Helgen 26-28 april har jag deltagit i Riksstämman för Hela Människan. Den hölls i Stockholm och det är alltid intressant att möta människor som arbetar inom Hela Människan. Jag kan inte låta bli att känna beundran inför dessa som står med båda fötterna på jorden och arbetar med båda händerna i praktisk diakoni. Det är klart att det blir en hel del skrivbordsbeslut på en stämma som denna. Det handlar om stadgar, ekonomi och val, men sådant är inte heller oviktigt när allt kommer omkring.
Vi förde en ingående diskussion omkring organisationen. Svårigheten är, som jag ser det, att de lokala enheterna fanns före riksorganisationen och nu ska riksorganisationen försöka bringa lite mer ordning och reda bland de lokala enheterna. Samtidigt "ägs" de lokala enheterna av kyrkor och samfund på orten, förutom att enheterna i sig är självständiga ideella föreningar. Nu ville advokaten att vi skulle lämna begreppet huvudman och enhet för att i stället låta det heta medlemskyrkor och medlemsorganisationer. Det skulle ha betydelse ur juridisk synvinkel, menade han. Trots det valde stämman att behålla de gamla begreppen. Så nu heter det att
Hela Människan är en ekumenisk organisation där kyrkor, samfund och dess ungdomsorganisationer eller andra kristna organisationer är medlemmar. Dessa huvudmän beslutar och står bakom Hela Människans målsättning och stadgar. Samverkan med lokala enheter sker och regleras genom särskilda stadgar och samarbetsavtal.
Nu hoppas vi att denna formulering är begriplig. Hela Människan arbetar inte bara på två nivåer utan tre, nationell, regional och lokal. Till detta kommer att det nu och framöver bildas nya enheter som arbetar tematiskt och använder sig av social ekonomi. Det kan handla om Second Hand eller varför inte om vård och omsorg? Problemet är då att vi lämnar det ideella och arbetar via upphandlingar och med ekonomisk vinst. Då har vi lämnat det ideella. Jag tror att vi kommer att hitta lösningar på detta. Ett socialt företagande kan ju ägas av en ideell förening till exempel.
Ett annat problem kan vara att vi kommer att konkurrera med oss själva om den lokala enheten, regionala och riks söker samma pengar. Eftersom de lokala enheterna är självständiga är det inte alltid självklart att vi undviker sådan konkurrens. Den tredje utmaningen jag tänker på togs upp av en av deltagarna nämligen hur vi bäst bistår den demokratiska processen. Om vi konkurrerar med oss själva krävs en bättre kommunikation för att undvika sådant och kanske en bättre demokrati. Som det är nu väljer de 91 enheterna två representanter som ska sitta med i riksstyrelsen. De flesta enheterna har inte varit aktiva i nomineringsförfarandet men om fler kvicknar till tycker jag bara det är bra.
Det finns med andra ord en stor frihet för de lokala enheterna men de behöver skriva på ett samarbetsavtal med riks för att kunna använda vårt gemensamma varumärke Hela Människan med dess logotype och vill jag påstå goda rykte. Men jag vet att det har varit trögt att få in dessa samarbetsavtal. Nu görs det ett nytt försök så att inga lokala enheter ska behöva hamna utanför.
Så var det där med valen. Det blev många nyval till styrelsen. Plötsligt är jag den som har suttit längst med mina sex år. Sådant förpliktar vad gäller perspektivet på samtalet. Vår eminente ordförande kyrkoherden Olof Lönneborg slutade efter sex år och flera andra viktiga personer som Hakon Långström, Rolf Idesten med stora erfarenheter att hantera ekonomi, Ola Eckerdal och Krister Karlsson. Nu gäller det att försöka hålla ställningarna. Jag ser fram emot vad som förmodligen blir mina sista två år.
Stöd som du kan Hela Människan på din ort!
Vi förde en ingående diskussion omkring organisationen. Svårigheten är, som jag ser det, att de lokala enheterna fanns före riksorganisationen och nu ska riksorganisationen försöka bringa lite mer ordning och reda bland de lokala enheterna. Samtidigt "ägs" de lokala enheterna av kyrkor och samfund på orten, förutom att enheterna i sig är självständiga ideella föreningar. Nu ville advokaten att vi skulle lämna begreppet huvudman och enhet för att i stället låta det heta medlemskyrkor och medlemsorganisationer. Det skulle ha betydelse ur juridisk synvinkel, menade han. Trots det valde stämman att behålla de gamla begreppen. Så nu heter det att
Hela Människan är en ekumenisk organisation där kyrkor, samfund och dess ungdomsorganisationer eller andra kristna organisationer är medlemmar. Dessa huvudmän beslutar och står bakom Hela Människans målsättning och stadgar. Samverkan med lokala enheter sker och regleras genom särskilda stadgar och samarbetsavtal.
Nu hoppas vi att denna formulering är begriplig. Hela Människan arbetar inte bara på två nivåer utan tre, nationell, regional och lokal. Till detta kommer att det nu och framöver bildas nya enheter som arbetar tematiskt och använder sig av social ekonomi. Det kan handla om Second Hand eller varför inte om vård och omsorg? Problemet är då att vi lämnar det ideella och arbetar via upphandlingar och med ekonomisk vinst. Då har vi lämnat det ideella. Jag tror att vi kommer att hitta lösningar på detta. Ett socialt företagande kan ju ägas av en ideell förening till exempel.
Ett annat problem kan vara att vi kommer att konkurrera med oss själva om den lokala enheten, regionala och riks söker samma pengar. Eftersom de lokala enheterna är självständiga är det inte alltid självklart att vi undviker sådan konkurrens. Den tredje utmaningen jag tänker på togs upp av en av deltagarna nämligen hur vi bäst bistår den demokratiska processen. Om vi konkurrerar med oss själva krävs en bättre kommunikation för att undvika sådant och kanske en bättre demokrati. Som det är nu väljer de 91 enheterna två representanter som ska sitta med i riksstyrelsen. De flesta enheterna har inte varit aktiva i nomineringsförfarandet men om fler kvicknar till tycker jag bara det är bra.
Det finns med andra ord en stor frihet för de lokala enheterna men de behöver skriva på ett samarbetsavtal med riks för att kunna använda vårt gemensamma varumärke Hela Människan med dess logotype och vill jag påstå goda rykte. Men jag vet att det har varit trögt att få in dessa samarbetsavtal. Nu görs det ett nytt försök så att inga lokala enheter ska behöva hamna utanför.
Så var det där med valen. Det blev många nyval till styrelsen. Plötsligt är jag den som har suttit längst med mina sex år. Sådant förpliktar vad gäller perspektivet på samtalet. Vår eminente ordförande kyrkoherden Olof Lönneborg slutade efter sex år och flera andra viktiga personer som Hakon Långström, Rolf Idesten med stora erfarenheter att hantera ekonomi, Ola Eckerdal och Krister Karlsson. Nu gäller det att försöka hålla ställningarna. Jag ser fram emot vad som förmodligen blir mina sista två år.
Stöd som du kan Hela Människan på din ort!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar