I morse läste jag första kapitlet i Ann Morisy´s bok Hopp. Det första kapitlet bär rubriken "Dystopi ... slutet för en hoppfull framtid." Ända sedan Andra världskriget tog slut har västvärlden varit optimistisk inför framtiden. Allting, åtminstone det med materiellt värde, blev bara bättre och bättre. Vi kallade det för utvecklingsoptimism och studenterna sjöng: "Och den ljusnande framtid är vår!" Men nu är det år 2010 och detta hopp finns inte längre kvar på samma sätt. Det är vad första kapitlet handlar om. Morisy ger det ena exemplet efter det andra, men jag fastnar vid det som rör religionen. Det är religionen, menar "man", som är boven i dramat. De stora religionerna är missionerande, krockar med varandra och den lilla människan kommer i kläm. Religionen reser anspråk på den sanna världsbilden och menar sig förstå allt. Endast den egna tron är riktig. Den egna tron reser anspråk på att kunna styra framtiden. Därför måste vi vara mot all religion, är slutsatsen.
Problemet är att människor inte längre är optimistiska på samma sätt som under 1900-talets andra hälft. I stället präglas samhället av en dystopi, det vill säga en negativ framtidstro. I denna kommer människornas ångest upp till ytan och den måste kanaliseras på något sätt. Ett sätt för makten är att vända den kollektiva ångesten mot till exempel religionen. Redskapet för denna attack mot religionen är ofta journalister. Nu ska de religiösa tvingas att kompromissa med sin tro, ställa in sig i ledet eller om möjligt förneka sin tro.
Jag hann inte mer än att läsa första kapitlet förrän jag såg dagens rubrik i SvD: Kvinnliga präster likställs med pedofiler. Jag förstod naturligtvis direkt att okunniga jornalister återigen skrivit ner Kyrkan och hennes tro. Jag läste noggrannt. Katolska kyrkan brukar alltid publicera något eller några dokument innan semestern. Denna gång förutom de skärpta reglerna mot pedofili också om dem som illegalt prästviger kvinnor inom Romersk-katolska kyrkan. Artikeln är skriven av Sofia Ström (vem är det?) och den backas upp av chefsteologen inom SvK Christina Grenholm och två ledare inom Katolska Vision, ett nätverk som arbetar mot Katolska kyrkan och som biskop Anders A tagit ställning mot. Kan du se vinklingen?
Dessutom är det så att inom den Romersk-katolska kyrkan är prästvigningen ett sakrament. Att försöka förändra det på det sätt som nu sker betraktas närmast som hädelse. Det är som det heter "ett av de allvarligaste brotten". Något som de inblandade inte framhåller. Artikeln svartmålar istället den Romersk-katolska kyrkan med hjälp av Svk:s chefsteolog och reducerar detta "brott" till en fråga om kön och sexualitet. Det var just så man gjorde när politikerna införde kvinnliga präster inom Svenska kyrkan. Mönstret går igen.
Denna artikel är ännu ett bottennapp från okunniga journalister. När det inte längre finns någon framtid måste vi tydligen hitta syndabockar. Varför publicerar SvD denna artikel? Den ger ju inte ens fakta i målet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar