söndag, april 06, 2014

Passionstiden

Idag börjar passionstiden. Vi inleder den med veckans evangelium, det där Jesus samtalar med den blivande lärjungen Nikodemus. De samtalar om den nya födelsen och om förutsättningen; försoningen. När två parter ligger i krig med varandra krävs som bekant försoning för att det ska bli fred.

1. Liksom Mose hängde upp ormen i öknen
a) Det är ingen tillfällighet att Jesus talar om ormen. I 1 Mos 3:15 förbannar Gud ormen som lurat människan Eva. Mannen Adam syndade medvetet. Gud säger till ormen: Du som gjorde detta förbannad skall du vara … Och jag skall sätta fiendskap mellan dig och kvinnan, och mellan din säd och hennes säd.  Denna skall söndertrampa ditt huvud, och du skall stinga den i hälen.
b) I GT-texten får vi ett första tecken på vad som ska hända. Det är ett fälttecken, något vi i brinnande krig kan se upp till och som kan ge oss hopp. Ormen i öknen är ett profetiskt tecken för Israel barn. 
c) Liksom Mose hängde upp ormen … I Ps 22 står att läsa (se Långfredagen) att Jesus blir gjord till en mask eller liten orm som det heter på hebreiska. Han identifierar sig med den förbannade ormen i det han blir blir gjord till ett syndoffer, till en död.  Paulus skriver i 2 Kor att Jesus blir till ett med synden. 

2. Människosonen måste upphöjas
a) Det lilla ordet ”måste” betyder ”måste för att” … försoning ska äga rum. Ormens makt att förgifta oss måste upphöra och ormgiftet måste ut ur våra kroppar. Gud måste krossa ormens huvud och låta var och en av oss genomgå en blodtransfusion. Det är också vad som sker när Jesus uppstår från de döda, svpsb 147:3 och hans blod blir till vår räddning.
b) Jesus förklarar för Nikodemus att han talar om det himmelska. Han försöker förklara hur vi kan födas på nytt och hur vi blir delaktiga av det himmelska. Jesus säger att försoningen är en förutsättning. 
c) Som lärjungar kan vi följa Jesus, men som kristna är vi förmer än lärjungar. Vi är inlemmade i Jesus Kristus och ”i honom” är vi försonade med Gud. Gäller det alla?

3. var och en som tror på honom skall ha evig liv
a) Tro, förtröstan, tillit och trofasthet hör samman. Det är förmågor som tillhör Gud, men som han gärna delar med sig av. 
b) Det finns människor som ännu inte tror men ändå frågar sig om det finns räddning för evigheten och kanske också för den här tiden. Vi ser upp till honom, blir förvandlade och kan leva det eviga livet redan här i tiden, Det betyder inte att vi är syndfria, men frimodiga. Det nya livet beskrivs i dagens epistel. Syndabekännelsen och trosbekännelsen blir vår livsstil. Inte för att bli försonade med honom utan därför att vi (i Jesus Kristus) är försonade med honom.
c) Eftersom vi är försonade med Gud går vi idag fram för att äta och dricka av Jesus Kristus själv. Hans blod blir vårt blod och vi gläder oss över att vi kan möta Gud med frimodighet i Jesus Kristus. Jesus Kristus är den plats där var och en får frid, mötesplatsen mellan Gud och människa.

Ungefär så kom dagens predikan att gestalta sig. Vi firade för övrigt en underbar Högmässa med ovanlig mycket folk närvarande. Framför oss ligger passionstiden, en tid då vi närmare får lära känna Jesu Kristi välsignade lidande.

Inga kommentarer: