I går hade vi storsamling här hemma. Det var en god kväll. Det var andra gången vi hade en sådan hemma hos oss. Förra gången var vi nio stycken och i går var vi sju stycken. Storsamling? Jo, det är nämligen stort att få sitta ner med goda vänner, lovsjunga Gud, dela liv och be för varandra. Storsamlingarna har starkt bidragit till gemenskapens överlevnad. Värnamo Koinonia är ett uttryck för en gemenskap som nu vuxit "på bredden, höjden, djupet och längden" under femton års tid.
Allt stort och fint börjar i det lilla. Det rotar sig och växer sakta - förutsatt att Herren Jesus får vara i centrum.
I morgon är det storsamling igen. Vi har två storsamlingar sista veckan i varje månad. Då ska vi samlas hemma hos Thomas och Ann-Charlotte. De har visserligen konverterat till Romersk-katolska kyrkan men hör ända till samma familjära gemenskap som Kristi kyrka och församling utgör. Då kommer med stor säkerhet över 20 personer att samlas, kanske mellan 25-30 personer. Fler än så får inte rum i våra hem. Det är därför vi nu har två storsamlingar. Vår förhoppning är att Gud ska fortsätta att bekräfta sin egen närvaro och utrusta och välsigna oss. För min del får det mer än gärna bli fler gemenskaper, grekiska koinonia.
Vad betyder det att Herren Jesus är i centrum? Konkret betyder det att vi förbereder oss i bön innan vi samlas. Vi förbereder oss för att möta Herren Jesus.
När vi sedan möts brukar vi använda en timme till att mingla och småprata. Alla känner varandra väl och det blir lätt en hög stämning. Sedan hälsar husvärden välkommen, ber en bön och kanske läser ett ord, inte sällan "dagens Stinnisen" men det kan även vara något annat. Strax går vi sedan vidare. Oftast serverar husvärdarna något att dricka med tilltugg av lättare slag.
Efter typ 30 minuter sjunger vi Guds lov och ära. Lovsångerna varvas med spontana böner. Gärna tacksägelser till en början så Herren Jesus känner sig riktigt välkomnad. 15 kanske 20 minuter senare blir det undervisning. Vi håller oss "till apostlarnas undervisning" vilket har visat sig vara mycket klokt. Inte sällan brukar vi upp emot en timme till denna undervisning.
Avslutningen kan se olika ut. Kanske blir det frågor och samtal, kanske förböner och allra sist sjunger vi "Vår Fader", åkallar och tar emot den aronitiska välsignelsen. Så ser våra storsamlingar ut. Inte svårare än att de kan genomföras var som helst.
I går, hemma hos oss, följde vi inte det vanliga upplägget. När vi inte är fler än ett tiotal går mycket av tiden åt till att lära känna varandra, dela bakgrund, tala om vårt förhållande till Gud. det öppnar förvisso också upp för förbön, lovsång och välsignelse.
I morgon kan Kari och jag inte vara med. Vi ska på konsert i huvudstaden - Weeping Willows, men storsamlingen står inte och faller med vår närvaro. Det är också stort.
Storsamlingar rekommenderas! Kan vi hjälpa till så hör av er.
Allt stort och fint börjar i det lilla. Det rotar sig och växer sakta - förutsatt att Herren Jesus får vara i centrum.
I morgon är det storsamling igen. Vi har två storsamlingar sista veckan i varje månad. Då ska vi samlas hemma hos Thomas och Ann-Charlotte. De har visserligen konverterat till Romersk-katolska kyrkan men hör ända till samma familjära gemenskap som Kristi kyrka och församling utgör. Då kommer med stor säkerhet över 20 personer att samlas, kanske mellan 25-30 personer. Fler än så får inte rum i våra hem. Det är därför vi nu har två storsamlingar. Vår förhoppning är att Gud ska fortsätta att bekräfta sin egen närvaro och utrusta och välsigna oss. För min del får det mer än gärna bli fler gemenskaper, grekiska koinonia.
Vad betyder det att Herren Jesus är i centrum? Konkret betyder det att vi förbereder oss i bön innan vi samlas. Vi förbereder oss för att möta Herren Jesus.
När vi sedan möts brukar vi använda en timme till att mingla och småprata. Alla känner varandra väl och det blir lätt en hög stämning. Sedan hälsar husvärden välkommen, ber en bön och kanske läser ett ord, inte sällan "dagens Stinnisen" men det kan även vara något annat. Strax går vi sedan vidare. Oftast serverar husvärdarna något att dricka med tilltugg av lättare slag.
Efter typ 30 minuter sjunger vi Guds lov och ära. Lovsångerna varvas med spontana böner. Gärna tacksägelser till en början så Herren Jesus känner sig riktigt välkomnad. 15 kanske 20 minuter senare blir det undervisning. Vi håller oss "till apostlarnas undervisning" vilket har visat sig vara mycket klokt. Inte sällan brukar vi upp emot en timme till denna undervisning.
Avslutningen kan se olika ut. Kanske blir det frågor och samtal, kanske förböner och allra sist sjunger vi "Vår Fader", åkallar och tar emot den aronitiska välsignelsen. Så ser våra storsamlingar ut. Inte svårare än att de kan genomföras var som helst.
I går, hemma hos oss, följde vi inte det vanliga upplägget. När vi inte är fler än ett tiotal går mycket av tiden åt till att lära känna varandra, dela bakgrund, tala om vårt förhållande till Gud. det öppnar förvisso också upp för förbön, lovsång och välsignelse.
I morgon kan Kari och jag inte vara med. Vi ska på konsert i huvudstaden - Weeping Willows, men storsamlingen står inte och faller med vår närvaro. Det är också stort.
Storsamlingar rekommenderas! Kan vi hjälpa till så hör av er.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar