Det är fredagkväll i Hetauda. Jag har just kommit från middagen och en längre konversation med bröderna. Maten är bra, både ute på skolan och här på hotel Avocado. Men det känns ovant att äta på plåtallrikar och att bara ha en sked. De flesta äter med händerna.
Idag började jag undervisa. Jag kommer att ha gjort 20 föreläsningar innan jag är klar, fyra om dagen. Vi försöker börja tidigt på morgonen eftersom det redan vid 11-12 är mycket varmt. Undervisningen sker under ett plåttak och idag dröjde det till 11-tiden innan elektriciteten kom, det vill säga innan vi kunde få ström till fläkten. Jag står upp och undervisar. Det är svettigt , men fantastiskt roligt. Jag känner igen ett tiotal av dem från förra gången jag var här så det har varit en viss rotation på deltagandet och vi har inte koll på hur multiplicerandet av kunskaperna fungerar. Den ursprungliga tanken var att pastorerna skulle utgöra en homogen grupp som i sin tur ger vidare. I Nepal, ett nästan totalt oorganiserat land bland de fattigaste i världen har det visat sig vara lättare sagt än gjort. Men vi jobbar på det och jag tycker det går framåt.
De första kristnas tro pch även senare kristnas är att Jesus är Herren, grekiska kyrios. Jag berättade att det ordet används i Septuaginta, en översättning från hebreiskan till grekiska på 200-talet före Kristus om Gud. Det betyder att de första kristna jämställde Jesus med Gud. Problemet vara bara det att inte kan finnas två gudar. Mitt ämne för den här gången är The early Chuch och den här dagen ägnade jag åt kristologin. Hinduer har inga problem med att Jesus är Gud. Här finns miljoner gudar och en mer eller mindre gör ingen skillnad. Men problemet är att Jesus är Herren och den enda sanna och fullkomliga uppenbarelsen av Gud. Ja, mer än så. Han är Gud kommen i köttet. Jag tror inte detta är något problem här. Jag har snarare problematiserat eftersom jag tror mig veta att det endast är en tidsfråga innan de på allvar stöter på problemet och då ska de vara förberedda.
Imorgon är det lördag, dagen då nepaleserna vilar. Det betyder att då firas gudstjänster ute i byarna. På eftermiddagen gör vi fyra svenskar en liten utflykt, men det får jag berätta om i nästa blogg.
Idag började jag undervisa. Jag kommer att ha gjort 20 föreläsningar innan jag är klar, fyra om dagen. Vi försöker börja tidigt på morgonen eftersom det redan vid 11-12 är mycket varmt. Undervisningen sker under ett plåttak och idag dröjde det till 11-tiden innan elektriciteten kom, det vill säga innan vi kunde få ström till fläkten. Jag står upp och undervisar. Det är svettigt , men fantastiskt roligt. Jag känner igen ett tiotal av dem från förra gången jag var här så det har varit en viss rotation på deltagandet och vi har inte koll på hur multiplicerandet av kunskaperna fungerar. Den ursprungliga tanken var att pastorerna skulle utgöra en homogen grupp som i sin tur ger vidare. I Nepal, ett nästan totalt oorganiserat land bland de fattigaste i världen har det visat sig vara lättare sagt än gjort. Men vi jobbar på det och jag tycker det går framåt.
De första kristnas tro pch även senare kristnas är att Jesus är Herren, grekiska kyrios. Jag berättade att det ordet används i Septuaginta, en översättning från hebreiskan till grekiska på 200-talet före Kristus om Gud. Det betyder att de första kristna jämställde Jesus med Gud. Problemet vara bara det att inte kan finnas två gudar. Mitt ämne för den här gången är The early Chuch och den här dagen ägnade jag åt kristologin. Hinduer har inga problem med att Jesus är Gud. Här finns miljoner gudar och en mer eller mindre gör ingen skillnad. Men problemet är att Jesus är Herren och den enda sanna och fullkomliga uppenbarelsen av Gud. Ja, mer än så. Han är Gud kommen i köttet. Jag tror inte detta är något problem här. Jag har snarare problematiserat eftersom jag tror mig veta att det endast är en tidsfråga innan de på allvar stöter på problemet och då ska de vara förberedda.
Imorgon är det lördag, dagen då nepaleserna vilar. Det betyder att då firas gudstjänster ute i byarna. På eftermiddagen gör vi fyra svenskar en liten utflykt, men det får jag berätta om i nästa blogg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar