Vid lunch ringde Kyrkans Tidning. Jag tänkte att de nog ringde för att gratulera. De kunde nämligen meddela att Kammarkollegiet nu återkallat mitt förordnande som vigselförrättare. Sedan hade vi ett hyfsat långt samtal och ett gott sådant. Jag lovade att hålla tidningen informerad. Bara jag kommer ihåg det nu.
I webtidningen publicerades sedan en mindre intervju som Dagen klippt från. Vi får se om den blir lite utförligare på torsdag. Då kommer ju pappersupplagan. När jag sedan kom hem vid 16-tiden låg beslutet från Kammarkollegiet här. Det togs den 28 mars 2011 och där står:
Återkallelse av förordnande till vigselförrättare
Beslut Håkan Sunnlidens förordnande till vigselförrättare inom Svenska kyrkan återkallas.
Bakgrund
---
Ansökan, m.m.
---
Skäl förbeslutet
Svenska kyrkan har enligt 2 § lagen (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund, vigsellagen, rätt att ansöka om att präst eller annan befattningshavare inom samfundet förordnas som vigselförrättare. Det finns däremot ingen laglig skyldighet för en sådan befattningshavare att vara vigselförrättare inom samfundet. Håkan Sunnlidens begäran om återkallelse av Kammarkollegiets förordnande av honom som vigselförrättare inom Svenska kyrkan ska därför bifallas.
Enligt 5 § vigsellagen får detta beslut inte överklagas.
---
Det är naturligtvis glädjande att i en djupt teologisk fråga som äktenskapet kunna vara överens med Kammarkollegiet! Nu har jag läst skälen för beslutet några gånger och tycker mig kunna konstatera:
- att Svenska kyrkan inte alls behöver ansöka för alla präster kollektivt
- att jag kan ersättas av någon av församlingens vaktmästare
- att det inte finns laglig skyldighet för någon att förrätta vigslar
- att jag således handlat helt rätt i förhållande till staten
Sedan finns det alltid en baksida av allting. Det tråkiga i den här saken är att det är Svenska kyrkan som utgör det riktigt stora problemet, det stora hotet. Har inte denna arma kyrka nog med problem?
Jag fick också ett protokollsutdrag från Domkapitlets sammanträde den 18 mars 2011 och av det framkom att Kyrkostyrelsen meddelat Domkapitlet att jag sänt tillbaka mitt förordnande till Kammarkollegiet. Domkapitlet har då beslutat att inleda ett tillsynsärende mot Håkan Sunnliden. Usch, hör du hur det ekar mot, mot och mot Håkan Sunnliden. Ingen bra början. Min önskan var att Domkapitlet inte skulle motsätta sig saken alls. Varför ska de göra det? Kan någon förklara det för
mig? Jag har ju inte gjort något fel?
Nu väntar jag bara på att domarledamoten Charlotte Brokelind tillsammans med Biskopen ytterligare ska utreda ärendet. Jag hoppas på att få komma till Domkapitlet och själv få lägga fram saken. Men det återstår att se. Jag träffar ju Biskopen i morgon på Stiftsstyrelsen så då får jag väl fråga. Alltså: fortsättning följer.
8 kommentarer:
Grattis Håkan!
Vad kan biskopen göra.Inget! Det är församlingen som anställt dig och inte biskopen. Det som sker är något stort. Kammarkollegiet har genom beslutet kört över domkapitlets reservation och kyrkomötets beslut. När muren föll har det visat sig att kyrkans matematik inte håller i längden.
Ge inte upp!
Dick
Svenska kyrkan lär ju vilja ha fler frivilliga. Det gäller väl även vigselförättare, eller? Några lekmän som inte måste bära bördan av en omfattande teologisk skolning kan väl sköta det juridiska! Vigsel är väl inget prästmåste?
Eller är månde prästerna läroansvariga även för äktenskapsläran? Knappast - då skulle väl inte kyrkomötets lekmän besluta om saken!
Men just så avigt är det i dagens Sv k att de som utbildat sig teologiskt och blivit lämplighetsprövade och antagna av kyrkan för att ansvara för läran - de har inget inflytande över vilken lära de ansvarar för, den beslutas av politikerna i kyrkomötet. Vad är det för ansvar? I princip går det bara för prästen att ta det genom att vägra implementera besluten - vägra följa dem i praktiken. "Man måste lyda Gud mer än människor" - det är också apostlarnas lära.
Dick, riktigt så enkelt är det inte... Ett tillsynsärende har startats mot Håkan. Jag säger inte att Håkan gör fel. Tvärtom tänker jag att det är helt rätt. Det finns egentligen ingenting som säger att kyrkan ska ha vigselrätt. Men nu har vi den ordningen, och Håkan riskerar sitt ämbete genom sitt handlande.
Grattis!
Skulle det ske att Håkan fråntas ämbetet vore det en stor förlust för Värnamo församling
Hur gick samtalet med biskopen?
Fidde
En präst har avsagt sig vigselrätten mot kyrkans ordning. Med denna handling har han även ansökt om att bli befriad från prästämbetet. Det förstår han nog också själv. Det som biskopen nu har på sitt bord är att verkställa prästens ansökan. Någon medelväg kan knappast finnas med på dagordningen. Ponera att han befrias från att viga homosexuella. Nej, det går inte. Många framgångsrika personer är homosexuella och biskop Brunne är det. Befrielse från vigselrätten blir det förmodligen inte. Den risken tar inte en klok biskop.
Några präster har före Håkan avsagt sig vigselrätten och det har från deras domkapitels sida stannat vid en sur uppstötning dvs. en markering av att man uppfattat handlandet som illojalt mot kyrkan men inte av den digniteten att det motiverade ett återkallande av ämbetet. Om det är riktigt att dessa präster alla är pensionerade som det påståtts, då kommer ju saken för Håkan i ett annat läge. Det blir då intressantare för den kyrkopolitiska apparaten att statuera ett exempel för att avskräcka andra präster att gå samma väg. Så, ja, det är i så fall mycket som ligger i vågskålen här.
Även om kapitlet nöjer sig med att också i Håkans fall stanna vid en skarp erinran är saken därmed inte avslutad för hans del. Arbetsgivaren kan för sin del göra en prövning av inte ämbetet men väl anställningsförhållandet.
Men att säga att en begäran om att bli befriad från vigselrätten är detsamma som en begäran att bli befriad från prästämbetet är en illvillig tolkning som enbart avslöjar att skribenten ingår i Brunnes kohorter.
Allt gott och Guds välsignelse, Håkan!
Skicka en kommentar