Idag är det Jungfru Marie Bebådelsedag. Hon har fått en egen dag eftersom hon har fött Guds Son, enligt evangelisten Lukas. Detta är i sig så märkligt att det är en del av Kyrkans bekännelse. Jesus är ”född av jungfrun Maria” eller har, som det uttrycks i den Niceanska trosbekännelsen ”för oss människor och för vår salighets skull stigit ned från himmelen och tagit mandom genom den Helige Ande och blivit människa”. Jag har i veckan som gått läst Christina Grenholms bok Levande teologi och inser att detta ställer hon inte upp på. Det är kanske inte så märkvärdigt med tanke på att det finns många andra som inte heller gör det. Det märkliga är att hon är Svenska kyrkans chefsteolog.
Liberalteologer och andra som inte tror förklarar denna märkliga berättelse med att Maria haft en utomäktenskaplig förbindelse. Några går så långt att de menar att hon blivit våldtagen av en romersk soldat. Händelsen skulle då vara så skamfylld att Lukas då i stället förklarar den som en jungfrufödsel. Han ljuger med andra ord. Och det kan väl knappast vara en del av Guds evangelium? Varför är då denna jungfrufödsel så viktig? Jag ska ge dig tre skäl.
För det första berättar Lukas redan från början det Kyrkan tror; nämligen att Jesus är den andra människan. Han är den nya skapelsen. När Gud skapade den första människan formade han den av stoft från jorden och blåste sedan in sin livsande. Så blev människan en levande skapelse, 1 Mos 2:7. Detta är avgörande för vår förståelse av Jesus
För det andra. I den hellenistiska kulturen och sedan den västerländska logiken kan inte det gudomliga och det jordiska förenas. De två måste hållas isär somman också gjorde inom gnosticismen och gör inom liberalteologin. Dagens evangelium vittnar om det motsatta. Gud blir människa och det innebär att Gud erkänner och bejakar det jordiska. Guds eviga Ord förenas med mänskligt DNA, gener och kromosomer som Han får av jungfrun Maria. Jesus är med andra ord den Högstes Son. Och det är som sådan han predikar, undervisar, kämpar och lider, dör och uppstår från de döda.
För det tredje är jungfrufödseln ett svar på Israels längtan, en uppfyllelse av profetian. Det händer att människor frågar sig om Maria kunde sagt nej till Jesus. Jag tror det. Hon var bärare inte bara av Guds löften utan också av det judiska folkets längtan. Tillsammans med folket längtade hon intensivt efter Guds Messias, så intensivt som bara en tonåring kan göra. Därför fann hon nåd inför Gud och svarade ja på kallelsen.
När Gud talade till ormen i paradiset lovade Han att kvinnans Säd en dag skulle trampa sönder ormens huvud, det vill säga krossa djävulens makt, 1 Mos 3:15. Denna dag handlar om hur Gud börjar förverkliga sitt löfte genom Jungfrun. Men Maria representerar inte bara Israels längtan utan mänsklighetens längtan. Hennes längtan får idag representera vår längtan. Då är det gott att veta att Gud håller sina löften. Det kallar Kyrkan evangelium.
6 kommentarer:
Varför är det egentligen så svårt att tro ljungfrufödseln? Antingen tror man att det finns en gud, eller så tror man det inte. Tror man inte det finns nån gud så blir det så klart svårt att även tro på mirakel, men då känns kanske samtidigt som att hela diskussionen känns meninglös (varför diskutera vad en gud har gjort som man inte ens tror finns?) Tror man däremot att det finns en gud som har skapat allt, då kan det väl ändå inte va så svårt att tro att denna gud har fixat så en tjej blir gravid. För mig känns det som att man brottas med fel fråga när man brottas med ljungfrufödsel, gå på vatten m.m.
Är inte så insatt i hur de som förnekar detta resonerar, så det kanske kunde bli ett intressant inlägg om du är påläst i debatten?
Varför använder vi inte den Nicenska trosbekännelsen nu för tiden? I dag hade den väl passat? När jag konfirmerades läste jag aldrig katekesen, men jag har ju gjort det på äldre dagar. Den är rätt nyttig.
Kvällstidningarna berättade för några år sedan om en polsk kvinna som stämde en semesteranläggning efter att hennes 13-åriga dotter blivit gravid under semestern. Dottern bedyrade nämligen sin bibehållna oskuld och mamman drog slutsatsen att dålig rengöring av poolen hade gjort att spermier från någon manlig, i badvattnet självbefläckande, gäst hade lyckats ta sig till dottern.
För den som har svårt att acceptera biologisk jungfrufödsel torde ju liknande historia berättad om jungfru Maria vara en uppenbar tanke. Ändå hör man aldrig den föras fram, utan ständigt dessa våldtäkts- och snedsprångshistorier, och jag tror att det säger mer än man tror. För handen på hjärtat är det inte särskilt lätt att tro på den polska mammans historia; att en sådan sak ska kunna hända är ju så oerhört osannolikt att de simmande små rackarna rimligen måste haft gudomlig vägledning.
Till skillnad mot "Anonym" ovan så tror jag inte att det helt saknas gudstro hos de ledande "teologer" som förnekar jungfrufödseln, men denna tro är en helt igenom förtorkad deism. Därför framförs inte badvattensteorin för de kan lika lite tänka sig att Gud låtit det osannolika ske som att han låtit det otroliga ske.
Men vad blir det egentligen kvar av tron om inte Gud verkar i världen, lite tröst och uppmuntran bönen?
Jag tänker lite tvärtom: vad knepigt med en Gud av kött och blod som ligger inne i livmodern på en kvinna och förlöses på helt vanligt sätt, behöver lindor och amning och uppfostran. Det är verkligen där det fantastiska miraklet sker - att Gud blir människa i Jesus Kristus. Gudomligheten är ju så självklar på något sätt... Klart att Jesus är Gud. Men att han har en mamma som är människa, mänskliga syskon, är dödlig och kan gråta... DET är något för liberalteologerna att bita i... fast de verkar ha missat den detaljen. Nästa år kanske..?
Berättelsen vittnar också om att initiativet låg hos Herren! Maria svarar på kallelsen och tar emot den Gud som världen förnekade, den bespottade och korsfäste!
Du tar även upp en annan viktig aspekt, nämligen att Jesu DNA kommer från Maria - Han förenas med hennes natur! Hon är den obefläckade avelsen...
Nu för tiden har det dessutom blivit vanligt att man förnekar hennes eviga jungfrulighet, trots att det är dogmatiskt fastställt redan på 400-talet. "Jag har ju inte haft någon man" antyder i allra högsta grad att hon inte planerat samlag, annars skulle hon väl utgå från att Sonen kommer när de gift sig?
Allt gott!
Problemet med med berättelserna om Jesu födelse hos Matteus och Lukas är att de inte går ihop. Det stämmer endast på punkten var Jesus föds. I övrigt går de helt isär.
Skicka en kommentar