Nästa betänkande jag studerat handlar om dop och kyrkotillhörighet. Som du kanske minns beslutade kyrkomötet 1996, inför skiljandet mellan stat och kyrka, att medlem blir man fortsättningsvis genom dopet. Så bestämdes att de barn som inte var döpta skulle få dispens till sin 18-års dag, det vill säga fram till i år, 2014. Det betyder att vi nu har massor av 18-åringar som måste bestämma sig för om de vill vara kvar i Svenska kyrkan. De ska då döpas eller antecknas som medlemmar "i avvaktan på dop".
Om någon av föräldrarna tillhör Svenska kyrkan antecknas deras barn som medlemmar "i avvaktan på dop" till de själva måste bestämma sig för om de vill förbli i Svenska kyrkan. Frågan om dop och kyrkotillhörighet borde vara brännande.
När jag funderar vidare blir jag lite ledsen. Det som har hänt är att dopet kopplats samman med kyrkotillhörighet, - inte i första hand med tro på Jesus. Varje kristen vet att när en människa omvänder sig och tas emot av Gud ska hon också döpas. Svenska kyrkan borde ivrigt bedriva mission i Sverige. Tyvärr finns inga sådana tecken. Bara prat om sjunkande medlemssiffror och ekonomi. Ungefär som om vi vill döpa människor för att komma åt deras pengar. Det skulle i sådana fall vara djupt ovärdigt.
Det finns ännu en märklig tanke. När någon fyller 18 år kan de be att få stå kvar som medlemmar "i avvaktan på dop". I praktiken kan man, om jag förstår saken rätt, vara medlem i Svenska kyrkan resten av livet utan dop, men "i avvaktan på dop". Men har man då inte satt beslutet från 1996 ur spel? Det behövs inget dop. Men vi får deras pengar. Alla nöjda? Alla glada?
Går 18-åringar verkligen på det här? Kanske. I skrivande stund vet jag inte om de odöpta har tillgång till vigsel och begravning, men det förmodar jag. De betalar ju. Däremot har de som odöpta inte tillgång till nattvardsbordet ellet till konfirmation. Men hur det blir i framtiden får nog vara osagt. I år finns det en motion som föreslår att odöpta ska få tillträde till nattvardsbordet. Vi har ju ett öppet nattvardsbord och genom resonemanget om "i avvaktan på dop" kan man tänka sig att det halkar än hit och än dit.
Dag Sandahl undrar i en motion om inte kyrkomötet kunde ta tag i problematiken, men av betänkandet G 2014:03, som di hittar genom att klicka här, framgår att det inte behövs. Kyrkomötet föreslås tycka att sådana pastorala frågor får lösas lokalt. Eftersom jag inte vet hur det fungerar ens i mitt eget pastorat, saken har aldrig diskuterats eller informerats om veterligen, har jag nu tagit reda på det.
Värnamo pastorat skickar ut ett grattis brev med en bakelse på till dem som ska fylla 18 år. Där står att bland många val är det nu dags att välja Svenska kyrkan. Sedan följer en presentation under rubriken "Vad gör Svenska kyrkan?". Här beskrivs vår rika verksamhet, särskilt den sociala. På slutet erbjuds dop. Men inte ett ord om att det handlar om den allmänneliga kyrkans tro på Jesus. Inte heller ett ord om att vi nu står i färd med att stryka dem ur medlemsregistret. Det är klart jag blir betänksam.
Om någon av föräldrarna tillhör Svenska kyrkan antecknas deras barn som medlemmar "i avvaktan på dop" till de själva måste bestämma sig för om de vill förbli i Svenska kyrkan. Frågan om dop och kyrkotillhörighet borde vara brännande.
När jag funderar vidare blir jag lite ledsen. Det som har hänt är att dopet kopplats samman med kyrkotillhörighet, - inte i första hand med tro på Jesus. Varje kristen vet att när en människa omvänder sig och tas emot av Gud ska hon också döpas. Svenska kyrkan borde ivrigt bedriva mission i Sverige. Tyvärr finns inga sådana tecken. Bara prat om sjunkande medlemssiffror och ekonomi. Ungefär som om vi vill döpa människor för att komma åt deras pengar. Det skulle i sådana fall vara djupt ovärdigt.
Det finns ännu en märklig tanke. När någon fyller 18 år kan de be att få stå kvar som medlemmar "i avvaktan på dop". I praktiken kan man, om jag förstår saken rätt, vara medlem i Svenska kyrkan resten av livet utan dop, men "i avvaktan på dop". Men har man då inte satt beslutet från 1996 ur spel? Det behövs inget dop. Men vi får deras pengar. Alla nöjda? Alla glada?
Går 18-åringar verkligen på det här? Kanske. I skrivande stund vet jag inte om de odöpta har tillgång till vigsel och begravning, men det förmodar jag. De betalar ju. Däremot har de som odöpta inte tillgång till nattvardsbordet ellet till konfirmation. Men hur det blir i framtiden får nog vara osagt. I år finns det en motion som föreslår att odöpta ska få tillträde till nattvardsbordet. Vi har ju ett öppet nattvardsbord och genom resonemanget om "i avvaktan på dop" kan man tänka sig att det halkar än hit och än dit.
Dag Sandahl undrar i en motion om inte kyrkomötet kunde ta tag i problematiken, men av betänkandet G 2014:03, som di hittar genom att klicka här, framgår att det inte behövs. Kyrkomötet föreslås tycka att sådana pastorala frågor får lösas lokalt. Eftersom jag inte vet hur det fungerar ens i mitt eget pastorat, saken har aldrig diskuterats eller informerats om veterligen, har jag nu tagit reda på det.
Värnamo pastorat skickar ut ett grattis brev med en bakelse på till dem som ska fylla 18 år. Där står att bland många val är det nu dags att välja Svenska kyrkan. Sedan följer en presentation under rubriken "Vad gör Svenska kyrkan?". Här beskrivs vår rika verksamhet, särskilt den sociala. På slutet erbjuds dop. Men inte ett ord om att det handlar om den allmänneliga kyrkans tro på Jesus. Inte heller ett ord om att vi nu står i färd med att stryka dem ur medlemsregistret. Det är klart jag blir betänksam.
1 kommentar:
Det låter lite "torrt" med bara ett kort på en bakelse. Vår församling har "drop indop" med riktig tårta o kaffe efter!
Skicka en kommentar