Det är torsdag och ännu en arbetsdag är till ända. Prästerna och diakonerna samlas varannan torsdag för att samtala om framtiden i Värnamo församling. Vi hade ett fint samtal idag och jag tycker att bilden inför framtiden klarnar något. Det nya paradigmet framstår alltmer som det enda alternativet. Det gäller för oss alla att ha en riktig samhällsanalys, tacka Gud för det som har varit, vårda de nya tankarna som växer fram och att få en smidig övergång förmodligen genom försöksverksamheter. Jag tror att vi kommer att få god hjälp av Växjö stifts nya koncept
Till tro som syftar till att alltid ha det heliga i centrum. Det är utifrån vår gemenskap med Jesus som lärjungaskap, ledarträning, mission och smågrupper sedan växer fram.
Eftermiddagen har gått åt till att flytta bokhyllor och böcker. Jag håller på att flytta ner mer av det jag haft hemma till Församlingshemmet. Snart har jag ingenting kvar hemma utan allt på jobbet. Det känns ganska bra, men det är många böcker vi talar om, så den större delen av morgondagen går också åt till detta. Jag vill bli klar innan jag går på semester från och med söndag och månaden ut.
Sedan kom Kyrkans Tidning. Den innehåller i regel inga större överraskningar. Men det fanns en positiv kommentar på ledarsidan som menade att Frälsningsarmén får tycka och tro som de vill. Det var skönt att läsa. Låt oss hjälpas åt att motarbeta den svenska och oerhört dryga ny-moralismen! Journalisterna har levt alltför länge på vår fåfänga och vårt behov av smaskiga nyheter. Den typen av gammel-media behöver vi inte längre.
Morgondagen ska jag också ägna åt att förbereda mitt tal inför Domkapitlet. Jag ser verkligen fram emot detta. Jag inser att jag har alla argument på min sida, men som min vän advokaten säger; jag kan falla på att mina argument är politiskt inkorrekta. Tyvärr har jag alltför många gånger varit med om att samtliga inser en sak med förnuftet och ändå röstar tvärtom efter sina känslor. Men var med mig i förböner än en gång. Inte bara för min skull utan därför att ärendet är principiellt viktigt - inte minst för Svenska kyrkan. Var frimodiga. Tiden arbetar för oss.
2 kommentarer:
Domkapitlet lägger sig ska du se. De har inte så stor makt som många tror. Efter segerkampen ser jag fram emot att läsa dina kommentarer i pressen.
Varför flytta dyrgriparna till jobbet?
Skicka en kommentar