Hur ska det gå för Svenska kyrkan? Var är vi om fem år? Hur ser vägen ut framöver? Efter de två senaste dagarna är frågorna jag lever med mer berättigade än på länge. Det beror på att jag läst Christina Grenholms bok levande teologi som drar åt ett håll samtidigt som jag varit med stiftsfullmäktige på Tallnäs och fått information om "det nya konceptet" som drar åt ett helt annat håll.
Här är inte platsen för någon ingående analys av Grenholms bok. För den som inte vet det är Grenholm Svenska kyrkans "chefsideolog" så hennes bok ska läsas med intresse. Det har jag gjort även om det gick trögt och utan inspiration. Hon skriver om levande teologi vilket betyder existentiell teologi och nya öppningar på det mesta, kort sagt allmähetens åkning. Mycket av det som står är bra på så sätt att Guds Ord ska hållas levande, vi får tolka och använda nya ord. Här ligger styrkan, men hon har ingen given utgångspunkt och inget mål. Det finns ingen början och inget slut på vägen, bara en mer eller mindre lustfylld resa. Den här boken befinner sig på gungfly! Hon visar vägen ut i periferin. Hon "undervisar" bland annat om arvssynden, ämbetet och äktenskapet. Jag orkat inte redogöra närmare för det, men undrar om denna väg kan få några efterföljare.
I Oxfords stift använder man sedan länge ett koncept som betyder att man har heligheten i centrum.Från heligheten utgår sedan principer om lärjungaskap, ledarskap, evangelisation och små gemenskaper. Om jag känner igen det? Var så säker. Oxfords stift är Växjö stifts vänstift. Nu vill Växjö stift lära av Oxford stft, översätta material och påverka stiftets samtliga församlingar innan år 2014. För detta ändmål har bildats en processgrupp av stiftsanställda som ska arbeta via kontrakten mot församlingarna. I kontrakten ska tillsättas arbetsgrupper som ska informera anställda och lekmän. Processgruppen svarar också mot styrgruppen som jag uppfattade som stiftsstyrelsen. Till detta har också bildats en referensgrupp som representerar församlingarna. Tanken är att alla, säger alla, verksamheter i församlingen ska innehålla helighet och relatera till vårt centrum. Jag tror det är söndagens Högmässa som åsyftas. Det övergripande målet är tillväxt och konceptet kommer att på svenska heta "Till tro". Det får en egen hemsida, www.tilltro.nu från och med 1 april, (varför kunde de inte valt 2 april?). Jag är häpen, imponerad, överväldigad och glad, men undrar om denna väg kan få några efterföljare.
3 kommentarer:
Nice looking blog:)
Ang. Växjö stifts vision (som du varit på Tallnäskurs om):
I Lunds stift håller biskopen sedan något år på att implementera visionen "Bottna i nåden - skapa i världen". Eller som en präst sa för att göra det mer begripligt för mig: "Bottna i nåden - verka i världen". Jag är tacksam, eftersom det kan jag i alla fall komma ihåg!
Växjö stifts vision förkortar jag då: vårda det heliga - göra skillnad i världen. Gillar jag bättre. Särskilt som bitarna med församlingsgemenskapen etc finns med också. Att bygga inom församlingen (lärjungaskap-gemenskap) är bitar jag saknar i den skånska församling där jag bor. Saknar att få bete- mat utanför gudstjänsten (och det är inte tillräckligt mättande i gudstjänsten).
Min åsikt är att Bottna i nåden - verka i världen inte fungerar om inte bottnandet får slå rot i form av lärjungaskap och gemenskap. Man kan inte verka i världen om man inte är rotfast så man har något att utgå ifrån. Då blir man ett näckrosblad som inte sitter fast och det man gör blir obegripligt. Flyter runt.
Men det kanske är mest min subjektiva känsla.
Tack, Håkan, för att du skriver det här. Det uppmuntrar oss som arbetar med konceptet att göra vårt allra bästa, att besinna vårt ansvar när församlingar väljer "till tro" i sitt arbete till Guds större ära.
Skicka en kommentar