Nu går mitt ärende över i fas 2 och jag hoppas att jag inte kommer att trötta ut mina läsare. Jag får försöka sålla lite.
Det är, många som har hört av sig till mig på olika sätt. Igår fick jag ett mail från en blivande kollega. Han hade plockat fram ett par cita från Svenska kyrkans Bekännelseskrifter. De var gott att bli påmind om dessa ord som går stick i stäv med det beslut Domkapitlet har tagit. Det bästa är nog från Confession Augustana och lyder på lite gammelsvenska som så: "Men när Biscoparne lära eller stadhga någhot som är emoot Euangelium, tå haffua Församlingarna Gudz befalning, som förbiudher bewijsa them någhon lydhna och hörsamheet."
Jag har en hög med vykort och brev som jag ännu inte har besvarat, men jag hoppas alla som läser det här förstår att jag uppskattar ert stöd. Idag hände också det att en Värnamobo kom in och på grund av mitt handlande begärde sitt inträde i Svenska kyrkan. Kan man tänka sig! Jag tror att kyrkoherden kommer att bevilja hans inträde.
Jag har också hunnit med ett långt samtal med chefredaktören på Värnamo Nyheter (VN)och den journalist som framöver kommer att bevaka de kyrkliga frågorna. Jag sa som det var att jag inte har något förtroende för dem efter dessa år, men att okunnighet går att råda bot på, - om man vill. Vi fick ett fint samtal och jag gav därefter en ganska utförlig intervju där jag kommenterar Domkapitlets i mitt tycke mycket okloka beslut. Men jag ser mer fram emot att få träffa de inblandade själva ansikte mot ansikte. Jag är ju numera på stiftet emellanåt.
I samtalet med VN kunde jag också konstatera att den politik som Socialdemokraterna uthållit och med tvångsmedel arbetat för under hela 1900-talet snart är helt genomförd. I tidningen Socialdemokraten stod att läsa:
Genom sin statsnatur, sin världslighet, sin brist på religiös fanatism som institution betraktad erbjuder statskyrkan vissa förutsättningar för att föryngras under en växande tolerant samfundsanda ... Kyrkorna fritt upplåtna för kunskapsmecdelande och goda konstnärliga förströelser, och 'ett prästerskap' fungernade administrativt som kyrkvärdar och registreringstjänstemän - det är alls ingen otänkbar utveckling. ... En sådan kyrka kunde bli en välbehövlig motvikt till den 'intolerans' som bredde ut sig i den framväxande frikyrkligheten. Man borde därför undersöka om statskyrkan kunde byggas om istället för att rivas.
Nu har vi facit i hand. Den är ombyggd och vill inte se några illojala präster i sitt sammanhang. Men jag tror inte att sista ordet är sagt i den saken. Liberalerna kommer aldrig att kunna hålla igång någon kyrka alls. Bara dem som utgör och bygger församling kommer att klara det. Den som vill läsa mer om socialdemokratisk kyrkopolitik (med gott understöd av Centerpartiet) kan med fördel läsa en avhandling av Daniel Alvunger kallad Nytt vin i gamla läglar - socialdemokratisk kyrkopolitik under perioden 1944-1973.
Det är inte slut än.
tisdag, maj 31, 2011
lördag, maj 28, 2011
Domkapitlets beslut
Protokollet från Domkapitlet (DK) är på fyra A 4. Efter en inledning där det sägs att jag har skickat tillbaka förordnandet och att DK motsatt sig detta förklaras att DK den 18 mars beslutade att inleda ett tillsynsärende mot Håkan Sunnliden. Sedan sägs att ett möte ägt rum och att jag har fått svara på fem frågor. Det upptar sid 2 och 3. Det är detsamma som jag publicerade här på bloggen den 10 maj. Sedan sägs att DK vid dagens sammanträde fått ställa kompletterande frågor. Sedan kommer det:
Domkpaitlet gör följande bedömning:
Enligt 31 kap. 12 § kyrkoordningen får domkapitlet förklara en präst obehörig att utöva kyrkans vigninstjänst, besluta om prövotid för fortsatt behörighet eller tilldela prästen skriftlig erinran, om prästen såvitt nu är i fråga har brutit de löften som han eller hon har gjort vid vigningen.
Vid sin prästvigning har Håkan Sunnlden lovat att "troget efterleva kyrkans lag och ordning ...". Svenska kyrkan har begärt och fått tillstånd enligt lag (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund och sedan hos Kammarkollegiet sökt förordnanden för sina präster som vigselförrättare. Det är således precis som förr Svenska kyrkans ordning att förrätta vigslar. Som tidigare gäller också att en enskild präst inte har skyldighet att viga.
Mot denna bakgrund finner domkapitlet att Håkan Sunnlide, då han begärt att Kammarkollegiet ska återkalla hans förordnande som vigselförrättare, både handlat illojalt mot kyrkan och att han brutit det löfte han gett vid prästvigningen att "troget efterleva kyrkans lag och ordning". Vad han anfört till stöd för sitt ställningstagande medför inte enligt domkapitlets åsikt annan bedömning.
Domkapitlet i Göteborgs stift har i november 2010 i ett liknande ärende gjort ett uttalande, som lyder: "Svenska kyrkan har ansökt om och erhållit vigselrätt för sitt prästerskap vilket innebär att varje präst har fått vigselförordnande samtidigt som ingen präst tvingas att förrätta vigslar. Om någon är missnöjd med kyrkans beslut att ansöka om vigselrätt finns det demokratiska vägar att gå för att skapa en förändring. Att använda sig av andra tillvägagångssätt anser domkapitlet inte vara lojalt med Svenska kyrkan och de som gör på detta sätt förtjänar kritik."
Domkapitlet, som instämmer i bedömningen av hur man bör gå till väga för att försöka åstadkomma förändringar i gällande ordning, finner dock att det inte räcker med att kritisera utan att en åtgärd enligt 31 kap 12 § kyrkoordningen inte kan undvikas.
Domkapitlet beslutar därför i enlighet 34 kap. 12 § 1 punkten kyrkoordningen att tilldela Håkan Sunnliden en skriftlig erinran.
Det antecknas att även domarledamoten Klas Bergenstråhle deltar i beslutet.
Så ser det alltså ut. Hur går vi nu vidare? Har du idéer på hur vi kan gå vidare rent politiskt? M och Mp borde väl tillsammans gå på min linje? Hjälp mig gärna med lite tankar kring detta.
Domkpaitlet gör följande bedömning:
Enligt 31 kap. 12 § kyrkoordningen får domkapitlet förklara en präst obehörig att utöva kyrkans vigninstjänst, besluta om prövotid för fortsatt behörighet eller tilldela prästen skriftlig erinran, om prästen såvitt nu är i fråga har brutit de löften som han eller hon har gjort vid vigningen.
Vid sin prästvigning har Håkan Sunnlden lovat att "troget efterleva kyrkans lag och ordning ...". Svenska kyrkan har begärt och fått tillstånd enligt lag (1993:305) om rätt att förrätta vigsel inom trossamfund och sedan hos Kammarkollegiet sökt förordnanden för sina präster som vigselförrättare. Det är således precis som förr Svenska kyrkans ordning att förrätta vigslar. Som tidigare gäller också att en enskild präst inte har skyldighet att viga.
Mot denna bakgrund finner domkapitlet att Håkan Sunnlide, då han begärt att Kammarkollegiet ska återkalla hans förordnande som vigselförrättare, både handlat illojalt mot kyrkan och att han brutit det löfte han gett vid prästvigningen att "troget efterleva kyrkans lag och ordning". Vad han anfört till stöd för sitt ställningstagande medför inte enligt domkapitlets åsikt annan bedömning.
Domkapitlet i Göteborgs stift har i november 2010 i ett liknande ärende gjort ett uttalande, som lyder: "Svenska kyrkan har ansökt om och erhållit vigselrätt för sitt prästerskap vilket innebär att varje präst har fått vigselförordnande samtidigt som ingen präst tvingas att förrätta vigslar. Om någon är missnöjd med kyrkans beslut att ansöka om vigselrätt finns det demokratiska vägar att gå för att skapa en förändring. Att använda sig av andra tillvägagångssätt anser domkapitlet inte vara lojalt med Svenska kyrkan och de som gör på detta sätt förtjänar kritik."
Domkapitlet, som instämmer i bedömningen av hur man bör gå till väga för att försöka åstadkomma förändringar i gällande ordning, finner dock att det inte räcker med att kritisera utan att en åtgärd enligt 31 kap 12 § kyrkoordningen inte kan undvikas.
Domkapitlet beslutar därför i enlighet 34 kap. 12 § 1 punkten kyrkoordningen att tilldela Håkan Sunnliden en skriftlig erinran.
Det antecknas att även domarledamoten Klas Bergenstråhle deltar i beslutet.
Så ser det alltså ut. Hur går vi nu vidare? Har du idéer på hur vi kan gå vidare rent politiskt? M och Mp borde väl tillsammans gå på min linje? Hjälp mig gärna med lite tankar kring detta.
fredag, maj 27, 2011
En första kommentar till Domkapitlets beslut
Idag har jag hämtat ut beslutet från Domkapitlet. Det kom som ett rekommenderat brev och jag fick skriva under ett mottagningsbevis. Jag visste redan innehållet, men såg fram emot att läsa själva beslutet. Jag hade i allfall 25-30 redovisade skäl för mitt handlande. Vad skulle Domkapitlet sätta emot? Det visade sig att jag har brutit ett av mina prästvigningslöften och därför beslutade Domkapitlet att "tilldela Håkan Sunnliden en skriftlig erinran". Arma kyrka! Det var gott att höra gode vännen Hans Sundbergs tröstande ord: "Den siste som skulle svika den allmänneliga kyrkan är du! Hur kan Dompkapitlet göra så mot dig?!" Nåja, så är det ialla fall. Jag ska under morgondagen lägga ut texten i sin helhet. Hinner inte nu, eftersom Hammarby spelar på TV4 Sport om 5 minuter.
Jag hann också läsa Bengt Malmgrens blogg där han redan hunnit med att kommentera Domkapitlets beslut ur ett Romerskt-katolskt perspektiv. Det var också på hans hemsida jag såg att det varit som nyhet på radion. Jag har inte lyssnat på det, men ska göra det senare. Klicka här.
Jag vet med andra ord inte vilken vinkel radion tagit, men hoppas att de bara redogjort för beslutet. Den där ständig fixeringen vid homosexualitet lär väl hänga med. Bengt skrev en mycket fin blogg. Jag blev nästan lite rörd. Tänk att få att få ha om inte hela kristenheten på sin sida så ialla fall någon miljard eller så. Men jag förstår inte vad han menar med att "om beslutet står kvar". Varför skulle det inte göra det? Tror han att jag tänker överklaga? Det tror inte jag - idag. Det kommer inte att göra någopn skillnad. Svenska kyrkans ledning är inte mottaglig för argument. De vill inte diskutera saken. Det är uppenbart. De vill bara stautera exempel så inte fler gör som jag. Men jag tror att det blir fel och att saken är oundviklig i framtiden. Och jag tror det finns lösningar på problematiken också, - när ledningen är beredd att lyssna.
Denna erinrar innebär tre saker. För det första har den ingen praktisk beydelse. För det andera anser Domkapitlet att saken är utagerad och för det tredje har vi nu fått fått ett pris på vad det kostar att återsända sitt vigselförordnande. Det är väl inte dåligt?
Den som vill kan läsa Bengts blogg.
Jag hann också läsa Bengt Malmgrens blogg där han redan hunnit med att kommentera Domkapitlets beslut ur ett Romerskt-katolskt perspektiv. Det var också på hans hemsida jag såg att det varit som nyhet på radion. Jag har inte lyssnat på det, men ska göra det senare. Klicka här.
Jag vet med andra ord inte vilken vinkel radion tagit, men hoppas att de bara redogjort för beslutet. Den där ständig fixeringen vid homosexualitet lär väl hänga med. Bengt skrev en mycket fin blogg. Jag blev nästan lite rörd. Tänk att få att få ha om inte hela kristenheten på sin sida så ialla fall någon miljard eller så. Men jag förstår inte vad han menar med att "om beslutet står kvar". Varför skulle det inte göra det? Tror han att jag tänker överklaga? Det tror inte jag - idag. Det kommer inte att göra någopn skillnad. Svenska kyrkans ledning är inte mottaglig för argument. De vill inte diskutera saken. Det är uppenbart. De vill bara stautera exempel så inte fler gör som jag. Men jag tror att det blir fel och att saken är oundviklig i framtiden. Och jag tror det finns lösningar på problematiken också, - när ledningen är beredd att lyssna.
Denna erinrar innebär tre saker. För det första har den ingen praktisk beydelse. För det andera anser Domkapitlet att saken är utagerad och för det tredje har vi nu fått fått ett pris på vad det kostar att återsända sitt vigselförordnande. Det är väl inte dåligt?
Den som vill kan läsa Bengts blogg.
torsdag, maj 26, 2011
Protokollet från Håkans möte med domkapitlet är justerat. Domkapitlet beslutade att ge Håkan en skriftlig erinran.
En längre kommentar kring beslutet kommer Håkan själv att skriva inom ett par dagar.
Tills dess finns här det anförande Håkan hade på mötet med domkapitlet den 16 maj.
Stiftsjurist Vibeke Bergman
Håkan Sunnliden
Komminister i Värnamo
Domkapitlet i Växjö stift
Sammanträdet den 16 maj 2011
Inledning
Tack för att jag har fått komma hit och tala för min sak. Jag har redan försökt förklara för stiftsjuristerna varför jag har skickat tillbaka mitt vigselförordnande. Det har under resans gång visat sig att till exempel journalister, jurister och teologer har olika sätt att närma sig äktenskapet på. Massmedia tror att min handling har att göra med min syn på homosexualitet. Juristerna tror att det handlar om illojalitet mot ett demokratiskt fattat beslut. Men man kan också närma sig problemet ur ett kyrkohistoriskt perspektiv, ett ekumeniskt eller demokratisk perspektiv. Jag tror att ett perspektiv är otillräckligt och därför är jag tacksam för den möjlighet som Ni har gett mig.
Bakgrund
Jag är inte juridiskt skolad även om kyrkorätt ingick som en del i min teologiska utbildning. Men om jag förstått saken rätt grundar sig svensk lagstiftning på vad som kallas naturrätten, det vill säga varje människa inser på ett naturligt sätt att vad lagen säger är rätt och giltigt. Rätten och de mänskliga rättigheterna är allmänna, universella och kan inte ifrågasättas. Vår demokrati grundar sig på denna naturliga insikt. Beslutet om den nya Äktenskapsbalken är emellertid inte fattat på den grunden utan på naturrättens motsats, rättpositivismens. Jag säger inte att det måste vara fel, men menar att också ett sådant beslut måste landa i den naturliga lagen om rättskänslan och rättsäkerheten ska bevaras. Ingen av oss kan idag veta hur länge den nya Äktenskapsbalken kommer att bestå, men däremot att beslutet till sist måste till landa i den naturliga lagen för att rättskänslan ska bevaras. Jag är inte övertygad om reformens riktighet och jag befarar att jag sviker mina prästlöften om jag medverkar i den.
Min önskan är därför att Domkapitlet lämnar mitt ärende utan åtgärd.
Argumentation
Jag vill förklara mitt handlingssätt med hjälp av sju huvudpunkter. På så sätt hoppas jag också kunna visa Domkapitlets ledamöter att jag inte har brutit mot mina prästvigningslöften och att förordnandet faktiskt inte ingår i min befattningsbeskrivning.
För det första innebär Riksdagens beslut att äktenskapet är könsneutralt, något annat äktenskap finns inte. Kammarkollegiet har upplyst mig om att så länge jag har ett vigselförordnande är jag ”skyldig att följa bestämmelser om vigsel i lag eller annan författning”, något jag alltså inte önskar. Jag väljer då att sända tillbaka mitt vigselförordnande. Den sekulära statens definition av ett äktenskap ligger vad jag förstår i strid med den allmänneliga Kyrkans lära och tradition. Den allmänneliga Kyrkans förståelse av äktenskapet bygger på att man och kvinna kompletterar varandra. Därigenom skapar Gud en unik livs- och kärleksrelation som är öppen för att ge livet vidare till nya människor. Synen på äktenskapet som en förening mellan man och kvinna delas av alla större kulturer i världen och kan sägas höra till mänsklighetens gemensamma arv. Denna syn harmonierar med naturrätten och den strider inte mot rättviseprincipen att alla ska behandlas lika, inte heller är det fråga om någon diskriminering eller särbehandling. Äktenskapet är instiftat av Gud och har avgörande betydelse för människors identitetsskapande, normbildning, hälsa och välmående.
För det andra innebär det faktum att Svenska kyrkan nu har bejakat den civilrättsliga definitionen av ett äktenskap att det inte längre ens finns någon term för den tidigare definitionen av ett äktenskap. Kari och jag har sex barnbarn. Två av dem har börjat skolan. I skolan kommer de att få lära sig vad ett äktenskap är. De får veta att ”när två ingår äktenskap kallas de äkta makar”, att detta är könsneutralt och kan ”upplösas genom äktenskapsskillnad”. I det läget vänder de sig till morfar eller farfar som är präst i Svenska kyrkan. Ska jag då säga att ”jo, just så är det. Detta är också den kristna synen”. Nej, det kan jag inte. Det är därför inte trovärdigt av mig som avlagt prästlöften att undervisa om det kristna äktenskapet och samtidigt inneha ett vigselförordnande från Kammarkollegiet. Hur ska, för övrigt, vi präster fortsättningsvis undervisa våra konfirmander? Jag lämnar den frågan obesvarad.
För det tredje är det viktigt för mig att stå kvar i den ekumeniska samsynen på äktenskapet.
Redan innan Kyrkomötet tog beslut om att ändra sin syn på äktenskapet protesterade de historiska kyrkorna. Först den Rysk-ortodoxa kyrkan, men senare också Vatikanen och stora lutherska kyrkor som Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien.
För det fjärde innebär Kyrkomötets beslut att godta den nya Äktenskapsbalken inte att prästen har en skyldighet att viga. Kyrkomötets beslut har inte ändrat på det. Kammarrätten har däremot strukit under ”att vigselförrättare är skyldig följa bestämmelser om vigsel i lag eller annan författning”. Jag har därför valt att avstå från att inneha vigselförordnande och Kammarrätten har beviljat detta.
För det femte heter det i Kyrkostyrelsens skrivelse 2009:6 att ”Svenska kyrkan bejakar att det inom kyrkan kan rymmas olika syn på äktenskapet”. Under diskussionerna innan beslutet poängterades det flera gånger att vigselfrågan inte skulle ha någon betydelse för prästkandidater eller tjänstetillsättningar. Precis som tidigare skulle den enskilde prästen inte ha vigningsskyldighet.
För det sjätte får Kammarkollegiets besluta att återkalla mitt förordnande försumbara konsekvenser för pastoratet och kyrkoherden, eftersom det ändå alltid kommer att finnas människor med vigselförordnanden. Mina kollegor i Värnamo får inget merarbete eftersom ingen präst behöver arbeta mer än 40 timmar per vecka. Kyrkoherden är prästernas arbetsledare och har möjlighet att omfördela arbetet. Det är istället så att det blir lättare för honom att planera vigslarna när han vet vilka han kan räkna med. Genom att jag avstår förordnandet slipper vi dessutom onödiga diskussioner och arbetsmiljön förbättras för alla berörda.
För det sjunde sägs det ibland att min tjänstbarhet skulle begränsas om jag inte kan förrätta vigslar. Detta visar på en förändrad syn på prästens identitet som är främmande för den allmänneliga Kyrkan. Den förutsätter nämligen att förrättandet av vigslar ingår i prästens identitet och tjänstbarhet. Men det är inte Svenska kyrkan som definierar äktenskapet och det är inte heller Svenska kyrkan som förordnar prästerna att viga. Svenska kyrkan äger helt enkelt inte den frågan och eftersom prästen inte har skyldighet att viga, kan det knappast heller inte ingå i hans tjänstbarhet. Dessutom är det fortfarande möjligt för mig att leda vad Kyrkohandboken kallar för ”Välsignelse över ingånget äktenskap”.
Sammanfattning och avslutning
Jag är inte jurist. Jag är teolog, men rätt övertygad om att Domkapitlets ledamöter förstår att det faktum att jag sänt tillbaka mitt vigselförordnande har att göra med den kristna undervisningen och med gemenskapen i den allmänneliga Kyrkan.
Huvudinvändningen mot mitt handlande har varit att jag brutit de löften jag gav i samband med min prästvigning. Frågan jag fick löd: Du har vid Din prästvigning lovat att ” troget efterleva kyrkans lag och ordning…”.
Jag menar att vigselförordnandet inte alls sorterar under Svenska kyrkans lag och ordning, utan under Kammarkollegiets. Och därför kan inte vigselförordnandet anses knutet vare sig till prästvigningen eller prästens identitet. En präst inom Svenska kyrkan ska rent och klart förkunna Guds ord och rätt förvalta sakramenten. Detta är också vad det första av de fyra prästvigningslöftena säger. Jag prästvigdes den 29 januari 1978. Det var Kyndelsmässodagen och hela min familj hörde mig högtidligen avlägga mina löften. De vet också hur mycket denna dag har betytt och betyder för mig. Om Domkapitlet nu skulle ålägga mig och andra präster att inneha Kammarrättens vigselförordnande förändrar Domkapitlet förutsättningarna för mig. Det är inte jag som har ändrat dem. Tvärtom har jag varit lojal mot mina prästvigningslöften. Det kan därför inte sägas att jag varit illojal mot Svenska kyrkans ordning. Jag ber därför Domkapitlet att lämna min sak utan åtgärd.
Inför Domkapitlet i Växjö stift 16 maj 2011
Håkan Sunnliden, komminister i Värnamo
En längre kommentar kring beslutet kommer Håkan själv att skriva inom ett par dagar.
Tills dess finns här det anförande Håkan hade på mötet med domkapitlet den 16 maj.
Stiftsjurist Vibeke Bergman
Håkan Sunnliden
Komminister i Värnamo
Domkapitlet i Växjö stift
Sammanträdet den 16 maj 2011
Inledning
Tack för att jag har fått komma hit och tala för min sak. Jag har redan försökt förklara för stiftsjuristerna varför jag har skickat tillbaka mitt vigselförordnande. Det har under resans gång visat sig att till exempel journalister, jurister och teologer har olika sätt att närma sig äktenskapet på. Massmedia tror att min handling har att göra med min syn på homosexualitet. Juristerna tror att det handlar om illojalitet mot ett demokratiskt fattat beslut. Men man kan också närma sig problemet ur ett kyrkohistoriskt perspektiv, ett ekumeniskt eller demokratisk perspektiv. Jag tror att ett perspektiv är otillräckligt och därför är jag tacksam för den möjlighet som Ni har gett mig.
Bakgrund
Jag är inte juridiskt skolad även om kyrkorätt ingick som en del i min teologiska utbildning. Men om jag förstått saken rätt grundar sig svensk lagstiftning på vad som kallas naturrätten, det vill säga varje människa inser på ett naturligt sätt att vad lagen säger är rätt och giltigt. Rätten och de mänskliga rättigheterna är allmänna, universella och kan inte ifrågasättas. Vår demokrati grundar sig på denna naturliga insikt. Beslutet om den nya Äktenskapsbalken är emellertid inte fattat på den grunden utan på naturrättens motsats, rättpositivismens. Jag säger inte att det måste vara fel, men menar att också ett sådant beslut måste landa i den naturliga lagen om rättskänslan och rättsäkerheten ska bevaras. Ingen av oss kan idag veta hur länge den nya Äktenskapsbalken kommer att bestå, men däremot att beslutet till sist måste till landa i den naturliga lagen för att rättskänslan ska bevaras. Jag är inte övertygad om reformens riktighet och jag befarar att jag sviker mina prästlöften om jag medverkar i den.
Min önskan är därför att Domkapitlet lämnar mitt ärende utan åtgärd.
Argumentation
Jag vill förklara mitt handlingssätt med hjälp av sju huvudpunkter. På så sätt hoppas jag också kunna visa Domkapitlets ledamöter att jag inte har brutit mot mina prästvigningslöften och att förordnandet faktiskt inte ingår i min befattningsbeskrivning.
För det första innebär Riksdagens beslut att äktenskapet är könsneutralt, något annat äktenskap finns inte. Kammarkollegiet har upplyst mig om att så länge jag har ett vigselförordnande är jag ”skyldig att följa bestämmelser om vigsel i lag eller annan författning”, något jag alltså inte önskar. Jag väljer då att sända tillbaka mitt vigselförordnande. Den sekulära statens definition av ett äktenskap ligger vad jag förstår i strid med den allmänneliga Kyrkans lära och tradition. Den allmänneliga Kyrkans förståelse av äktenskapet bygger på att man och kvinna kompletterar varandra. Därigenom skapar Gud en unik livs- och kärleksrelation som är öppen för att ge livet vidare till nya människor. Synen på äktenskapet som en förening mellan man och kvinna delas av alla större kulturer i världen och kan sägas höra till mänsklighetens gemensamma arv. Denna syn harmonierar med naturrätten och den strider inte mot rättviseprincipen att alla ska behandlas lika, inte heller är det fråga om någon diskriminering eller särbehandling. Äktenskapet är instiftat av Gud och har avgörande betydelse för människors identitetsskapande, normbildning, hälsa och välmående.
För det andra innebär det faktum att Svenska kyrkan nu har bejakat den civilrättsliga definitionen av ett äktenskap att det inte längre ens finns någon term för den tidigare definitionen av ett äktenskap. Kari och jag har sex barnbarn. Två av dem har börjat skolan. I skolan kommer de att få lära sig vad ett äktenskap är. De får veta att ”när två ingår äktenskap kallas de äkta makar”, att detta är könsneutralt och kan ”upplösas genom äktenskapsskillnad”. I det läget vänder de sig till morfar eller farfar som är präst i Svenska kyrkan. Ska jag då säga att ”jo, just så är det. Detta är också den kristna synen”. Nej, det kan jag inte. Det är därför inte trovärdigt av mig som avlagt prästlöften att undervisa om det kristna äktenskapet och samtidigt inneha ett vigselförordnande från Kammarkollegiet. Hur ska, för övrigt, vi präster fortsättningsvis undervisa våra konfirmander? Jag lämnar den frågan obesvarad.
För det tredje är det viktigt för mig att stå kvar i den ekumeniska samsynen på äktenskapet.
Redan innan Kyrkomötet tog beslut om att ändra sin syn på äktenskapet protesterade de historiska kyrkorna. Först den Rysk-ortodoxa kyrkan, men senare också Vatikanen och stora lutherska kyrkor som Mekane Yesus-kyrkan i Etiopien.
För det fjärde innebär Kyrkomötets beslut att godta den nya Äktenskapsbalken inte att prästen har en skyldighet att viga. Kyrkomötets beslut har inte ändrat på det. Kammarrätten har däremot strukit under ”att vigselförrättare är skyldig följa bestämmelser om vigsel i lag eller annan författning”. Jag har därför valt att avstå från att inneha vigselförordnande och Kammarrätten har beviljat detta.
För det femte heter det i Kyrkostyrelsens skrivelse 2009:6 att ”Svenska kyrkan bejakar att det inom kyrkan kan rymmas olika syn på äktenskapet”. Under diskussionerna innan beslutet poängterades det flera gånger att vigselfrågan inte skulle ha någon betydelse för prästkandidater eller tjänstetillsättningar. Precis som tidigare skulle den enskilde prästen inte ha vigningsskyldighet.
För det sjätte får Kammarkollegiets besluta att återkalla mitt förordnande försumbara konsekvenser för pastoratet och kyrkoherden, eftersom det ändå alltid kommer att finnas människor med vigselförordnanden. Mina kollegor i Värnamo får inget merarbete eftersom ingen präst behöver arbeta mer än 40 timmar per vecka. Kyrkoherden är prästernas arbetsledare och har möjlighet att omfördela arbetet. Det är istället så att det blir lättare för honom att planera vigslarna när han vet vilka han kan räkna med. Genom att jag avstår förordnandet slipper vi dessutom onödiga diskussioner och arbetsmiljön förbättras för alla berörda.
För det sjunde sägs det ibland att min tjänstbarhet skulle begränsas om jag inte kan förrätta vigslar. Detta visar på en förändrad syn på prästens identitet som är främmande för den allmänneliga Kyrkan. Den förutsätter nämligen att förrättandet av vigslar ingår i prästens identitet och tjänstbarhet. Men det är inte Svenska kyrkan som definierar äktenskapet och det är inte heller Svenska kyrkan som förordnar prästerna att viga. Svenska kyrkan äger helt enkelt inte den frågan och eftersom prästen inte har skyldighet att viga, kan det knappast heller inte ingå i hans tjänstbarhet. Dessutom är det fortfarande möjligt för mig att leda vad Kyrkohandboken kallar för ”Välsignelse över ingånget äktenskap”.
Sammanfattning och avslutning
Jag är inte jurist. Jag är teolog, men rätt övertygad om att Domkapitlets ledamöter förstår att det faktum att jag sänt tillbaka mitt vigselförordnande har att göra med den kristna undervisningen och med gemenskapen i den allmänneliga Kyrkan.
Huvudinvändningen mot mitt handlande har varit att jag brutit de löften jag gav i samband med min prästvigning. Frågan jag fick löd: Du har vid Din prästvigning lovat att ” troget efterleva kyrkans lag och ordning…”.
Jag menar att vigselförordnandet inte alls sorterar under Svenska kyrkans lag och ordning, utan under Kammarkollegiets. Och därför kan inte vigselförordnandet anses knutet vare sig till prästvigningen eller prästens identitet. En präst inom Svenska kyrkan ska rent och klart förkunna Guds ord och rätt förvalta sakramenten. Detta är också vad det första av de fyra prästvigningslöftena säger. Jag prästvigdes den 29 januari 1978. Det var Kyndelsmässodagen och hela min familj hörde mig högtidligen avlägga mina löften. De vet också hur mycket denna dag har betytt och betyder för mig. Om Domkapitlet nu skulle ålägga mig och andra präster att inneha Kammarrättens vigselförordnande förändrar Domkapitlet förutsättningarna för mig. Det är inte jag som har ändrat dem. Tvärtom har jag varit lojal mot mina prästvigningslöften. Det kan därför inte sägas att jag varit illojal mot Svenska kyrkans ordning. Jag ber därför Domkapitlet att lämna min sak utan åtgärd.
Inför Domkapitlet i Växjö stift 16 maj 2011
Håkan Sunnliden, komminister i Värnamo
måndag, maj 16, 2011
Diverse intressanta kommentarer?
Igår inträffade det att Tre Kronor förlorade mot Finland med inte mindre än 6-1 i en VM-final! Jag följde matchen. Det är verkligen inte bra. Vi talar om ishockey för den som inte hänger med. Detta bedrövliga faktum vägdes dock upp av att Bajen (dvs Hammarby IF) vann hemma mot Västerås med 3-1, - i fotboll.
Nu följer jag inte bara Bajen även om det är viktigt, utan också nyheter i allmänhet. Ikväll hörde jag att SAAB gjort upp med ett bilföretag i Kina. Detta skulle naturligtvis ifrågasättas av svenska medier. I och för sig inte fel, men reportaget i TV4 visade att de svenska journalisterna inte var särskilt insatta. Jag tror inte att de ens hört talas om det kinesiska företaget, än mindre förstått "spelet". Nåja, det är som Victor Müller sa; det visar sig.
En annan nyhet, väl så intressant, var att valet i Västra Götaland engagerat 43 %. Kommentatorerna gjorde gällande att detta är en demokratisk KRIS. Det går inte att hävda att "folket" ens står bakom valet. Kan så vara. Jag kan hålla med dem men jag måste tänka ett varv till. Hur många röstar egentligen i kyrkovalet? 10 %! Det betyder att demokratin inte står bakom Svenska kyrkan, till exempel Kyrkomötet. Kan det verkligen vara så?
Som du ser är det många tankar som "drabbar" mig varje dag. Det ska bli skönt att ta semester ett par veckor.
Nu följer jag inte bara Bajen även om det är viktigt, utan också nyheter i allmänhet. Ikväll hörde jag att SAAB gjort upp med ett bilföretag i Kina. Detta skulle naturligtvis ifrågasättas av svenska medier. I och för sig inte fel, men reportaget i TV4 visade att de svenska journalisterna inte var särskilt insatta. Jag tror inte att de ens hört talas om det kinesiska företaget, än mindre förstått "spelet". Nåja, det är som Victor Müller sa; det visar sig.
En annan nyhet, väl så intressant, var att valet i Västra Götaland engagerat 43 %. Kommentatorerna gjorde gällande att detta är en demokratisk KRIS. Det går inte att hävda att "folket" ens står bakom valet. Kan så vara. Jag kan hålla med dem men jag måste tänka ett varv till. Hur många röstar egentligen i kyrkovalet? 10 %! Det betyder att demokratin inte står bakom Svenska kyrkan, till exempel Kyrkomötet. Kan det verkligen vara så?
Som du ser är det många tankar som "drabbar" mig varje dag. Det ska bli skönt att ta semester ett par veckor.
Tillbaka från Domkapitlet
Jaha, då var det gjort. Först hade jag tänkt att lägga ut mitt tal till Domkapitlet på bloggen, men förstår nu att det vore oklokt. Domkapitlet är värt min respekt och behöver få fatta sitt beslut i lugn och ro. Det betyder att bloggen och massmedia får vänta tills protokollet är justerat. Så jag får väl återkomma då. Hur det gick?
Jag har försökt att förklara så gott jag har kunnat varför jag har skickat tillbaka mitt förordnande. Jag menar att det måste väl vara OK? Jag har ändå ingen användning för det. Det är sant att Svenska kyrkans präster per automatik har ett vigselförordnande, men det är också sant att ingen behöver använda sig av det. Kammarkollegiet tyckte det var OK att jag skickade tillbaka det. Nu får vi vänta och se vad Domkapitlet säger. Jag hoppas de är så kloka att de lämnar ärendet utan åtgärd.
Måste bara också få berätta att Kari och jag reser bort i morgon, 14 dagar i Norge. Jag vet inte om jag kan blogga de närmaste 14 dagarna. Vi tillbringar den mesta av tiden på en båt, men jag ska försöka sörja för att ni på något sätt får höra av mig så fort jag fått besked om Domkapitlets beslut.
Domkapitlet i all ära, men det känns ganska skönt att vara tillbaka därifrån.
Jag har försökt att förklara så gott jag har kunnat varför jag har skickat tillbaka mitt förordnande. Jag menar att det måste väl vara OK? Jag har ändå ingen användning för det. Det är sant att Svenska kyrkans präster per automatik har ett vigselförordnande, men det är också sant att ingen behöver använda sig av det. Kammarkollegiet tyckte det var OK att jag skickade tillbaka det. Nu får vi vänta och se vad Domkapitlet säger. Jag hoppas de är så kloka att de lämnar ärendet utan åtgärd.
Måste bara också få berätta att Kari och jag reser bort i morgon, 14 dagar i Norge. Jag vet inte om jag kan blogga de närmaste 14 dagarna. Vi tillbringar den mesta av tiden på en båt, men jag ska försöka sörja för att ni på något sätt får höra av mig så fort jag fått besked om Domkapitlets beslut.
Domkapitlet i all ära, men det känns ganska skönt att vara tillbaka därifrån.
torsdag, maj 12, 2011
Tiden arbetar för oss
Det är torsdag och ännu en arbetsdag är till ända. Prästerna och diakonerna samlas varannan torsdag för att samtala om framtiden i Värnamo församling. Vi hade ett fint samtal idag och jag tycker att bilden inför framtiden klarnar något. Det nya paradigmet framstår alltmer som det enda alternativet. Det gäller för oss alla att ha en riktig samhällsanalys, tacka Gud för det som har varit, vårda de nya tankarna som växer fram och att få en smidig övergång förmodligen genom försöksverksamheter. Jag tror att vi kommer att få god hjälp av Växjö stifts nya koncept
Till tro som syftar till att alltid ha det heliga i centrum. Det är utifrån vår gemenskap med Jesus som lärjungaskap, ledarträning, mission och smågrupper sedan växer fram.
Eftermiddagen har gått åt till att flytta bokhyllor och böcker. Jag håller på att flytta ner mer av det jag haft hemma till Församlingshemmet. Snart har jag ingenting kvar hemma utan allt på jobbet. Det känns ganska bra, men det är många böcker vi talar om, så den större delen av morgondagen går också åt till detta. Jag vill bli klar innan jag går på semester från och med söndag och månaden ut.
Sedan kom Kyrkans Tidning. Den innehåller i regel inga större överraskningar. Men det fanns en positiv kommentar på ledarsidan som menade att Frälsningsarmén får tycka och tro som de vill. Det var skönt att läsa. Låt oss hjälpas åt att motarbeta den svenska och oerhört dryga ny-moralismen! Journalisterna har levt alltför länge på vår fåfänga och vårt behov av smaskiga nyheter. Den typen av gammel-media behöver vi inte längre.
Morgondagen ska jag också ägna åt att förbereda mitt tal inför Domkapitlet. Jag ser verkligen fram emot detta. Jag inser att jag har alla argument på min sida, men som min vän advokaten säger; jag kan falla på att mina argument är politiskt inkorrekta. Tyvärr har jag alltför många gånger varit med om att samtliga inser en sak med förnuftet och ändå röstar tvärtom efter sina känslor. Men var med mig i förböner än en gång. Inte bara för min skull utan därför att ärendet är principiellt viktigt - inte minst för Svenska kyrkan. Var frimodiga. Tiden arbetar för oss.
Till tro som syftar till att alltid ha det heliga i centrum. Det är utifrån vår gemenskap med Jesus som lärjungaskap, ledarträning, mission och smågrupper sedan växer fram.
Eftermiddagen har gått åt till att flytta bokhyllor och böcker. Jag håller på att flytta ner mer av det jag haft hemma till Församlingshemmet. Snart har jag ingenting kvar hemma utan allt på jobbet. Det känns ganska bra, men det är många böcker vi talar om, så den större delen av morgondagen går också åt till detta. Jag vill bli klar innan jag går på semester från och med söndag och månaden ut.
Sedan kom Kyrkans Tidning. Den innehåller i regel inga större överraskningar. Men det fanns en positiv kommentar på ledarsidan som menade att Frälsningsarmén får tycka och tro som de vill. Det var skönt att läsa. Låt oss hjälpas åt att motarbeta den svenska och oerhört dryga ny-moralismen! Journalisterna har levt alltför länge på vår fåfänga och vårt behov av smaskiga nyheter. Den typen av gammel-media behöver vi inte längre.
Morgondagen ska jag också ägna åt att förbereda mitt tal inför Domkapitlet. Jag ser verkligen fram emot detta. Jag inser att jag har alla argument på min sida, men som min vän advokaten säger; jag kan falla på att mina argument är politiskt inkorrekta. Tyvärr har jag alltför många gånger varit med om att samtliga inser en sak med förnuftet och ändå röstar tvärtom efter sina känslor. Men var med mig i förböner än en gång. Inte bara för min skull utan därför att ärendet är principiellt viktigt - inte minst för Svenska kyrkan. Var frimodiga. Tiden arbetar för oss.
tisdag, maj 10, 2011
Svaren jag gav till stiftsjuristerna
Kära bloggläsare. Tack för era förböner i denna viktiga sak. Ni har fått se frågorna jag fått ifrån Domkapitlet. Idag har vi tagit oss igeneom denna "förundersökning" och nu ser jag fram emot sammanträdet på måndag, den 16 maj kl 10. Här nedan följer dokumentationen. Stiftsjuristerna har fått den, ledamöterna får den och här får ni den. Läs och begrunda. Mer kommer senare.
hälsningar Håkan
Domkapitlet i Växjö stift
Stiftsjuristerna Vibeke Bergman och Charlotte Brokelind
Med anledning av samtal fört med komministern Håkan Sunnliden den 19 maj 2011
1.Den som har förordnande som vigselförrättare inom Svenska kyrkan är inte skyldig att förrätta vigsel. Vilka skäl har föranlett att Du ändå avstår från det vigseluppdrag Du fått som präst i Svenska kyrkan?
1. Det finns bara ett äktenskap och staten definierar det på ett sätt som strider mot den allmänneliga Kyrkans lära och tro. Kammarkollegiet utfärdar vigselförordnandet och vigselförrättare har skyldighet att följa Kammarkollegiets anvisningar.
2. Det är inte trovärdigt att undervisa om det kristna äktenskapet och samtidigt inneha ett vigselförordnande från Kammarkollegiet.
3. Inom Svenska kyrkans finns flera hedervärda definitioner av ett äktenskap.
4. Jag är alls inte skyldig att förrätta några vigslar, utan kan betrakta förordnandet som ett statligt sidouppdrag, eftersom jag inte längre är myndighetsperson.
5. Eftersom jag inte har vigselskyldighet kan det inte heller anses ingå i befattningsbeskrivningen.
6. Eftersom jag avstår från vigselförordnandet behöver ingen uppfatta mitt handlande som att jag provocerar, demonstrerar eller att jag diskriminerar någon. Det är direkt olämpligt att enskilda präster ska behöva kompromissa med Kyrkans tro, döma kontrahenternas lämplighet och tvinga arbetsgivaren till osäkerhet.
Det finns följaktligen flera goda skäl för att avstå förordnandet.
2. Hur ser Du på de konsekvenser som Kammarkollegiets beslut att återkalla ditt förordnande som vigselförrättare får för pastoratet?
7. Konsekvenserna är försumbara eftersom det alltid kommer att finnas människor med vigselförordnande.
8. Om en, flera eller alla präster återsänder sitt vigselförordnande är det ytterst statens skyldighet att sörja för att vigseln kan genomföras, inte Svenska kyrkans. Om Svenska kyrkan får problem med antalet vigselförrättare visar det att reformen var felaktig.
9. Det är också möjligt för KM att besluta om att andra än just präster kan inneha vigselförordnande.
3. Hur ser Du på de konsekvenser som Kammarkollegiets beslut att återkalla ditt förordnande som vigselförrättare får för dina kolleger?
10. Mina kollegor får inget merarbete eftersom ingen präst behöver arbeta mer än 40 timmar per vecka.
11. Kyrkoherden i Värnamo är prästernas arbetsledare och har möjlighet att omfördela arbetet. Det är istället så att det blir lättare för honom att planera vigslarna när han vet vilka han kan räkna med.
12. Genom att jag avstår förordnandet slipper vi onödiga diskussioner och arbetsmiljön förbättras för alla berörda.
4. Din tjänstbarhet som präst begränsas i och med att Du inte längre kan förrätta vigslar inom Svenska kyrkan. Hur ser Du på detta?
13. Frågeställningen förutsätter att förrättandet av vigslar ingår i prästens identitet och tjänstbarhet. Men det är inte Svenska kyrkan som definierar äktenskapet och det är inte heller Svenska kyrkan som förordnar prästerna att viga.
14. Prästen har ingen skyldighet att viga och därför kan det knappast i förlängningen ingå i hans tjänstbarhet.
15. Det är fortfarande möjligt för mig att leda gudstjänster, men inte som myndighetsutövning.
16. Efter att stat och kyrka skilts åt anser jag att mitt handlande bidrar till en sund och nödvändig utveckling av reformen.
5. Du har vid Din prästvigning lovat att ” troget efterleva kyrkans lag och ordning…”. Hur ser Du på Din begäran att Kammarkollegiet skulle återkalla förordnandet som vigselförrättare med vetskap om Ditt avgivna prästlöfte?
17. Jag menar att vigselförordnandet inte alls sorterar under Svenska kyrkans lag och ordning, utan under Kammarkollegiets.
18. Vigselrätten kan inte anses knuten till prästvigningen. Det kan därför inte sägas att jag varit illojal mot Svenska kyrkans ordning.
19. Svenska kyrkan definierar sig själv som en evangelisk-luthersk kyrka. Det betyder bland annat att vi inte ska blanda ihop det världsliga och det andliga på ett sådant sätt som Svenska kyrkan faktisk gör just nu. Istället borde vi arbeta för en renodlad civilrättslig ordning och att Svenska kyrkan ber och firar gudstjänst i ordets rätta mening.
20. Det är inte jag som har ändrat ÄB, utan staten. Svenska kyrkan har anpassat sig till denna förändring och därmed förändrat förutsättningarna för vigselgudstjänsten. Tvärtom har jag varit lojal mot mina prästvigningslöften från 1978 som jag lovade, men nu tvingades jag ta ställning till de nya förutsättningarna. Jag valde då att sända tillbaka förordnandet.
hälsningar Håkan
Domkapitlet i Växjö stift
Stiftsjuristerna Vibeke Bergman och Charlotte Brokelind
Med anledning av samtal fört med komministern Håkan Sunnliden den 19 maj 2011
1.Den som har förordnande som vigselförrättare inom Svenska kyrkan är inte skyldig att förrätta vigsel. Vilka skäl har föranlett att Du ändå avstår från det vigseluppdrag Du fått som präst i Svenska kyrkan?
1. Det finns bara ett äktenskap och staten definierar det på ett sätt som strider mot den allmänneliga Kyrkans lära och tro. Kammarkollegiet utfärdar vigselförordnandet och vigselförrättare har skyldighet att följa Kammarkollegiets anvisningar.
2. Det är inte trovärdigt att undervisa om det kristna äktenskapet och samtidigt inneha ett vigselförordnande från Kammarkollegiet.
3. Inom Svenska kyrkans finns flera hedervärda definitioner av ett äktenskap.
4. Jag är alls inte skyldig att förrätta några vigslar, utan kan betrakta förordnandet som ett statligt sidouppdrag, eftersom jag inte längre är myndighetsperson.
5. Eftersom jag inte har vigselskyldighet kan det inte heller anses ingå i befattningsbeskrivningen.
6. Eftersom jag avstår från vigselförordnandet behöver ingen uppfatta mitt handlande som att jag provocerar, demonstrerar eller att jag diskriminerar någon. Det är direkt olämpligt att enskilda präster ska behöva kompromissa med Kyrkans tro, döma kontrahenternas lämplighet och tvinga arbetsgivaren till osäkerhet.
Det finns följaktligen flera goda skäl för att avstå förordnandet.
2. Hur ser Du på de konsekvenser som Kammarkollegiets beslut att återkalla ditt förordnande som vigselförrättare får för pastoratet?
7. Konsekvenserna är försumbara eftersom det alltid kommer att finnas människor med vigselförordnande.
8. Om en, flera eller alla präster återsänder sitt vigselförordnande är det ytterst statens skyldighet att sörja för att vigseln kan genomföras, inte Svenska kyrkans. Om Svenska kyrkan får problem med antalet vigselförrättare visar det att reformen var felaktig.
9. Det är också möjligt för KM att besluta om att andra än just präster kan inneha vigselförordnande.
3. Hur ser Du på de konsekvenser som Kammarkollegiets beslut att återkalla ditt förordnande som vigselförrättare får för dina kolleger?
10. Mina kollegor får inget merarbete eftersom ingen präst behöver arbeta mer än 40 timmar per vecka.
11. Kyrkoherden i Värnamo är prästernas arbetsledare och har möjlighet att omfördela arbetet. Det är istället så att det blir lättare för honom att planera vigslarna när han vet vilka han kan räkna med.
12. Genom att jag avstår förordnandet slipper vi onödiga diskussioner och arbetsmiljön förbättras för alla berörda.
4. Din tjänstbarhet som präst begränsas i och med att Du inte längre kan förrätta vigslar inom Svenska kyrkan. Hur ser Du på detta?
13. Frågeställningen förutsätter att förrättandet av vigslar ingår i prästens identitet och tjänstbarhet. Men det är inte Svenska kyrkan som definierar äktenskapet och det är inte heller Svenska kyrkan som förordnar prästerna att viga.
14. Prästen har ingen skyldighet att viga och därför kan det knappast i förlängningen ingå i hans tjänstbarhet.
15. Det är fortfarande möjligt för mig att leda gudstjänster, men inte som myndighetsutövning.
16. Efter att stat och kyrka skilts åt anser jag att mitt handlande bidrar till en sund och nödvändig utveckling av reformen.
5. Du har vid Din prästvigning lovat att ” troget efterleva kyrkans lag och ordning…”. Hur ser Du på Din begäran att Kammarkollegiet skulle återkalla förordnandet som vigselförrättare med vetskap om Ditt avgivna prästlöfte?
17. Jag menar att vigselförordnandet inte alls sorterar under Svenska kyrkans lag och ordning, utan under Kammarkollegiets.
18. Vigselrätten kan inte anses knuten till prästvigningen. Det kan därför inte sägas att jag varit illojal mot Svenska kyrkans ordning.
19. Svenska kyrkan definierar sig själv som en evangelisk-luthersk kyrka. Det betyder bland annat att vi inte ska blanda ihop det världsliga och det andliga på ett sådant sätt som Svenska kyrkan faktisk gör just nu. Istället borde vi arbeta för en renodlad civilrättslig ordning och att Svenska kyrkan ber och firar gudstjänst i ordets rätta mening.
20. Det är inte jag som har ändrat ÄB, utan staten. Svenska kyrkan har anpassat sig till denna förändring och därmed förändrat förutsättningarna för vigselgudstjänsten. Tvärtom har jag varit lojal mot mina prästvigningslöften från 1978 som jag lovade, men nu tvingades jag ta ställning till de nya förutsättningarna. Jag valde då att sända tillbaka förordnandet.
måndag, maj 09, 2011
- en teologisk seger?
Detta var inget vidare. Bajen torskade mot BP med 1-0 efter att ha gjort en mycket dålig match. Jag måste säga att jag är förvånad av att se dem spela som de gör med tanke på det fantastiskt fina spelarmaterial de har. Gamla rutinerade spelare som Paulinho och Björn Runström blandas med nya stjärnskott som Maic Sema och Sinan. Och ändå kan de inte göra ett mål. Är det tränarna eller lagledarna som inte räcker till? Taktikerna verkar liksom inte riktigt räcka till.
För övrigt har jag ägnat dagen åt att förbereda mig inför stiftsjuristerna undersökning av mig i morgon. Tanken är att jag ska försvara mig genom att svara på följande fem frågor.
1. Den som har förordnande som vigselförrättare inom Svenska kyrkan är inte skyldig att förrätta vigsel. Vilka skäl har föranlett att Du ändå avstår från det vigseluppdrag Du fått som präst i Svenska kyrkan?
2. Hur ser Du på de konsekvenser som Kammarkollegiets beslut att återkalla ditt förordnande som vigselförrättare får för pastoratet?
3. Hur ser Du på de konsekvenser som Kammarkollegiets beslut att återkalla ditt förordnande som vigselförrättare får för dina kolleger?
4. Din tjänstbarhet som präst begränsas i och med att Du inte längre kan förrätta vigslar inom Svenska kyrkan. Hur ser Du på detta?
5. Du har vid Din prästvigning lovat att ” troget efterleva kyrkans lag och ordning…”. Hur ser Du på Din begäran att Kammarkollegiet skulle återkalla förordnandet som vigselförrättare med vetskap om Ditt avgivna prästlöfte?
Under dagens lopp står det klart för mig att det i stort sett är samma frågor som Tord Nordblom fick. Det betyder att Domkapitlen har pratat sig samman. De har rådgjort med varandra. Vi får se hur samspelta de är. Jag kan förstå att de samspelar, men kanske har de också rådgjort med varandra om hur de ska döma. Mina svar är isådanafall av underordnad betydelse. Jag har självklart tagit del av Nordbloms svar, men framför allt svarat själv. Nordblom skickade in sina svar. Jag möter dem ansikte mot ansikte, imorgon kl 10. Jag har också fått lov att närvara på sammanträdet den 16 maj, nästa måndag.
Jag har inte med mig någon advokat i morgon, men min diakon. Hon ska hjälpa mig att lyssna och skriva ner vad som sägs. Det är annars lätt att glömma bort vad som sagts.
Bajen torskade med 1-0, men det får väl vägas upp av en teologisk seger den 16 maj. Jag återkommer i morgon här på bloggen med mina svar.
Be för mig!
För övrigt har jag ägnat dagen åt att förbereda mig inför stiftsjuristerna undersökning av mig i morgon. Tanken är att jag ska försvara mig genom att svara på följande fem frågor.
1. Den som har förordnande som vigselförrättare inom Svenska kyrkan är inte skyldig att förrätta vigsel. Vilka skäl har föranlett att Du ändå avstår från det vigseluppdrag Du fått som präst i Svenska kyrkan?
2. Hur ser Du på de konsekvenser som Kammarkollegiets beslut att återkalla ditt förordnande som vigselförrättare får för pastoratet?
3. Hur ser Du på de konsekvenser som Kammarkollegiets beslut att återkalla ditt förordnande som vigselförrättare får för dina kolleger?
4. Din tjänstbarhet som präst begränsas i och med att Du inte längre kan förrätta vigslar inom Svenska kyrkan. Hur ser Du på detta?
5. Du har vid Din prästvigning lovat att ” troget efterleva kyrkans lag och ordning…”. Hur ser Du på Din begäran att Kammarkollegiet skulle återkalla förordnandet som vigselförrättare med vetskap om Ditt avgivna prästlöfte?
Under dagens lopp står det klart för mig att det i stort sett är samma frågor som Tord Nordblom fick. Det betyder att Domkapitlen har pratat sig samman. De har rådgjort med varandra. Vi får se hur samspelta de är. Jag kan förstå att de samspelar, men kanske har de också rådgjort med varandra om hur de ska döma. Mina svar är isådanafall av underordnad betydelse. Jag har självklart tagit del av Nordbloms svar, men framför allt svarat själv. Nordblom skickade in sina svar. Jag möter dem ansikte mot ansikte, imorgon kl 10. Jag har också fått lov att närvara på sammanträdet den 16 maj, nästa måndag.
Jag har inte med mig någon advokat i morgon, men min diakon. Hon ska hjälpa mig att lyssna och skriva ner vad som sägs. Det är annars lätt att glömma bort vad som sagts.
Bajen torskade med 1-0, men det får väl vägas upp av en teologisk seger den 16 maj. Jag återkommer i morgon här på bloggen med mina svar.
Be för mig!
söndag, maj 08, 2011
Hoppas det blir ett riktigt, riktigt dåligt program.
Klockan är snart 21. det har varit en lång dag. Vi har haft en församlingsdag. Den började med Högmässa kl 11 och min uppgift var att predika över Joh 10:22-30. Veckans ämne är den gode Herden. Judarna omringade Jesus och frågade hur länge han skulle hålla dem i ovisshet, som om det vore hans fel att de inte kunde förstå. Jesus är tydlig i sin förkunnelse, men den är inte lätt att förstå om man inte tillhör honom. För att göra en lång historia kort var mitt huvudärende att vi inte kan räkna med den gode Herden om vi inte också räknar med Jesus som Herren. HERREN är min Herde och vi behöver få dessa epitet i rätt ordning. Först Jesus som Herren, sedan igenkännandes glädje och erfarenheten av att han är den gode Herden. Den som vill lyssna till predikan i sin helhet ska klicka här .
Efter en god lunch höll kyrkoherden ett anförande under rubriken Paradigmskifte. Det var ett 80-tal nyckelpersoner närvarande. Huvudföredraget, som jag hoppas vi får som fil, följdes av fyra korta seminarier på samma tema. Samtliga deltagare deltog i alla fyra seminarierna. Jag är ganska säker på att det satt igång en hel del tankar hos många. Eftermiddagen avslutades med ett panelsamtal som leddes av Runar Eldebo. Han predikade också i den avslutande gudstjänsten.
Det har varit mycket nu därför att förutom Hela Människans Riksstämma och Frimodig kyrkas årsmöte har jag alltså predikat och deltagit i församlingsdagen. Och ändå är det stiftsjuristernas undersökning av mitt fall som funnits med hela tiden. Imorgon ska jag ägna en stor del av dagen åt att förbereda mig. Även om jag har en hel del argument för varför de ska fria mig i Domkpaitlet den 16 maj ska argumenten sorteras.
Innan jag går ner för att se Agenda måste jag bara få ondgöra mig över de arma journalisterna. Jag har skrivit det förr. De är oftast komplett odugliga när det kommer till religiösa frågor och jag kan inte begripa varför de inte tar hjälp av några som förstår det bättre. Det är ett systemfel de lever med. Nu senast är det TV4:s Kalla fakta som gått in med dold kamera för att avslöja att det finns kristna som menar att homosexualitet är fel. Och dessa ska avslöjas. Och de ska hängas ut. Och de ska bespottas. Hur trött kan man inte bli?! Varför frågar de inte med öppen kamera? Varför undersöker de inte den kristna traditionen och försöker belysa den på ett sakligt sätt? Varför försöker de inte förstå? Varför lånar de sig till ett sådant smutsigt hantverk som det är att "vara ute efter någon eller några de i förhand bestämt"? Varför respekterar de inte religions- och åsiktfriheten? När de själva lever på den? Jag måste säga att det är väldigt svårt att känna någon som helst respekt för dessa murvlar. Hoppas det blir ett riktigt, riktigt dåligt program.
Efter en god lunch höll kyrkoherden ett anförande under rubriken Paradigmskifte. Det var ett 80-tal nyckelpersoner närvarande. Huvudföredraget, som jag hoppas vi får som fil, följdes av fyra korta seminarier på samma tema. Samtliga deltagare deltog i alla fyra seminarierna. Jag är ganska säker på att det satt igång en hel del tankar hos många. Eftermiddagen avslutades med ett panelsamtal som leddes av Runar Eldebo. Han predikade också i den avslutande gudstjänsten.
Det har varit mycket nu därför att förutom Hela Människans Riksstämma och Frimodig kyrkas årsmöte har jag alltså predikat och deltagit i församlingsdagen. Och ändå är det stiftsjuristernas undersökning av mitt fall som funnits med hela tiden. Imorgon ska jag ägna en stor del av dagen åt att förbereda mig. Även om jag har en hel del argument för varför de ska fria mig i Domkpaitlet den 16 maj ska argumenten sorteras.
Innan jag går ner för att se Agenda måste jag bara få ondgöra mig över de arma journalisterna. Jag har skrivit det förr. De är oftast komplett odugliga när det kommer till religiösa frågor och jag kan inte begripa varför de inte tar hjälp av några som förstår det bättre. Det är ett systemfel de lever med. Nu senast är det TV4:s Kalla fakta som gått in med dold kamera för att avslöja att det finns kristna som menar att homosexualitet är fel. Och dessa ska avslöjas. Och de ska hängas ut. Och de ska bespottas. Hur trött kan man inte bli?! Varför frågar de inte med öppen kamera? Varför undersöker de inte den kristna traditionen och försöker belysa den på ett sakligt sätt? Varför försöker de inte förstå? Varför lånar de sig till ett sådant smutsigt hantverk som det är att "vara ute efter någon eller några de i förhand bestämt"? Varför respekterar de inte religions- och åsiktfriheten? När de själva lever på den? Jag måste säga att det är väldigt svårt att känna någon som helst respekt för dessa murvlar. Hoppas det blir ett riktigt, riktigt dåligt program.
fredag, maj 06, 2011
Det rör på sig
Kommer just från tandläkaren. Nu har det gått en vecka sedan Frimodig kyrka var i Berlin och samtalade. Det finns mycket att blogga ifrån från dessa dagar. Låt mig här bara nämna Strukturutredningen i korthet. De flesta av mina läsare är kanske inte särskilt intresserade, men det är en viktig utredning som innebär att kyrkovalet fortsättningsvis bara gäller pastoratet. I ett pastorat (som har en kyrkoherde) kan det finnas 5, 10, 15 20 eller fler församlingar. Det är pastoratet som leder alltihop. Det betyder i praktiken att "all makt" utgår därifrån, men också att församlingarna slipper allt detta. Du som läsare kan fundera vidare på fördelar och nackdelar. Vill du läsa en presentation av det hela kan du klicka här : Där finns en intervju med utredningens ordförande och du kan också klicka vidare och få del av hela utredningen. En sak som kan vara bra att förstå redan nu är emellertid att Svenska kyrkan på högre nivå knappast intresserar sig för att bygga församling. Det går inte heller att bygga församlingen uppifrån. Nu kommer det framöver att helt ch hållet beror på DIG om det ska finnas någon församling alls. Få andra bryr sig. Jag lär återkomma till den.
Jag måste bara visa bilden av en äkta Eisbein, det vill säga fläsklägg. Denna serverades på en av restaurangerna vars namn jag glömt. Men själva rätten glömmer jag aldrig. En vecka senare rör den sig fortfarande i magen.
Jag har faktiskt mycket mer att berätta för att inte tala om minst ett par mycket spännande böcker jag läst på sistone, till exempel Karen Armstrongs bok För Guds skull.
Nu måste jag åka till Jönköping där Hela Människan håller sin riksstämma unde dagarna tre. I morgon lördag har också Frimodig kyrka sitt årsmötet. Också det i Jönköping. Får se om jag kan smita ifrån en stund. Det är inte lätt att vara på två ställen på samma gång, men det kan vara värt ett försök.
På tisdag är det dags att bli undersökt av stiftets jurister. Jag har också fått besked om att jag får närvara på Domkapitlets sammanträde den 16 maj. Det ska bli intressant och som sagt det rör på sig.
Jag måste bara visa bilden av en äkta Eisbein, det vill säga fläsklägg. Denna serverades på en av restaurangerna vars namn jag glömt. Men själva rätten glömmer jag aldrig. En vecka senare rör den sig fortfarande i magen.
Jag har faktiskt mycket mer att berätta för att inte tala om minst ett par mycket spännande böcker jag läst på sistone, till exempel Karen Armstrongs bok För Guds skull.
Nu måste jag åka till Jönköping där Hela Människan håller sin riksstämma unde dagarna tre. I morgon lördag har också Frimodig kyrka sitt årsmötet. Också det i Jönköping. Får se om jag kan smita ifrån en stund. Det är inte lätt att vara på två ställen på samma gång, men det kan vara värt ett försök.
På tisdag är det dags att bli undersökt av stiftets jurister. Jag har också fått besked om att jag får närvara på Domkapitlets sammanträde den 16 maj. Det ska bli intressant och som sagt det rör på sig.
måndag, maj 02, 2011
Här hör jag historiens vingslag
Igår kväll kom vi tillbaka från några dagar i Berlin. Nomineringsgruppen Frimodig kyrka har varit samlad för att studera, samtala och förbereda arbetet för Kyrkomötet. Vi hann med en hel del och jag lär återkomma till detta något senare. Men jag fick också en del andra tankar eftersom jag nyligen läst en boken Adolf Hitler av Bengt Liljegren. Om du finns som någon gång vill ta del av av vad som hände och hur Führern fungerade rekommenderar jag denna bok.
Hur kunde det gå som det gick i Tyskland under Andra Världskriget? Det finns två tankar som jag inte tycker har lyfts särskilt starkt tidigare. Den första handlar om socialdarwinismen. De flesta, också unga, känner väl till darwinismen med sina idéer om konkurrens och naturligt urval. Men kom ihåg att den engelske filosofen Herbert Spencer förde över samma resonemang på människan. Människan är ett djur. Det talades mycket om "herrerasen" och "undermåliga raser" långt före Hitlers tid. Hitler växte upp med dessa tankar på samma sätt som alla andra européer, inklusive dem i Sverige. Det är också dessa tankar som ligger bakom tvångssteriliseringar, lobotimeringar och aborter. Jag menar att vi inte har sett slutet av denna människosyn och det är skrämmande att tänka vidare med det perspektivet.
Den andra tanken handlar om demokratin. Det är värt att komma ihåg att Hitler kom till makten genom demokratiska val. Han bestämde sig nämligen för att inte ta makten genom våld utan gå vägen via valurnorna. Han var övertygad om att det gick att besegra demokratin med dess eget vapen. I själva verket avskydde Hitler demokrati. Den breda massan är för dum för att utöva politisk makt. Det demokratiska styrelsesättet ledde bara till att folk lät sig manipuleras av massmedia som i sin tur är i händerna på storkapitalet.
De här tankarna fick jag på grund av boken, besöket i Berlin och därför att jag tror att särskilt de unga behöver få veta sådant som sällan eller aldrig sägs. Hitler tog livet av sig, men historien har inte stannat av. Berättelsen om européerna fortsätter och vi är en del av den. I Tyskland vill man naturligtvis glömma vad som hänt och begrava åtminstonen en del av historien. Därför har man aldrig pekat ut platsen för Hitlers bunker, men nu går den att hitta. Hitlers bunker har inte bara funnits. Den finns fortfarande. Nedan ser du den karta som är diskret uppsatt över bunkern.
Här hör jag historiens vingslag.
Hur kunde det gå som det gick i Tyskland under Andra Världskriget? Det finns två tankar som jag inte tycker har lyfts särskilt starkt tidigare. Den första handlar om socialdarwinismen. De flesta, också unga, känner väl till darwinismen med sina idéer om konkurrens och naturligt urval. Men kom ihåg att den engelske filosofen Herbert Spencer förde över samma resonemang på människan. Människan är ett djur. Det talades mycket om "herrerasen" och "undermåliga raser" långt före Hitlers tid. Hitler växte upp med dessa tankar på samma sätt som alla andra européer, inklusive dem i Sverige. Det är också dessa tankar som ligger bakom tvångssteriliseringar, lobotimeringar och aborter. Jag menar att vi inte har sett slutet av denna människosyn och det är skrämmande att tänka vidare med det perspektivet.
Den andra tanken handlar om demokratin. Det är värt att komma ihåg att Hitler kom till makten genom demokratiska val. Han bestämde sig nämligen för att inte ta makten genom våld utan gå vägen via valurnorna. Han var övertygad om att det gick att besegra demokratin med dess eget vapen. I själva verket avskydde Hitler demokrati. Den breda massan är för dum för att utöva politisk makt. Det demokratiska styrelsesättet ledde bara till att folk lät sig manipuleras av massmedia som i sin tur är i händerna på storkapitalet.
De här tankarna fick jag på grund av boken, besöket i Berlin och därför att jag tror att särskilt de unga behöver få veta sådant som sällan eller aldrig sägs. Hitler tog livet av sig, men historien har inte stannat av. Berättelsen om européerna fortsätter och vi är en del av den. I Tyskland vill man naturligtvis glömma vad som hänt och begrava åtminstonen en del av historien. Därför har man aldrig pekat ut platsen för Hitlers bunker, men nu går den att hitta. Hitlers bunker har inte bara funnits. Den finns fortfarande. Nedan ser du den karta som är diskret uppsatt över bunkern.
Här hör jag historiens vingslag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)