Kerstin är diakon och har skrivit nedanstående rader för Svenska kyrkans fria synod. Jag publicerar det med glädje och benäget tillstånd här:
Församling i hemmet - en del av Värnamo koinonia
I Värnamo har vi sedan ca 20 år samlats i våra
hem i en gemenskap som vi nu kallar koinonia. Det började med cellgrupper som
samlades i hemmen varje vecka med en gemensam storsamling i månaden. Nu har
detta förändrats och utvecklats till en autonom gemenskap med flera olika typer
av grupper.
Vår grupp,
som just nu är 8 personer, fungerar snarast som en "församling". Vi
möts en vardagskväll i veckan för gudstjänst. Då delar vi en enkel måltid
tillsammans i vilken vi firar mässan under ledning av Håkan, vår präst. Hela
måltiden har prägel av gudstjänst. Samtalet handlar ofta om det vi
just nu kämpar med i våra liv. Ett ärligt och uppriktigt samtal som leder över
till lovsång, tillbedjan och mässa. Mässans ordning följer i stort en
svenskkyrklig vardagsmässa. Bön och förbön är en integrerad del liksom samtalet
om vår kallelse som enskilda och som gemenskap. Vi uppmuntrar varandra i mötet
med de människor vi bär i våra hjärtan och i vår bön. Vi utmanas i vår omsorg
om varandra och dem Herren sänder i vår väg. Själv tror jag att vi alla behöver
en fördjupad gemenskap som är äkta och vardagsnära.
Vår
"församling" ingår i en större gemenskap – koinonia - i Värnamo på ca
40 personer. Denna gemenskap har en öppen storsamling varje månad, med
gemenskap, bön, lovsång och undervisning i någon av våra hem. Regelbundet
inbjuds också till särskilda undervisningstillfällen med framför allt
bibelundervisning. Koinonians medlemmar avger löften (förnyade
konfirmationslöften) en gång om året inför Gud och varandra. Detta är en
ekumenisk gemenskap vilket är en stor glädje men också en utmaning att visa på kärleken
till bröder och systrar i tron.
För mig
personligen betyder vår "hemförsamling" basen, grunden i mitt liv,
Kristi kropp konkret. Den nära gemenskapen där vi samlas i Herren Jesus, i full
gemenskap med honom. Här delar jag livets glädje och sorg, reflektioner och
utmaningar och får möjlighet att bli betjänad av andra och själv vara till
tjänst i den kyrka som Herren Jesus själv bygger. Ofta får vi dela bönesvar och
hjälpas åt att se hur Herren verkar bland människor i vår vardag. Jag är så tacksam
att få vara en del av Hans kyrka på jorden på detta sätt.
19 kommentarer:
Hur stämmer det med kyrkoordningen att man firar nattvarden oannonserat i ett privat hem? Finns det inte en regel att nattvarden ska ske offentligt? Visst förstår jag att det fungerar i praktiken om ingen anmäler, men det går väl tekniskt sett emot kyrkoordningen?
Nja, förr var det kanske så, men idag ... Tror inte det är nåpgot större problem. Kyrkoordningen säger:
Var nattvarden firas
4 § Nattvarden ska firas i församlingens gemenskap. Finns det särskilda skäl får nattvarden firas på någon annan plats än i ett invigt kyrkorum.
Sjukkommunion får firas enskilt.
Jag tror att vårt nattvardsfirande i hemmen får betraktas som Fresh Expressions of Church och det kan man väl inte vara emot?
Daniel Daniel...1 Kor 11:23-26 är ett underbart bibelställe som står över all "kyrkoordning" Känns som kyrkan säger är viktigare än allt annat. Traditionen är underordnad Guds ord inte tvärt om. Om vi låter traditionen ha större makt än Guds ord då är vi för nära den Romersk Katolska kyrkan.
Claes Sjodahl hur kan det vara något negativt att vara nära Katolska kyrkan? Traditionen är ju för övrigt Guds ord muntligen traderad!! Därför varken större eller mindre än Guds ord.
Daniel, en präst kan fira mässan själv i hemmet oavsett om det finns andra närvarande på plats eller inte. De Heligas samfund är alltid närvarande.
Jag talar nu i första hand om andra mässor än söndagens högmässa.
Jonas M
Du anonym...Traditionen står INTE över Guds ord. Bibeln 66 böcker är kanon. Det anser inte RKK.
Katolska kyrkan är vi alla, den allmänneliga kyrkan. Men den Romersk katolska kyrkan är något annat.
Den Romersk-katolska kyrkan kan väl ingå i den allmänneliga. Även om den liksom alla andra kyrkor och samfund är ofullkomlig-
Claes du läste tydligen inte vad jag skrev. Guds ord förmedlades muntligt och förmedlades skriftligt. Bibelns kanon fastställdes hundratals år senare av Katolska kyrkan, men Kyrkan var inte utan Guds ord innan dess.
Kristi kyrka är fullkomlig dock att alla dess medlemmar sannerligen inte är det i tro och handlingar.Katolska kyrkam lär att Kristi kyrka är förverkligad i Katolska kyrkan. Detta håller förstås inte alla med om.
När det gääller 4 paragrafen i Svenska kyrkans interna dokument är det nog inget som koinonian behöver bry sig om så mycket. Något konventikelplakat finns inte längre.
Jonas M
Det tycker jag absolut, men bara på de punkter som vi säger lika och tror lika. Däremot inte när Tradition, Ämbete går före Bibelns 66 böcker. Aldrig.
Claes det är svårr att diskutera med dig då du inte riktigt verkar läsa ordentligt. Traditionen OCH den Heliga Skrift är Guds ord i lika delar. Ingen äger företräde och det är det ingen som förfäktar.
Dessutom är det Kyrkans läroämbete som äger att uttolka Skrift och Tradition. Det gör inte lekmän som du och jag. Tron är alltså inte något subjektivt.
Däremot är det något Kyrkan bestämmer själv och kan ändra på huruvida man helst ska utlysas offentligt när mässa ska firas.
Jonas M
Du anonym
Så du menar på fullt allvar att den Helige ande inte kan göra Bibeln tydlig för mig.
Kyrkan äger inte Bibeln och dess innehåll, det är Guds Ord.
Vad kyrkan gör med Tradition är ointressant men Guds Ord, Bibeln äger den INTE.
Jag är lycklig i min bibelläsning och den talar till mig varje dag utan kyrkans läroämbete.
Claes splittringen bland de kristna idag beror i högsta grad på att Traditionen förkastas och att var och en gör sin egen tolkning och säger sig göra den genom den Helige Ande. Läs vad Kyrkans katekes lär:
76 Enligt Herrens befallning ges evangeliet vidare på två sätt: ”Dels har apostlarna genom muntlig förkunnelse, föredöme och yttre anordningar fört vidare vad de tagit emot ur Kristi mun, i samvaron med honom och genom hans gärningar, eller vad de genom Andens ingivelser hade lärt sig. Dels har apostlar och män i apostlarnas närhet under inspiration från samma helige Ande i skrift nedtecknat budskapet om frälsning”.[3]
”För att evangeliet oförvanskat och levande skulle bevaras i kyrkan för all framtid, lämnade apostlarna efter sig biskopar att vara deras efterföljare, och till dem har de ’överfört det läroämbete de själva hade innehaft’ ”.[4] ”Alltså skulle den apostoliska förkunnelsen, som på särskilda sätt kommer till uttryck i de inspirerade böckerna, i obruten följd bevaras till tidens slut.”[5] [861]
Denna levande överföring, som sker i den helige Ande, kallas ”Tradition” till skillnad från den heliga Skrift, även om den hänger nära samman med Skriften. Genom traditionen ”bibehåller kyrkan – i sin lära, sitt liv och sin gudstjänst – och för vidare från släkte till släkte allt vad hon själv är och allt vad hon tror på”.[6] ”De heliga fädernas utsagor vittnar om den livgivande närvaron av denna tradition, vars rika flöden strömmar in i den troende och bedjande kyrkans liv.”[7] [174; 1124; 2651]
80 ”Den heliga Traditionen och den heliga Skrift står därför i nära samband och samverkan med varandra. Båda har framgått ur samma gudomliga källsprång, flyter på sätt och vis samman till ett och strävar mot samma mål.”Båda gör Kristi mysterium närvarande och levande i hans kyrka – han har lovat att vara med de sina ”alla dagar, till tidens slut” (Matt 28:20).
”Den heliga Skrift är i själva verket Guds tilltal därför att den har skrivits ned under den gudomliga Andens ingivelse.”
”Den heliga Traditionen å sin sida för detta Guds ord, som av Herren Kristus och den helige Ande har anförtrotts åt apostlarna, utan förvanskning vidare till deras efterträdare. Dessa skall sedan i den helige Andes ljus och under dess ledning, i sin förkunnelse troget bevara, utlägga och sprida detta ord.”
Jonas M
Detta betyder att kyrkan, åt vilken förmedlingen och tolkningen av uppenbarelsen har anförtrotts, ”inte får sin visshet om allt i uppenbarelsen enbart genom den heliga Skrift. Båda, Skriften såväl som Traditionen, bör därför tas emot och hållas i ära med samma hängivenhet och vördnad”.
Den tradition vi här talar om kommer från apostlarna och för vidare vad dessa har tagit emot av Jesu undervisning och exempel. De kristna i den första generationen hade ju ännu inte Nya testamentet i skrift, och Nya testamentet självt vittnar om utvecklingen av den levande traditionen.
Från denna tradition måste man skilja de ”traditioner”, som rör disciplin, teologi, liturgi och fromhetsliv och som under tidernas lopp har utvecklats i de lokala kyrkorna. I dessa ”traditioner” uttrycker sig den stora Traditionen på ett särskilt sätt; de är anpassade till olika platser och olika tider. Det är i ljuset av denna stora Tradition som de olika ”traditionerna” under det kyrkliga läroämbetets ledning kan bibehållas, förändras eller till och med avskaffas.
Trons ”heliga arv”[ depositum fidei som finns i den heliga Traditionen och den heliga Skrift har genom apostlarna anförtrotts åt kyrkan i sin helhet. ”När hela Guds folk håller fast vid denna skatt, deltar det troget, tillsammans med sina herdar, i apostlarnas undervisning och den inbördes hjälpen, i brödbrytandet och bönerna. Så skapas genom att den nedärvda tron bevaras, tillämpas och bekänns, en enastående samstämmighet mellan ledare och troende.”
”Uppdraget att tolka Guds ord, det skrivna och det traderade, har tillerkänts enbart kyrkans levande läroämbete, och detta utövar sin befogenhet i Jesu Kristi namn.”[15] Detta läroämbete innehas av kyrkans biskopar i gemenskap med Petri efterträdare, biskopen av Rom.
”Detta läroämbete står dock inte över Guds ord utan tjänar det och lär inget annat än vad som traderats, detta därför att det på Guds uppdrag och med den helige Andes hjälp, uppmärksamt lyssnar till detta ord, i renhet bevarar det och i trohet utlägger det. Alltsammans hämtar ämbetet upp ur denna vår tros enda skatt och lägger fram det som trons innehåll därför att Gud har uppenbarat det.”
De troende erinrar sig Kristi ord till apostlarna: ”Den som hör er, hör mig” (Luk 10:16). De tar beredvilligt emot den undervisning och de anvisningar som deras herdar på olika sätt ger dem.
Jonas M
Sounds pretty good to me and wish I was there. God bless your fellowship and being the church rather tjan going to church.
James
P.s. miss our Swedish friends and fellowship greatly
Sounds pretty good to me and wish I was there. God bless your fellowship and being the church rather tjan going to church.
James
P.s. miss our Swedish friends and fellowship greatly
Vad jag begriper ligger 'offentlighetsfrågan' i om kyrkoherden kan gilla eller inte gilla extra sammankomster. Tyvärr kommer ingen undan godtycket, inte ens kyrkoherden själv.
Bra att frågan väcks eftersom alla medlemmar och präster av Svenska kyrkan i princip förväntas säga sitt ja till alla de former av gudstjänstuttryck som sanktioneras av kyrkomötet.
Förhoppningsvis blir det så många extra sammankomster att inte alla ryms eller att präster inte hinner med. Samvetsfrågan förefaller bli om det är bättre att ingen gudstjänst är känd om den inte är sanktionerad av närmaste kyrkoherde?
Förr eller senare inser alla att frågan om vilken sammankomst som är bäst beror av Anden, som alla beror av. Förhoppningsvis talar vi om tioårsperspektiv.
Hittade en bild av hur Engelska kyrkan gör, sanktionerat av ärkebiskopen (av Cantebury) självt! I det engelska sammanhanget sänds team ut till nedlagda kyrkor och planterar nya församlingar i dem tack vare folk som ser till att finansiera strategiskt. Det är lika avgörande att människor offrar av sitt livsrum som att det finns präst som hör kallelserna förr än fördomarna.
http://www.bishopofmaidstone.org/st-marys-basingstoke-confirmation-baptism-immersion/
mvh Jonas Nilsson
Fråga till Jonas M: Finns det någon mer helig tradition än senaste beslutet från biskopen i Rom?
Jag vet att det i perioder t.o.m. finns mer rätta traditioner än den. Den oförändrade bekännelsen av Augsburg t.o.m. rättar biskopen i Rom. Ingen riktig kyrka med mindre än tre biskopar.
mvh Jonas Nilsson
Jonas Nilsson, tyvärr är det svårt att svara på sådant osammanhängande svammel från din sida. Försök och vara lite mer seriös och använd tydliga och rätta begrepp.
Jonas M
Frågan är väl om de finns fler begrepp än de som man själv definierat.
Ett exempel på en mindre rätt tradition är en kyrkas förbud för präster att gifta sig.
Vilket begrepp i min fråga menar du vara osammanhängande svammel, i behov av definition?
Farligt nära att sådana svar undergräver det man redan försökt påstå.
Innehållet i Claes Sjodahls begrepp 9:38 fm kan man ha olika uppfattningar om men man kan inte trolla bort dem genom att omdefiniera dem.
mvh Jonas Nilsson
Skicka en kommentar