Den här helgen handlar om livet efter döden och Kyrkan har en del att säga om det. Men som jag skrivit tidigare är livet före döden minst lika utmanande. Visst är det så att Jesus förkunnade att Guds rike är här? Han talade om det som vore det det allra största evangelium. Han undervisade sina lärjungar med hjälp av liknelser, tecken och under. Han gav sig själv till dem och de fortsatte senare vad Jesus påbörjat.
När jag fördjupat mig i Paulus och hans mission har jag lagt märke till hur han löser det ena problemet efter det andra med hjälp av det eskatologiska perspektivet. Gud själv är närvarande och verksam även om fulländningen inte kan äga rum så länge synder härskar. Här råder fattigdom, sorg, hunger och törst, men Jesus lovar salighet.
Med anledning av Allhelgonahelgen publicerar Kyrkans Tidning artikeln "Drömmen om Guds rike". För mig, inte bara för mig, kommer artikeln lägligt. Biskop Martin Modéus säger: Det Jesus uttrycker enligt evangelierna är en viktig dubbelhet, Guds rike byggs här och nu men det ska också komma: "Här och nu, men ännu inte". Eller ännu bättre lite längre ner i artikeln: "Visionen (obs ordvalet, min anm.) om Guds rike är en direkt gåva från Jesus till människan. Den är den bärande visionen i Jesu förkunnelse. För oss är den en energiskapare som ger oss hopp och tillit". Jag kunde inte sagt det bättre själv.
Nu är jag inte helt säker på de slutsatser tidningen eller biskopen drar därför att infallsvinkeln på artiklen är den politiska utopin. Det är den politiska utopin som är orsaken till vår tids visionslöshet. Efter propagandan om det tredje riket eller för all del det svenska folkhemmet vågar ingen ingen ha några visioner. Det är till och med så att visioner och visionärer ät farliga. Jag förstår.
För 20 år sedan möttes en grupp filosofer för att samtala. De var rörande överens om visionernas nödvändighet. Artikeln, skriven av Elisabet Sandberg, konstaterar att teologerna inte var intresserade, men att det finns undantag. Hon skriverom Jurgen Moltmann som har eskatolgin som utgångspunkt för sin teologi.
Sedan ställs den riktigt intressanta frågan: Men hur omsätts teologin om den yttersta tiden i församlingslivet? Hon låter kyrkoherden i Broby-Emmislövs församling Anders O Johansson bidra. Han berättar om det goda diakonala arbete som görs där sedan länge men det riktigt intressanta är kyrkoherdens svar: "Vi försöker att vara förankrade i Jesu undervisning och för honom var Guds rike viktigt att berätta om. I hela vårt församlingsliv finns visionen (obs ordvalet, min anm.) om Guds rike som en underström".
I artikeln citeras också teologen Jayne Svenungsson när hon säger: "Oavsett statistik ska kyrkan fortsätta att tjäna visionen (obs ordvalet, min anm.).
Jag är glad för denna artikel och tänker återigen på Paulus och de andra apostlarna som levde i, av och för den himmelska visionen. Tänk bara på talet om Kristi kropp, Guds hushåll eller Guds tempelbyggnad, eskatologiska bilder som talar om här och nu men ännu
inte. Även om Guds rike inte fulländas förrän synden är borta är det vår kallelse och vårt uppdrag att förkunna och leva saligheten här och nu. Den blir synlig i de nära relationerna och de goda gärningarna. Fortsättning följer. Vi behöver visionen.
När jag fördjupat mig i Paulus och hans mission har jag lagt märke till hur han löser det ena problemet efter det andra med hjälp av det eskatologiska perspektivet. Gud själv är närvarande och verksam även om fulländningen inte kan äga rum så länge synder härskar. Här råder fattigdom, sorg, hunger och törst, men Jesus lovar salighet.
- Saliga är de fattiga ... dem tillhör himmelriket
- Saliga är de som sörjer ... de ska bli tröstade
- Saliga är de som hungra och törstar ... de ska bli mättade
Med anledning av Allhelgonahelgen publicerar Kyrkans Tidning artikeln "Drömmen om Guds rike". För mig, inte bara för mig, kommer artikeln lägligt. Biskop Martin Modéus säger: Det Jesus uttrycker enligt evangelierna är en viktig dubbelhet, Guds rike byggs här och nu men det ska också komma: "Här och nu, men ännu inte". Eller ännu bättre lite längre ner i artikeln: "Visionen (obs ordvalet, min anm.) om Guds rike är en direkt gåva från Jesus till människan. Den är den bärande visionen i Jesu förkunnelse. För oss är den en energiskapare som ger oss hopp och tillit". Jag kunde inte sagt det bättre själv.
Nu är jag inte helt säker på de slutsatser tidningen eller biskopen drar därför att infallsvinkeln på artiklen är den politiska utopin. Det är den politiska utopin som är orsaken till vår tids visionslöshet. Efter propagandan om det tredje riket eller för all del det svenska folkhemmet vågar ingen ingen ha några visioner. Det är till och med så att visioner och visionärer ät farliga. Jag förstår.
För 20 år sedan möttes en grupp filosofer för att samtala. De var rörande överens om visionernas nödvändighet. Artikeln, skriven av Elisabet Sandberg, konstaterar att teologerna inte var intresserade, men att det finns undantag. Hon skriverom Jurgen Moltmann som har eskatolgin som utgångspunkt för sin teologi.
Sedan ställs den riktigt intressanta frågan: Men hur omsätts teologin om den yttersta tiden i församlingslivet? Hon låter kyrkoherden i Broby-Emmislövs församling Anders O Johansson bidra. Han berättar om det goda diakonala arbete som görs där sedan länge men det riktigt intressanta är kyrkoherdens svar: "Vi försöker att vara förankrade i Jesu undervisning och för honom var Guds rike viktigt att berätta om. I hela vårt församlingsliv finns visionen (obs ordvalet, min anm.) om Guds rike som en underström".
I artikeln citeras också teologen Jayne Svenungsson när hon säger: "Oavsett statistik ska kyrkan fortsätta att tjäna visionen (obs ordvalet, min anm.).
Jag är glad för denna artikel och tänker återigen på Paulus och de andra apostlarna som levde i, av och för den himmelska visionen. Tänk bara på talet om Kristi kropp, Guds hushåll eller Guds tempelbyggnad, eskatologiska bilder som talar om här och nu men ännu
inte. Även om Guds rike inte fulländas förrän synden är borta är det vår kallelse och vårt uppdrag att förkunna och leva saligheten här och nu. Den blir synlig i de nära relationerna och de goda gärningarna. Fortsättning följer. Vi behöver visionen.
5 kommentarer:
Glöm inte de långt bort varande relationerna i det yttre och de osynliga handlingarna. Allt är inte guld som glimmar. / Magnus Olsson
Helt rätt Magnus. Stort tack för detta. Faktum är jag själv ungefär en timme innan jag slog på datorn tänkte just på detta. Återkommer i en del 3om detta avgörande perdpperspektiv.
Du och andra får mer än gärna komma med konstruktiva synpunkter. Jag behöver dem när jag inte bara ämnar skriva om visionen.
Kol 3:3, observera "ni", plural, "ett", singular, "med", samtidighet, "i", outgrundligt. Jämför med Gal 2:19-21, jaget. Vad lever? Vem lever? Vem lever inte, vad lever inte.
/Magnus Olsson
Frid Broder,
One of the points that I have read in a book by Heidi Baker is "God's kingdom is the opposite to the kingdom of the World". When we think of vision, we often have a selfish or at least egotistic point of view. We naturally think everything revolves around us and from that view point we make conclusions on the state of the church that is the body. Thinking with a view point derived from eschatology reminds us that the Lord holds all things in his hands. We therefore need to see things from His point of view and as Isa 55 states take on His "thoughts and ways". God bless
Amen. Frågan blir sedan hur den himmelska visionen ska förverkligas lokalt. Det måste gå trots Svenska kyrkan
Skicka en kommentar