftersom det faktiskt är tecken på någonting. Det är en stor förändring kommuniteten gått igenom. Och kanske är den förändringen inte färdig än eftersom Bjärka-Säby envisas med att inte kalla sig för församling. Självklart är de en församling, men inte i den gamla, 1900-tals, bemärkelsen. Församlingsbegreppet håller i vår tid på att radikaliseras. Det duger inte längre att tala om församlingens som ett territorium eller som en kyrkorättslig organisation. Även om församlingen kan vara det är inte detta hennes grundval och nu är det tid att göra upp med de gamla definitionerna och omdefiniera dem. Bjärka-Säbys förändringsarbete har inte bara bestått av litteratur utan också det har förändrat liturgin. Nu firas om än inte just på Bjärka den så kallade ökenmässan, en liturgi från 300-talet. Till och med i Värnamo har firandet av ökenmässan iscensatts.
MEN behöver vi inte gå än längre tillbaka? Behöver vi inte på nytt upptäcka vad Jesus faktiskt sa och gjorde. Jag vet att det kan låta som en självklarhet och det är det kanske när det handlar om Guds kärlek eller om din och min frälsning. Hela vår tro bygger just på vad Jesus sagt och gjort, men det finns mer att upptäcka i Jesu Kristi ord och gärning. Sådant som kan ha avgörande för vår tid. Jag tänker särskilt på vår relation till det judiska folket. Vad sa Jesus om det? Och jag tänker på hur Jesus fullbordade Guds qahal, sin församling. Här finns sanningar och perspektiv om församlingen som vi verkligen behöver upptäcka, förnya och förverkliga. Jo, jag har tänkt mycket på det och till kommande lördag ska jag ta upp något av dessa på Värnamo Koinonias inspirations- och undervisningsdag på Lidnäs. Det kan bara bli en introduktion men ändå. Jag återkommer i saken. Vi kan naturligtvis lära oss mycket mer av Jesus själv. Det var väl och är väl också vad reformationen syftar till.
Det är stort på mer än ett sätt att till exempel pingstpastorn Magnus Perssson och United i Malmö upptäckt sin gemenskap med Martin Luther och reformation. Luther upptäckt fortsätter med andra ord att reformera. I Uniteds fall har det inneburit en radikalt förändrad inställning till liturgins betydelse. Det är en viktig förändringsprocess United befinner sig i och om jag nu är rätt underrättad har församlingen i Malmö återtagit en av Svenska kyrkans kyrkobyggnader i centrala Malmö. Också detta är ett tecken i tiden. Kanske handlar det inte längre "bara" om att kritisera etablissemanget och strata nytt utan om att återerövra vad som har förskingrats av liberaler och karriärister. Jag tror faktiskt det.
Sedan en tid tillbaka har jag också fascinerats av att pingstpastorn Peter Halldorf och Bjärka-Säby i en mycket radikal anda upptäckt det fornkyrkliga arvet, Detta är ingen nyhet men förmodligen något vi kommer att behöva reflektera över stund efter annan eftersom det faktiskt är tecken på någonting. Det är en stor förändring kommuniteten gått igenom. Och kanske är den förändringen inte färdig än eftersom Bjärka-Säby envisas med att inte kalla sig för församling. Självklart är de en församling, men inte i den gamla, 1900-tals, bemärkelsen. Församlingsbegreppet håller i vår tid på att radikaliseras. Det duger inte längre att tala om församlingens som ett territorium eller som en kyrkorättslig organisation. Även om församlingen kan vara det är inte detta hennes grundval och nu är det tid att göra upp med de gamla definitionerna och omdefiniera dem. Bjärka-Säbys förändringsarbete har inte bara bestått av litteratur utan också det har förändrat liturgin. Nu firas om än inte just på Bjärka den så kallade ökenmässan, en liturgi från 300-talet. Till och med i Värnamo har firandet av ökenmässan iscensatts.
MEN behöver vi inte gå än längre tillbaka? Behöver vi inte på nytt upptäcka vad Jesus faktiskt sa och gjorde. Jag vet att det kan låta som en självklarhet och det är det kanske när det handlar om Guds kärlek eller om din och min frälsning. Hela vår tro bygger just på vad Jesus sagt och gjort, men det finns mer att upptäcka i Jesu Kristi ord och gärning. Sådant som kan ha avgörande för vår tid. Jag tänker särskilt på vår relation till det judiska folket. Vad sa Jesus om det? Och jag tänker på hur Jesus fullbordade Guds qahal, sin församling. Här finns sanningar och perspektiv om församlingen som vi verkligen behöver upptäcka, förnya och förverkliga. Jo, jag har tänkt mycket på det och till kommande lördag ska jag ta upp något av dessa på Värnamo Koinonias inspirations- och undervisningsdag på Lidnäs. Det kan bara bli en introduktion men ändå. Jag återkommer i saken. Vi kan naturligtvis lära oss mycket mer av Jesus själv. Det var väl och är väl också vad reformationen syftar till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar