söndag, mars 25, 2018

En härlig Palmsöndag

Det har varit en fin dag på flera sätt. Förutom att solen har värmt oss i både bildlig och bokstavlig mening.

När klockan närmade sig 11.00 bar det iväg till Högmässan som det anstår oss kristna. Idag hade jag glädjen att kunna fira mässan i den Romersk-katolska församlingen som heter Marie födelses Katolska församling. Högmässan började ute på gården med en palm procession och fortsatte inne i själva kyrksalen. Idag firar församlingen tre högmässor. Förutom den svenska även en polsk och en vietnamesisk högmässa. Men det börjar bli fler och fler svenskar som söker sig dit.Tre av våra goda vänner har konverterat och nu fick vi alltså glädjen att fira högmässan tillsammans även om det stör mig något alldeles oerhört att inte få del av sakramentet. Men vi råder inte över allt. Det finns några andra som för länge, länge sedan har bestämt att vi reformerade inte ska ha tillgång till sakramentet. Jag säger inte mer.

Sedan åt vi lunch här hemma. Det blev en riktigt god och vällagad älgstek. Sedan kaffe och våfflor, förestås. Men vad roligt att få sitta ner med goda vänner i lugn och ro och slippa det där interna svenskkyrkliga bråket, även om vi i och för sig kommenterade Helena Edlunds vittnesbörd. Jag kan inte nog tacka Herren för att vi numera kan fira gudstjänst i hemmet.

Till dagens glädje hör förutom Jesu intåg också Hammarbys genrep mot IFK Norrköping och jag måste säga att det såg bra ut särskilt i andra halvlek. Bajen-IFK 3-2.

4 kommentarer:

Anonym sa...

Håkan, att ta emot kommunionen innebär att bekänna Kyrkans tro. Den ortodoxa kyrkan är ännu strängare än Katolska kyrkan i detta avseende (inte ens katoliker får kommunicera) och bekännelsetrogna lutheraner tillämpar inte heller öppet nattvardsbord (LCMS, WELS, LBK i Sverige m fl).

Är inte det smärtsamma i första hand att man står så långt bort från varandra i tro att gemensam kommunion inte är möjligt (annat än i speciella undantagsfall), än att det inte är gemensam kommunion i sig?!

Jonas M

Håkan Sunnliden sa...

Broder, tyvärr kan jag inte hålla med dig. Saken är den att vi i grund är överens om den kristna tron. I vart fall till 95 %? De kristna kommer aldrig att vara överens om alla detaljer. Det tror jag inte heller är meningen. De procent där vi inte är överens vill Gud att vi ska fylla ut med den kärlek som överskyler en myckenhet av synder. Och den manifesteras i gemensam kommunion. Det för bröder och systrar stängda bordet är enligt min förståelse en manifestation av ovilja. Men som du skriver vi kanske kan hoppas på "speciella undantagsfall" framöver.

Anonym sa...

Jag själv har varit med på en begravningsmässa där en svenskkyrklig präst fick delta och kommunicera. Hans bror hade varit präst i Svenska kyrkan men konverterat. Det var en fin gest som betydda väldigt mycket för brodern, men så var det också en mycket speciell situation.

Jonas M

Anonym sa...

I den refomatoriska mässan är det tron på vad gudstjänsten gäller som avgör, i första hand frågan om man tror att nattvarden är Kristi kropp och blod. I andra hand frågan om man är beredd, om man har gjort eller är villig att göra bot. Mässan gäller i grunden syndernas förlåtelse.
I den meningen tror jag att den reformatoriska mässan ligger närmare de ortodoxa än den romerska. I den romerska räcker det med att du har biskopens tillåtelse att kommunicera, så i Jonas M exempel 10:51.
När anhörig begrovs välkomnade den tillreste romerske prästen en aktuell parallell evkristi (så har ju man gjort en period) men den lokale (romerske) prästen menade att det inte skulle ha varit tillräckligt olika.
mvh Jonas N