Har nu i ett par dagar förberett undervisningen till de blivande pastorerna i Nepal. Jag åker dit nästa lördag, 3 maj. Jag har förberett 20-30 lektioner. Ämnet är The Early Church så det är ett ganska stort ämne. Nu hoppas jag bara att jag känner igen de som är där. Det har varit lite si och så med närvaron och med att få till vår pedagogiska idé, att mångfaldiga kunskapen. Tanken är att våra studenter i sin tur ska ge vidare vad de lärt. Lättare sagt än gjort visade det sig. Kanske är det så att det inte går att ge vidare förrän man själv äger kunskapen, att det går för fort helt enkelt. Jag vet inte. Hans och jag ska försöka ta reda på hur det har fungerat under året som har gått.
Jag läser att gamle vännen Anders Gerdmar verkar lyckas med att få igång en Skandinavisk Teologisk Högskola. Det gavs en intervju i Världen Idag och du kan läsa den här. Eftersom Gerdmar har arbetat med Livets Ords Universitet i nästan 20 år och lyckas ta med sig kursupplägg och lärare till den nya stiftelsen finns goda förutsättningar att lyckas vad jag förstår. Gerdmar säger att högskolan ska ha en klassisk bibeltrogen linje. Det tycker jag om, men vad betyder det? Bibelsyn och bibelbruk är något som alltid behöver diskuteras, men det är viktigt texten inte bara får komma till tals utan betraktas som helig för sådan är Kyrkans tro. Det här behöver sägas mer än en gång. Det händer att jag frågar mig varför jag ska kallas kvinnoprästmotståndare, homofob och fundamentalist bara för att jag vill läsa och försöka förstå Bibeln. Är inte det märkligt? Och påhoppen kommer oftast från kristna eller så kallade kristna.
I Nepal där det råder full väckelse ställs inga frågor om vi kan tro på Bibeln. Det är en självklarhet. Bibeln är deras auktoritet, deras norm efter vilken livet ska anpassas. De kommer naturligtvis också att tvingas ta itu med sin syn på och sitt bruk av Bibeln, men jag hoppas de slipper det elände vi har och har haft vid de svenska universiteten. Bibeln är Guds Ord, apostlarnas vittnesbörd och Kyrkans undervisning. Utan den står sig kristen tro rätt slätt. Det är Bibeln som lär att Gud är kärlek, att Jesus är Herren och att vi kan få syndernas förlåtelse, något som alla vill tro. Men vet folk att det är just Bibeln de tror på?
Det hävdas ofta att Bibeln är svår att förstå. Det tror jag inte alls. Den kan visst vara krävande men den är mycket tydlig när det gäller vår salighet. När jag är i Nepal kommer jag också att hävda att Bibeln är nödvändig eftersom det är den bästa källa vi har tillgång till. Det finns gott om heliga texter inom hinduismen och Nepal är ett hinduiskt land, men de berättar inte om Jesus. Det gör inte de buddhistiska texterna hellre. Bibeln skiljer sig från dem och är nödvändig för en kristen. Bibeln är också tillräcklig. Bibeln är en tjock bok eller rättare sagt består av 66 böcker, men den säger inte allt. Men den säger allt vi behöver för vår frälsning. Alla dessa påståenden är i grund inte mina utan Kyrkans. De har funnits där så länge den heliga Skrift har funnits, ja, faktiskt längre än så. Tron fanns före Bibeln.
Det är tydligt av svenska debatt att döma att Bibeln är ute. Den svenske teolog som hävdar Bibelns auktoritet, klarhet, nödvändighet och tillräcklighet betraktas med misstänksamhet eller beskylls för att vara fundamentalist. Det har gått på det sluttande planet med svenska kristenhet när den inte betraktar Skriften som helig. Lycka till Anders Gerdmar med Skandinavisk Teologisk Högskola.
Jag läser att gamle vännen Anders Gerdmar verkar lyckas med att få igång en Skandinavisk Teologisk Högskola. Det gavs en intervju i Världen Idag och du kan läsa den här. Eftersom Gerdmar har arbetat med Livets Ords Universitet i nästan 20 år och lyckas ta med sig kursupplägg och lärare till den nya stiftelsen finns goda förutsättningar att lyckas vad jag förstår. Gerdmar säger att högskolan ska ha en klassisk bibeltrogen linje. Det tycker jag om, men vad betyder det? Bibelsyn och bibelbruk är något som alltid behöver diskuteras, men det är viktigt texten inte bara får komma till tals utan betraktas som helig för sådan är Kyrkans tro. Det här behöver sägas mer än en gång. Det händer att jag frågar mig varför jag ska kallas kvinnoprästmotståndare, homofob och fundamentalist bara för att jag vill läsa och försöka förstå Bibeln. Är inte det märkligt? Och påhoppen kommer oftast från kristna eller så kallade kristna.
I Nepal där det råder full väckelse ställs inga frågor om vi kan tro på Bibeln. Det är en självklarhet. Bibeln är deras auktoritet, deras norm efter vilken livet ska anpassas. De kommer naturligtvis också att tvingas ta itu med sin syn på och sitt bruk av Bibeln, men jag hoppas de slipper det elände vi har och har haft vid de svenska universiteten. Bibeln är Guds Ord, apostlarnas vittnesbörd och Kyrkans undervisning. Utan den står sig kristen tro rätt slätt. Det är Bibeln som lär att Gud är kärlek, att Jesus är Herren och att vi kan få syndernas förlåtelse, något som alla vill tro. Men vet folk att det är just Bibeln de tror på?
Det hävdas ofta att Bibeln är svår att förstå. Det tror jag inte alls. Den kan visst vara krävande men den är mycket tydlig när det gäller vår salighet. När jag är i Nepal kommer jag också att hävda att Bibeln är nödvändig eftersom det är den bästa källa vi har tillgång till. Det finns gott om heliga texter inom hinduismen och Nepal är ett hinduiskt land, men de berättar inte om Jesus. Det gör inte de buddhistiska texterna hellre. Bibeln skiljer sig från dem och är nödvändig för en kristen. Bibeln är också tillräcklig. Bibeln är en tjock bok eller rättare sagt består av 66 böcker, men den säger inte allt. Men den säger allt vi behöver för vår frälsning. Alla dessa påståenden är i grund inte mina utan Kyrkans. De har funnits där så länge den heliga Skrift har funnits, ja, faktiskt längre än så. Tron fanns före Bibeln.
Det är tydligt av svenska debatt att döma att Bibeln är ute. Den svenske teolog som hävdar Bibelns auktoritet, klarhet, nödvändighet och tillräcklighet betraktas med misstänksamhet eller beskylls för att vara fundamentalist. Det har gått på det sluttande planet med svenska kristenhet när den inte betraktar Skriften som helig. Lycka till Anders Gerdmar med Skandinavisk Teologisk Högskola.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar