Det är verkligen skönt att ha semester. Nu återstår elva dagar. Det gäller att ta vara på dem, det vill säga att göra ingenting om nu detta att vila och ladda batterierna är ingenting.
I Grekland lyckades jag läsa sex böcker. Tyvärr blev det lite för mycket facklitteratur den här gången, Hans Johansson kommentar till 2 Korintierbrevet, del 2 (2003), Joseph A. Fitzmeyers bok om Dödahavsrullarna (1994), CO Rosenius bok 2 Bröders gemenskap som ingår i redigeringen av hans samlade skrifter utgivna av EFS 1975 samt två vetenskapliga artiklar ur häftet Svenska Teologisk Kvartalstidskrift 2008. Den första skriven av dåvarande doktoranden Bortom exklusivism, inklusivism och pluralism - om korrelationsmetoden hos Paul Tillich, David Tracey och Hans Küng samt den skriven av doktoranden Jan Eckerdal Folkkyrkans kropp - Einar Billings folkkyrkoteologi ur postsekulärt perspektiv. Jag förmodar att de båda doktoranderna i skrivande stund är klara med sina avhandlingar, men man vet aldrig.
Som ni märker är det inte några nyheter jag läst precis. Det är snarare sådant som inte har blivit läst tidigare, förutom Rosenius förstås som jag nu läser om. Det slår mig hur biblisk Rosenius är eller var. Många skulle ha glädje av hans böcker även om den bibelstudiemässiga stilen känns gammaldags. Men sanningarna är slående och mycket av det som lärdes ut i mitten på 1800-talet skulle behöva lyftas igen. Vår tid diskuterar knappast alls sådant som syndernas förlåtelse, kärleken till bröderna med mera. Man kan undra vad vi håller på med nu för tiden.
Torsten Nilsson skriver i introduktionen om Rosenius förståelse av kyrkan eller församlingen, eller som rubriken i kapitel ett lyder: "den sanna kyrkan" om ekumeniken:
Man kan anta, att Rosenius inte skulle ha haft stor förståelse för dagens ekumenik i betydelsen kyrko-ekumenik. Däremot är han ekumenisk på ett för många på den tiden stötande sätt. Utan att förringa lärans betydelse ansåg han, att man måste skilja mellan punkter i läran, som hade direkt samband med människans förhållande till Kristus, och andra punkter, där man kunde ha olika meningar, utan att förhållandet till Kristus gjordes om intet.
Det där Rosenius tankar kunde gott få vara med i den förnyade diskussion vi nu har framför oss. För vår tids ekumenik kommer enligt min mening att äga rum i hemmen lika mycket som bland ledare i kyrkor och samfund. Men det vill jag gärna återkomma till eftersom det ligger i förlängningen av vad vi kallade för Cellkyrkan. Igår möttes vi cellen. Det var härligt att mötas igen efter tre veckor och den Helige Ande leder oss nu påtagligt in i den praktiska ekumeniken. Vem har sagt att inte svårigheter med vår tids församlingar gör att kristna hittar varandra på nytt - i hemmen? Aldrig något ont utan att det för något gott med sig.
Tidigare har jag haft glädje av någon eller några i bokhyllan olästa deckare, men i år hade jag ingen sådan. Men råd finns. På flygplatsen köpte jag Lars Keplers bok om Sandmannen, ruggig läsning. Jag läste de 600 sidorna första dagen, en riktig bladvändare. Det var hans fjärde bok och jag tror jag har läst alla mer eller mindre i ett sträck. Dessa böcker är i klass med Stig Larsson böcker om Lisbet Salander och det säger inte litet. Väl framme på hotellet hittade jag också Leif GW Perssons debutbok Grisfesten. Första halvan var jag frågande inför men den andra fångade mig helt. Jag skulle gärna se filmen vad den nu hette. Den där Sveriges justitieminister var inblandad i en bordellhärva, den härva som nära nog tog livet av Leif GW. Kan någon säga var jag kan hitta den filmen?
I morgon reser vi till Skövde där äldste sonen Victor bor med sin familj. Vi blir där över helgen, men jag måste hinna hem till söndagskvällen för då spelar Bajen mot serieledarna Örebro. Jag förmodar att matchen går på TV.
I Grekland lyckades jag läsa sex böcker. Tyvärr blev det lite för mycket facklitteratur den här gången, Hans Johansson kommentar till 2 Korintierbrevet, del 2 (2003), Joseph A. Fitzmeyers bok om Dödahavsrullarna (1994), CO Rosenius bok 2 Bröders gemenskap som ingår i redigeringen av hans samlade skrifter utgivna av EFS 1975 samt två vetenskapliga artiklar ur häftet Svenska Teologisk Kvartalstidskrift 2008. Den första skriven av dåvarande doktoranden Bortom exklusivism, inklusivism och pluralism - om korrelationsmetoden hos Paul Tillich, David Tracey och Hans Küng samt den skriven av doktoranden Jan Eckerdal Folkkyrkans kropp - Einar Billings folkkyrkoteologi ur postsekulärt perspektiv. Jag förmodar att de båda doktoranderna i skrivande stund är klara med sina avhandlingar, men man vet aldrig.
Som ni märker är det inte några nyheter jag läst precis. Det är snarare sådant som inte har blivit läst tidigare, förutom Rosenius förstås som jag nu läser om. Det slår mig hur biblisk Rosenius är eller var. Många skulle ha glädje av hans böcker även om den bibelstudiemässiga stilen känns gammaldags. Men sanningarna är slående och mycket av det som lärdes ut i mitten på 1800-talet skulle behöva lyftas igen. Vår tid diskuterar knappast alls sådant som syndernas förlåtelse, kärleken till bröderna med mera. Man kan undra vad vi håller på med nu för tiden.
Torsten Nilsson skriver i introduktionen om Rosenius förståelse av kyrkan eller församlingen, eller som rubriken i kapitel ett lyder: "den sanna kyrkan" om ekumeniken:
Man kan anta, att Rosenius inte skulle ha haft stor förståelse för dagens ekumenik i betydelsen kyrko-ekumenik. Däremot är han ekumenisk på ett för många på den tiden stötande sätt. Utan att förringa lärans betydelse ansåg han, att man måste skilja mellan punkter i läran, som hade direkt samband med människans förhållande till Kristus, och andra punkter, där man kunde ha olika meningar, utan att förhållandet till Kristus gjordes om intet.
Det där Rosenius tankar kunde gott få vara med i den förnyade diskussion vi nu har framför oss. För vår tids ekumenik kommer enligt min mening att äga rum i hemmen lika mycket som bland ledare i kyrkor och samfund. Men det vill jag gärna återkomma till eftersom det ligger i förlängningen av vad vi kallade för Cellkyrkan. Igår möttes vi cellen. Det var härligt att mötas igen efter tre veckor och den Helige Ande leder oss nu påtagligt in i den praktiska ekumeniken. Vem har sagt att inte svårigheter med vår tids församlingar gör att kristna hittar varandra på nytt - i hemmen? Aldrig något ont utan att det för något gott med sig.
Tidigare har jag haft glädje av någon eller några i bokhyllan olästa deckare, men i år hade jag ingen sådan. Men råd finns. På flygplatsen köpte jag Lars Keplers bok om Sandmannen, ruggig läsning. Jag läste de 600 sidorna första dagen, en riktig bladvändare. Det var hans fjärde bok och jag tror jag har läst alla mer eller mindre i ett sträck. Dessa böcker är i klass med Stig Larsson böcker om Lisbet Salander och det säger inte litet. Väl framme på hotellet hittade jag också Leif GW Perssons debutbok Grisfesten. Första halvan var jag frågande inför men den andra fångade mig helt. Jag skulle gärna se filmen vad den nu hette. Den där Sveriges justitieminister var inblandad i en bordellhärva, den härva som nära nog tog livet av Leif GW. Kan någon säga var jag kan hitta den filmen?
I morgon reser vi till Skövde där äldste sonen Victor bor med sin familj. Vi blir där över helgen, men jag måste hinna hem till söndagskvällen för då spelar Bajen mot serieledarna Örebro. Jag förmodar att matchen går på TV.
1 kommentar:
Rosenius förkunnelse är tidlös,därför är han aktuell även idag.
Samliga böcker i serien har spåkligt reviderats och finns nu att köpa på BV förlag.
Eric
Skicka en kommentar