Undervisningen i Nepal fortsätter

Idag, Annandag Påsk, firades mässan i Mariakyrkan. F Anders hade sällskap med f Martin. De hade tillsammans med den större delen av gudstjänstfirarna vandrat från Johanneskyrkan till Mariakyrkan för att där stanna upp inför vandringen mot Emmaus. Jag är glad att jag var där och fick lyssna till ordet och ta emot sakramentet.

För övrigt kan jag meddela att den pastorsutbildning jag fick vara med att starta i Nepal fortsätter. Nu har PLT, se länkarna, varit på plats i mer än fem år och undervisat från Bibeln. Det har varit och fortsätter att vara ett viktigt och värdefullt arbete. För några veckor sedan var LoE Eriksson och Simon Johansson på plats och jag ger er här inledningen av deras rapport. 

Vi – LarsOlov Eriksson och Simon Johansson – åkte tillsammans med uppdraget att
undervisa om de gammaltestamentliga profeterna inom ramen för PLT den ovan
angivna tiden. Vi delade på undervisningen. Schemat framgår av bilaga, där det också
syns hur vi hade fördelat uppgifterna.

Undervisningen ägde rum i Bijaya kyrka i Panauti, men vi bodde på ett hotell en
bit därifrån – c:a 25 minuters resväg med bil under nepalesiska trafikförhållanden – i
Dhulikhel. Hotellets namn var D-woods och drevs av ett gäng unga hinduiska killar
som vi både fick bra kontakt med och kunde evangelisera/vittna lite för på kvällarna.
Det märktes att de var intresserade av vår tro. En av dem tog särskilt ansvar för att
den mat vi fick inte skulle göra oss sjuka, och han höll verkligen en ära i att få betjäna
oss och servera oss olika typer av rätter till både frukost och middag. En rätt vi
särskilt fastnade för var momos och består av ångkokta degknippen med malt kött
inuti, ofta serverade tillsammans med en stark sås. På dagtid åt vi i kyrkan där vi höll
till med undervisningen, oftast blev det kyckling med ris och ett slags soppa eller sås
av linser. Vi blev även välförsedda med (välsockrat) te, till bådas glädje då ingen av
oss är kaffedrickare. De sista två nätterna av vår vistelse i Nepal bodde vi på ett hotell
nära flygplatsen i Kathmandu, med gångavstånd till ett av världens äldsta hinduistiska
tempelområden (vilket vi besökte en kväll) där festligheter, likbränning och kommers
pågick i en enda röra.

Våra intryck av landet som sådant är att det är mycket vackert, med höga berg,
kullar, dalar och terrassodlingar, samtidigt som det också är väldigt nedskräpat,
speciellt efter vägarna. Människorna var trevliga, öppna och välvilligt inställda till
oss; vi kände oss aldrig hotade eller trängda, inte ens då vi var ute själva på
kvällspromenader.

Det praktiska kring resor och dylikt förflöt smidigt och vi hade aldrig några
problem med vare sig bagage, pengar eller byråkrati. Ingen av oss fick magbesvär
eller drabbades av någon annan sjukdom, förutom att Simon hade en ihärdig
förkylning hela tiden.

Undervisningen följde i stora drag det schema vi gjort upp i förväg, och det visade sig
vara en bra fördelning. Vi var med på varandras lektioner och kunde på så sätt både
veta vad som kom upp och komplettera varandra. Vid några tillfällen kunde vi också
utmana varandra, vilket gav dynamik åt undervisningen och förebilder för dem vi
undervisade. Vi tror att samspelet mellan oss lärare var ett gott bidrag till själva
undervisningen.

Enligt uppgift var totalt 29 församlingsledare anmälda till kursen.

I morgon avser jag att publicera några av de avslutande reflektionerna kring arbetet i Nepal.