Klockan ringde 06.00. Efter morgon rutiner blev det frukost och sedan att bege sig iväg till Domkyrkan. Biskopen Fredrik och Växjö stift svarade denna dag för mässan och jag hade blivit ombedd att assistera. Så det gjorde jag.
När jag sedan begav mig mott Uppsala Konsert & Kongress snöade mycket, mycket ymnigt. Det vräkte ner, men väl framme satte det i gång.
Jag hade bestämt mig för att gå upp i talarstolen när vi kom till motionen om att obehörig förklara oss som inte vill viga samkönade. Jag hade lite problem med att anmäla detta och är jag väl lyckade blev jag placerat som den 38:e talaren. Det tog med andra ord ett par timmar innan det blev min tur. Här följer mitt anförande:
Herr ordföranden
Jag yrkar bifall till utskottets förslag, vilket innebär avslag på motionerna 2022:71 och 83.
Frågan om vigsel av samkönade är för många svenskar en svår fråga, men jag tror att vi rör oss i fel riktning om vi bifaller den här motionen. När jag tänker på utvecklingen från 2009 får jag intrycket av att tidsandan är viktigare än religionsfriheten för att inte tala om bibeln och bekännelsen. Och då är det ändå i bibeln vi finner den kristna läran.
Om vi blandar ihop lära och moral får vi stora
problem och det är dessa vi nu debatterar. Vi ska inte göra vår egen bristfälliga
moral överordnad den kristna läran. Svenska kyrkan har en läronämnd för att bevaka och tillse att vi
inte helt kommer bort från den kristna tron.
Även om vigsel till äktenskap inte är konstitutiv är det för mig en sakramental handling. Det är en gudstjänst som sker i Faderns, Sonens och den helige Andes namn och har sin plats i läran. Biskopar och präster kan inte förvalta det efter eget tycke utan har att följa den allmänneliga kyrkans ordning. Det gäller inte bara oss utan alla kristna kyrkor och samfund.
När det gäller motion 2022:83 Obehörigförklaring av
präster som diskriminerar, konstaterar läronämnden att användningen av
begreppet ”diskriminering” inte är i överensstämmelse med den rättsliga
bestämningen i diskrimineringslag (2008:567). Det finns redan en
diskrimineringslag som gäller oss alla.
Diskriminering är inte ok, men att handla efter tro och samvete är inte diskriminering. Blanda inte ihop lära och moral. Läronämnden håller fast vid läran i p 1 och p 2 blir därför en icke-fråga eftersom ”det strider mot kyrkans ordning att införa villkor av icke-konstitutiv karaktär som begränsar biskopens vigningsansvar”. Kyrkomötet har inte befogenhet att ta sådana beslut. Saken borde därmed vara klar.
Det ekumeniska perspektivet lyser helt med sin frånvaro, som om den klassiska synen på äktenskapet inte ska få finnas. Att avkraga präster på grund av att de håller fast vid den kyrkliga synen på äktenskapet är en ekumenisk provokation och politisk arrogans. Svenska kyrkan ska inte uppträda sekteriskt. Det ökar bara polariseringen. och därför avslag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar