Förra onsdagen hade jag förmånen och glädjen att få hålla en Bibelförklaring på hemmaplan. Det var ju den ekumeniska böneveckan. I Värnamo har det oftast stannat vid predikstolsbyte, men detta år samlades alla vi som är anställda i församlingsvårdande tjänst. Mitt ämne var Enheten i Kristus. Jag berättade då om en man, nu hemma hos Herren, som hette George Cromnow. Han bodde i Malmköping inte långt ifrån Katrineholm där jag växt upp. Han var en av dem som initierade bibelstudiet i vårt avlånga land. Det måste ha varit någon gång på 1930-talet. Han reste runt, presenterade metoder och startade bibelstudiegrupper. När jag kom hem till honom frågade han mig om jag förstod skillnaden mellan kristen enhet och kristen endräkt. Han visade mig sedan hur alla kristna ÄR ett, eftersom det bara finns en Kristus. Antingen är vi i Kristus eller är vi det inte. Det är ett faktum. Sedan är det också tyvärr ett faktum att vi är oeniga, att vi inte lever i endräkt och det är ingenting mindre än en skandal betonade han. En skandal! Paulus använder just det grekiska ordet skandalon. Jag använde mig för övrigt av just Paulus och hans första brev till församlingen i Korint, kapitel 1 och 3. Det tredje kapitlet handlar om vikten att bygga församling på rätt sätt. Men nu var inte min avsikt att återge vad jag sa utan att fästa uppmärksamheten på påven Franciskus tal i söndags. Han talar nämligen som Paulus skulle ha gjort.
Jag hittade klippet på Bengt Malmgrens blogg och på samma blogg finns tio punkter hämtade ur påvens tal som ger oss ett handlingsprogram för ekumeniken, också för den lokala ekumeniken. Jag drar mig för att klippa ut det i sin helhet utan länkar dit i stället. Den sidan är värd ett besök, klicka här.
Jag är ganska övertygad om att kyrkorna och samfunden i Sverige har tappat greppet om vårt lands kristenhet. Kritiken på de historiska kyrkorna fungerar som grundskott och antalet kritiker tycks växa i antal. Samtidigt syns något fantastiskt äga rum. Något som det av förklarliga skäl inte talas om. Vi ser förändringar i infrastrukturen. Den kyrkliga geografin ritas om, nya gemenskaper växer fram och jag tror vi kommer att få se hur människor ifrån olika traditioner kommer att finna varandra. De tio punkterna på Bengt Malmgrens blogg är värda att ta vara på. Det ska åtminstone jag göra, - till nästa gång det är dags att tala ekumenik.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar