Det pågår till min glädje en debatt om att bygga församling. Det första intrycket gör gällande att den handlar om metoder eller strategier, men det är inte helt rätt. Det visar sig att den också handlar om kunskapssyn och jag skulle vilja ta det ytterligare ett steg, till teologi för att inte säga världsbild.
Dag definierar i sina inlägg församlingen som "den gudstjänstfirande församlingen". Jag säger inte emot men menar att definitionen inte är tillräcklig. I alla fall inte om definitionen begränsas till söndag kl 11. Den exklusiva tanken att Högmässan är Gemenskapen med stort G reser en rad frågor, inte minst av ekumenisk karaktär. Det betyder vidare för mig både att man reducerar begreppet församling och att metoderna för att bygga församling blir felaktiga.
När jag antyder detta bekräftar Dag att han prioriterar sitt centrum i förhållande till "andra mindre, kanske tätare gemenskaper." Hemmen i dess vidare mening, grekiska oikos, säger han ingenting om. Och ändå föds alla människor in i ett hem, växer upp i ett hem, bor i ett hem, umgås med sina vänner i sitt hem och så vidare. Av veckans 168 timmar tillbringar de flesta lekmännen en eller ett par timmar i kyrkan, många inte ens det. De övriga 164 timmarna om inte hemma så på andra platser. Ska målet då vara att försöka få dem till Högmässan? Risken är då uppenbar att vi arbetar med både fel mål och fel metod, menar jag. Vi måste ha två brännpunkter, Högmässan OCH hemmet. Om vi ska prioritera kanske vi i vår tid ska lägga det mesta arbetet på hemmet eller snarare det utvidgade hemmet eftersom de flesta lever i ensamhushåll. Är det möjligt att lägga kraft på två brännpunkter? Kommer vi då inte att prioritera det ena framför det andra? Det finns en lösning.
Människor bär tron i sina hjärtan. De är naturligtvis inte troende bara på söndagen utan också i hemmen, på arbetet och i skolan. Kunde vi få en förskjutning från gudstjänsten och dess former till människors hjärtan, åtminstone i tanken, blir steget att "fira gudstjänst" i hemmen, på arbetsplatserna och i skolan kortare. Så om du Dag skriver att dessa värden är "plusvärden" som "vi tror oss kunna inkludera", så skriver jag att HELA LIVET kan och ska integreras i människans hjärta. Därmed får jag en annan utgångspunkt, andra mål och andra metoder. Jag kan höra dina invändningar om pietism, subjektivitet och i värsta fall moralism, men menar att dem inte håller. Om du bjuder till, vilket jag tror dig om, vet du att fides qua (den subjektiva tron) inte kan spelas ut mot fides quae (den objektiva tron). Enskilda kristna och Kyrkan hör samman som lemmar i en och samma kropp. Jag har aldrig förspråkat uppror mot Kristi kyrka eller pläderat för sekterism, men är övertygad om att Kyrkan måste synliggöras i hemmen för att vara trovärdig. Det är tillsammans med förkunnelsen och sakramentsförvaltningen prästens viktigaste uppgift att medverka till det. Det är så han bygger församling.
2 kommentarer:
Jag letar på Värnamo församlings hemsida, men hittar inget om de cellgrupper, som fanns där tidigare. Finns de kvar eller finns de inte längre med i församlingens hägn?
Rune Hjelm, präst i Skövde
Ursäkta Rune, att du har fått vänta. Jag visste inte själv att cellerna inte fanns med på vår nya hemsida, men mig spelar det mindre roll. Kanske kommer det något om smågrupper framöver. Jag har levt med cellernas förhållande till församlingen (vad då församlingen?) under många år och sedan vi "la ner Cellkyrkan" funderat fram och tillbaka. Varför vill inte Svenska kyrkan eller Värnamo församling ta emot cellerna? Varför blir de inte integrerade som en bas eller åtminstone som en del av församlingen? Detta kan jag beskriva och skriva om ur en mängd synvinklar. Men det finns det inte plats för här. Låt mig ge dig en antydan; det handlar bland annat om relationen till kyrkoherden. Vår förre kyrkoherde slutade för två år sedan. Sedan var vi utan under ett år och nu har den nye haft ett år på sig att "komma in". Jag vet inte i vilken utsträckning det spelat roll. Hursomhelst har vi lagt ner enligt vetekornsprincipen. Det betyder att vi vill se dem växa upp igen, -mångdubbelt. Förmodligen kommer det att se annorlunda ut i morgon. Vänta och se.
Debatten som jag nu för med Dag Sandahl hör till detta. Jag är glad för den debatten och hoppas den kommer att fortsätta. Hur kommer morgondagens församling att se ut? Det återstår att se, men låt oss börja med att skaffa oss en god teologi!
Tack för din fråga och återkom gärna.
Skicka en kommentar