"Ska du bygga församling får du göra det på fritiden. " Jag har inte glömt kollegans ord även om det var många år sedan jag hörde dem. Idag är jag övertygad om att han hade rätt. Det främsta skälet är att det knappast går att bygga församling på arbetstid för att på fritiden ägna sig åt annat.
Visionen om en levande församling har att göra med (kärleksfulla) relationer. Dessa utgår från hjärtat som du har med dig dygnet runt. Du lever i dem helt enkelt. Eftersom du tillbringar 128 timmar i veckan hemma och bara 40 timmar på jobbet är problemet uppenbart. Tjänstebeskrivningen kan aldrig vara utgångspunkten.
När Svenska kyrkan blev en arbetsplats bland andra upphörde den att vara församling i ordets bibliska mening. Den där uppdelningen mellan fritid och arbete har varit och är förödande. Svenska kyrkans anställda är anställda för att sköta ett arbete av mycket skiftande slag för vilket de har betalt. Det är långt ifrån vad vi menar med begreppet "levande församling". Frågan är om det ens går att kombinera.
I Värnamo, liksom på många andra platser, ber, tänker och arbetar vi för att åstadkomma en "levande församling". Men hur ska visionen förverkligas? Finns det något recept för hur det går till? Någon modell? Några utprövade metoder? Ja och nej. Ja, eftersom Jesus har gett oss ett uppdrag, nämligen att göra lärjungar. Och för det finns säkert metoder. Går det att mäta resultatet? Ja, det tror jag eftersom Jesus, som ett resultat har lovat att "bygga sin församling." Så gjorde och lärde också Paulus. Han bildade eller startade ingen församling.Han predikade evangeliet om Jesus Kristus och som ett resultat uppstod en levande församling, en gemenskap av människor som delade tro och liv med varandra, 168 timmar i veckan. Finns det inte risk att vi genom våra anställda med sina arbetsvillkor, genom mångsyssleri och felaktiga metoder motverkar vårt eget syfte?
Vårt problem, som jag förstår det, är att vi rättfärdigar "vår" kyrka, församling och "vårt" sätt att arbeta 40 timmar i veckan. Vi tycks glömma att församlingen är ett resultat av Guds verk i människors hjärtan, att den tillhör honom och att den är en, helig, allmännelig och apostolisk.
Kyrkan går, tack och lov, långt utöver Svenska kyrkan och sträcker sig långt utöver 40 tim i veckan. Någon tycker kanske att jag är orealistisk eller slår in öppna dörrar, men det jag önskar är att vi finner hur vi, också som anställda, bäst ska kunna bidra till förverkligandet av Guds vision. Kanske gör vi det bäst på fritiden. För utmaningen är att vara ledare som kan göra lärjungar, bilda gemenskaper och så göra skillnad i världen. För detta behöver vi helt andra strategier än de de anställda ser när de läser sina arbetsbeskrivningar, om de ens har några.
Visionen om en levande församling har att göra med (kärleksfulla) relationer. Dessa utgår från hjärtat som du har med dig dygnet runt. Du lever i dem helt enkelt. Eftersom du tillbringar 128 timmar i veckan hemma och bara 40 timmar på jobbet är problemet uppenbart. Tjänstebeskrivningen kan aldrig vara utgångspunkten.
När Svenska kyrkan blev en arbetsplats bland andra upphörde den att vara församling i ordets bibliska mening. Den där uppdelningen mellan fritid och arbete har varit och är förödande. Svenska kyrkans anställda är anställda för att sköta ett arbete av mycket skiftande slag för vilket de har betalt. Det är långt ifrån vad vi menar med begreppet "levande församling". Frågan är om det ens går att kombinera.
I Värnamo, liksom på många andra platser, ber, tänker och arbetar vi för att åstadkomma en "levande församling". Men hur ska visionen förverkligas? Finns det något recept för hur det går till? Någon modell? Några utprövade metoder? Ja och nej. Ja, eftersom Jesus har gett oss ett uppdrag, nämligen att göra lärjungar. Och för det finns säkert metoder. Går det att mäta resultatet? Ja, det tror jag eftersom Jesus, som ett resultat har lovat att "bygga sin församling." Så gjorde och lärde också Paulus. Han bildade eller startade ingen församling.Han predikade evangeliet om Jesus Kristus och som ett resultat uppstod en levande församling, en gemenskap av människor som delade tro och liv med varandra, 168 timmar i veckan. Finns det inte risk att vi genom våra anställda med sina arbetsvillkor, genom mångsyssleri och felaktiga metoder motverkar vårt eget syfte?
Vårt problem, som jag förstår det, är att vi rättfärdigar "vår" kyrka, församling och "vårt" sätt att arbeta 40 timmar i veckan. Vi tycks glömma att församlingen är ett resultat av Guds verk i människors hjärtan, att den tillhör honom och att den är en, helig, allmännelig och apostolisk.
Kyrkan går, tack och lov, långt utöver Svenska kyrkan och sträcker sig långt utöver 40 tim i veckan. Någon tycker kanske att jag är orealistisk eller slår in öppna dörrar, men det jag önskar är att vi finner hur vi, också som anställda, bäst ska kunna bidra till förverkligandet av Guds vision. Kanske gör vi det bäst på fritiden. För utmaningen är att vara ledare som kan göra lärjungar, bilda gemenskaper och så göra skillnad i världen. För detta behöver vi helt andra strategier än de de anställda ser när de läser sina arbetsbeskrivningar, om de ens har några.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar