Det är skönt att vara hemma igen. Kom från Tirana, Albanien sent i går kväll. Vi hade denna gång ett riktigt bra ledar-seminarium. Först hade jag tänkt att fortsätta på undervisningen om församlingen från förra året, men insåg att det var en annan undervisning som var av nöden. Så uppgiften blev att beskriva skillnaden mellan det gamla och det nya förbundet och hur vi tjänar på olika sätt beroende på om vi lever kvar i det gamla förbundet eller inte. Det blev klargörande för deltagarna och de visade alla stort engagemang i samtalen. Det här är faktiskt något vi skulle behöva mer av också i Sverige, kanske särskilt i Svenska kyrkan där det mesta har hängts upp på de anställda och deras förmågor att vara duktiga. (Inte underligt förresten att människor i allmänhet finner det tråkigt). Kanske borde jag ändå ge ett erkännande till de goda diakonala insatser som ändå görs. Men skillnaden mellan det gamla sättet och det nya borde vara angelägna också i det sammanhanget. Skillnaden?
Aposteln skriver:
Nu är vi lösta från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi i Andens nya tjänst och inte i bokstavens gamla tjänst.
För den som kan sin Bibel är det uppenbart att det handlar om det nya hjärtat. Det nya förbundet kännetecknas av det nya hjärtat det vill säga det som lever i gemenskap med Kristus och vill lyda honom.
Men det var nästan det inte blev något seminarium. Jag upptäckte när jag på torsdagen skulle packa min väska att mitt pass inte var giltigt. Det måste gälla tre månader efter att man anlänt Albanien och det gjorde inte mitt. Då fick jag resa redan på torsdagskvällen till Malmö för att på morgonen hinna gå till gränspolisen och skaffa ett provisoriskt pass. Det ordande sig och jag kom iväg. Samma visa när jag skulle hem. Flygplanet landade på Kastrup en kvart efter att mitt tåg skulle ta mig till Värnamo. Det är lite besvärande att i sådana situationer inte ha någon mobil och kunna meddela sig. Men fördelarna med att vara utan mobil överväger. Hur som helst tog jag mig hem även om det blev sent i går.
Den här dagen har jag ägnat åt att besvara mejl och åtgärda lite småsaker. Man får passa på medan man är hemma därför att i morgon bär det iväg igen. Då går resan till Glimminge där ett nytt kapell ska invigas. En kollega har bildat en förening och byggt ett kapell där de avser att fira mässan med jämna mellanrum. A. har träffat biskopen i Lund för att informera och bjuda biskopen till invigningen. Biskopen lär ha varit försiktigt positiv men kommer inte. Han vill nog se vart det hela tar vägen. En liknande historia inträffade i Strängnäs stift för några år sedan. Då förbjöd biskopen i Strängnäs vederbörande att fira mässan i kapellet. Ett tredje exempel har jag från Växjö där br A ordnat med ett kapell som jag tidigare rapporterat om i husets källare. Men se då var biskop närvarande, biskopen S Thidevall. Det verkar som att utvecklingen går åt rätt håll. Be till Gud att många kapell tas i bruk. Be att vi får fira alltfler husmässor. Be att vi får alltfler tältmakarpräster. Be att vi får gudstjänstsäkerhet!
Aposteln skriver:
Nu är vi lösta från lagen, eftersom vi har dött bort från det som höll oss fångna. Så står vi i Andens nya tjänst och inte i bokstavens gamla tjänst.
För den som kan sin Bibel är det uppenbart att det handlar om det nya hjärtat. Det nya förbundet kännetecknas av det nya hjärtat det vill säga det som lever i gemenskap med Kristus och vill lyda honom.
Men det var nästan det inte blev något seminarium. Jag upptäckte när jag på torsdagen skulle packa min väska att mitt pass inte var giltigt. Det måste gälla tre månader efter att man anlänt Albanien och det gjorde inte mitt. Då fick jag resa redan på torsdagskvällen till Malmö för att på morgonen hinna gå till gränspolisen och skaffa ett provisoriskt pass. Det ordande sig och jag kom iväg. Samma visa när jag skulle hem. Flygplanet landade på Kastrup en kvart efter att mitt tåg skulle ta mig till Värnamo. Det är lite besvärande att i sådana situationer inte ha någon mobil och kunna meddela sig. Men fördelarna med att vara utan mobil överväger. Hur som helst tog jag mig hem även om det blev sent i går.
Den här dagen har jag ägnat åt att besvara mejl och åtgärda lite småsaker. Man får passa på medan man är hemma därför att i morgon bär det iväg igen. Då går resan till Glimminge där ett nytt kapell ska invigas. En kollega har bildat en förening och byggt ett kapell där de avser att fira mässan med jämna mellanrum. A. har träffat biskopen i Lund för att informera och bjuda biskopen till invigningen. Biskopen lär ha varit försiktigt positiv men kommer inte. Han vill nog se vart det hela tar vägen. En liknande historia inträffade i Strängnäs stift för några år sedan. Då förbjöd biskopen i Strängnäs vederbörande att fira mässan i kapellet. Ett tredje exempel har jag från Växjö där br A ordnat med ett kapell som jag tidigare rapporterat om i husets källare. Men se då var biskop närvarande, biskopen S Thidevall. Det verkar som att utvecklingen går åt rätt håll. Be till Gud att många kapell tas i bruk. Be att vi får fira alltfler husmässor. Be att vi får alltfler tältmakarpräster. Be att vi får gudstjänstsäkerhet!
1 kommentar:
Tråkigt att biskopen inte vill komma dit, det är just biskopen som hat till uppgift att inviga kapell och kyrkor. Bra om han gör det i efterhand när det framgår att det är seriöst och värdigt.
Jonas M
Skicka en kommentar