Nu går tiden fort. De flesta kanske tänker på våren men jag tänker på arbetet med en ny reviderad upplaga till Motståndsrörelser i kyrkans historia. Den reviderade vill jag ha färdig till OAS-mötena i sommar av flera skäl. Och då behöver manus helst vara klart innan denna månads utgång.
Den första upplagan trycktes som för övrigt mina andra Recito-böcker endast i en liten upplaga om 100 ex. Jag tror det finns 25 ex kvar. Men så blev det bestämt att jag skulle ha ett seminarium på OAS-mötet i Varberg och att bokens titels skulle vara ämnet. Roligt, tycker jag. Men till sommaren finns inga böcker kvar. Alltså behöver den nytryckas. Men, den första upplagan vände sig särskilt till alla dem som levt med i eller lever med i cellgrupper. Boken satte in cellkyrkan i ett historiskt skeende och presenterades just som en motståndsrörelse. Neighbour är som alla som arbetat med celler vet mannen bakom den renodlade modellen.
2008 konstaterade han att metoder springer fram ur teologi. Tyvärr så kom många människor i celler att ta till sig metoderna men glömma teologin. Eller kanske till och med vara oförstående inför teologin. Neighbour har justerat detta och jag ville att det skulle bli tydligt också från min sida eftersom jag undervisat så länge om denna modell. Om några år hoppas jag kunna presentera en biblisk-svensk-uppdaterat-möjlig modell för alla oss som vill leva nära och fördjupat i mindre sammanhang. Men där är vi inte än.
Den andra upplagan kommer därför inte att innehålla något om Neighbour eller cellkyrkan. Den kommer endast att berätta om motståndsrörelser under fyra perioder. Den första om motståndsrörelser under antiken. Den andra från reformationstiden. Den tredje från upplysnings- och den så kallade moderna tiden. För att sedan, om jag får till det nästa vecka, handla om vår postmoderna tid. Kort sagt; om motståndsrörelser i kyrkans historia.
Den andra upplagan kommer inte alls att beröra vad som skedde i Nordamerika, som första. I stället ska jag försöka skriva något om hur de olika rörelserna nådde Sverige och hur de inte togs emot här. Det kanske allra tydligaste exemplet på svenskarna senfärdighet är vi inte fick religionsfrihet i landet förrän 1951. Jag tänker ofta på det eftersom jag själv är född 1952 och med andra ord född i ett land med religionsfrihet. Fast ibland har jag undrat.
Jag måste säga att det är oerhört spännande att forska och skriva i ämnet. Det är tydligt att dessa rörelser, till exempel arianismen, har haft ett mycket stort inflytande. De flesta motståndsrörelserna har varit organiserade i smågrupper. Den konstantinska eran går mot sitt slut och just nu sker stora förändringar. Förhoppningsvis kan andra upplagan resultera i vad som sker i vår egen tid. Nu när hundratals nya församlingar bildas i vårt avlånga land. De flesta består av invandrarkyrkor och har liten kontakt med svenskarna.
Så nu går tiden fort.
Den första upplagan trycktes som för övrigt mina andra Recito-böcker endast i en liten upplaga om 100 ex. Jag tror det finns 25 ex kvar. Men så blev det bestämt att jag skulle ha ett seminarium på OAS-mötet i Varberg och att bokens titels skulle vara ämnet. Roligt, tycker jag. Men till sommaren finns inga böcker kvar. Alltså behöver den nytryckas. Men, den första upplagan vände sig särskilt till alla dem som levt med i eller lever med i cellgrupper. Boken satte in cellkyrkan i ett historiskt skeende och presenterades just som en motståndsrörelse. Neighbour är som alla som arbetat med celler vet mannen bakom den renodlade modellen.
2008 konstaterade han att metoder springer fram ur teologi. Tyvärr så kom många människor i celler att ta till sig metoderna men glömma teologin. Eller kanske till och med vara oförstående inför teologin. Neighbour har justerat detta och jag ville att det skulle bli tydligt också från min sida eftersom jag undervisat så länge om denna modell. Om några år hoppas jag kunna presentera en biblisk-svensk-uppdaterat-möjlig modell för alla oss som vill leva nära och fördjupat i mindre sammanhang. Men där är vi inte än.
Den andra upplagan kommer därför inte att innehålla något om Neighbour eller cellkyrkan. Den kommer endast att berätta om motståndsrörelser under fyra perioder. Den första om motståndsrörelser under antiken. Den andra från reformationstiden. Den tredje från upplysnings- och den så kallade moderna tiden. För att sedan, om jag får till det nästa vecka, handla om vår postmoderna tid. Kort sagt; om motståndsrörelser i kyrkans historia.
Den andra upplagan kommer inte alls att beröra vad som skedde i Nordamerika, som första. I stället ska jag försöka skriva något om hur de olika rörelserna nådde Sverige och hur de inte togs emot här. Det kanske allra tydligaste exemplet på svenskarna senfärdighet är vi inte fick religionsfrihet i landet förrän 1951. Jag tänker ofta på det eftersom jag själv är född 1952 och med andra ord född i ett land med religionsfrihet. Fast ibland har jag undrat.
Jag måste säga att det är oerhört spännande att forska och skriva i ämnet. Det är tydligt att dessa rörelser, till exempel arianismen, har haft ett mycket stort inflytande. De flesta motståndsrörelserna har varit organiserade i smågrupper. Den konstantinska eran går mot sitt slut och just nu sker stora förändringar. Förhoppningsvis kan andra upplagan resultera i vad som sker i vår egen tid. Nu när hundratals nya församlingar bildas i vårt avlånga land. De flesta består av invandrarkyrkor och har liten kontakt med svenskarna.
Så nu går tiden fort.
2 kommentarer:
Hej Håkan! Hur menar du med arianismen? Tänker du på muslimer och Jehovas - Arius modern försvarare - men vad har de med cellkyrka att göra? Ola Nilsson, Bankeryd
Broder, ursäkta om jag är lite dunkel emellanåt. Arius lära var en motståndslära.Han besegrade lika mycket av politiska skäl som religiösa.
Hans rörelse spred sig under flera århundraden och var förhärskande i Europa innan påven mer eller mindre tog över. Jag nämnde arianismen endast som ett ex på en motståndsrörelse. Bra att jag fick förklara något.
Skicka en kommentar