Tyvärr missade jag Bengt Westerbergs föreläsning om religion och demokratin. Han avslutade den alldeles nyss på Axcess TV. Jag visste inte att han var styrelseledamot i Humanisterna, men så presenterades han i alla fall. Jag hann i alla fall höra att han är för religionsfrihet, men under en förutsättning. Om religionsutövningen kommer i strid med staten, demokratin och de mänskliga rättigheterna sätter riksdagen gränserna. Där fanns ingen tvekan. Nu är inte detta någon nyhet i sig som jag förstår. Kanske är det just denna visshet som sätter sin prägel också på Svenska kyrkan. Som jag konstaterat tidigare är det just den svenska staten som reglerar Svenska kyrkan. Nu gäller det bara för alla oss, 6,5 miljoner svenskar, att fatta det, - en gång för alla och anpassa oss till det så vi inte blir illojala. För det vill ingen vara eller om vi ska vara det i värderingsavseende måste vi organisera oss på annat sätt än som statskyrka. Illojala är vi nämligen om vi följer Jesus som inte var någon vän av den här världen.
Jag håller på att packa för min resa till Nepal. Grejerna ligger på sängen och ska ner i resväskan innan natten. På måndag (jag gör ett dygns uppehåll i Doha, Qatar) ska jag turista i Kathmandu. Förutom de omtalade flickhemmen, där andra svenskar är engagerade, har jag tänkt besöka Durbar Square och Kumari Bahal. I Nepal finns hundratals gudar, gudinnor, boddhisattvas, Buddhas, avartaris och andra gudomligheter, men där finns också en livs levande gudinna, kallad Kumari Devi. Det är en flicka i ålder 4-12 år som utnämnts till gudinna och som finns för allmän beskådan och tillbedjan. Hur kommer det sig?
Det finns några olika förklaringar. Den första förklaringen är att en av kungarna i Malla-dynastin som går tillbaka till 1100-talet var pedofil. Inget konstigt med det. Men så hade han samlag med en minderårig flicka och det bar sig inte bättre än att hon dog. Då fick han dåligt samvete och införde att just ett sådant flickebarn ska fortsättningsvis utnämnas till gudinna. En annan förklaring är att en av kungarna spelade tärning med en gudinna och vann så till den grad att gudinnan hotade honom med olyckor. Då blev han rädd och kompenserade genom att fortsättningsvis utnämna ett flickebarn till gudinna. Det är svårt att veta vad som orsakat denna flera hundraåriga tradition. Men den lever fortfarande. Vem väljs och hur utnämns hon?
Hon ska vara barn inom Newari-kasten, en silver- och guldsmedskast. Hon måste vara fyllda fyra år och får inte ha nått puberteten. Hon ska genomgå 32 olika fysiska tester. Det handlar om färgen på ögonen, formen på tänderna, rösten och så vidare. Hennes horoskop ska anses gynnsamt och slutligen innan invigningen ska hon utsättas för män som dansar iklädda skrämmande masker i ett mörkt rum med 108 ko-huvuden. De ska väsnas så mycket de kan och försöka skrämma det lilla flickebarnet. Om barnet då kan bevara sinnesfriden är hon den utvalda. Då får hon tillsammans med sin familj flytta in i Kumari Bahal. Hon bärs med jämna mellanrum genom staden i procession, men när hon får sin första menstruation upphör hon att vara gudinna och återgår till att vara en normal människa. Det sägs att man ska undvika henne och att gifta sig med henne innebär att man drar olycka över sig.
Jag har läst hinduism och buddism under det senaste året. Kursböckerna är skrivna av Knut A. Jakobsen, en norsk religionsvetare född 1956 som numera är professor i Kalifornien. Han är väl troligen uppväxt i en kristen tradition, men när man läser hans läroböcker är det tydligt att han är positivt inställd till hinduismen. Han menar att hindusimen är en framtidsreligion eftersom den är synkretistisk och därför att vi västerlänningar tycker om mångfald. Han har också vistats i Indien under långa perioder. Men det är väl inte bara han som är positiv till andra religioner. Det är väl också vårt folk i Sverige, ett demokratisk, tolerant och förstående folk.
Det där med religionen i en demokrati kan nog bli intressant framöver, inte minst med vår blivande ärkebiskop som lyckats få in religionsdialogen i Kyrkoordningen. Vi får väl se hur långt toleransen sträcker sig. Kanske ska vi bjuda gudinnan Kumari Devi till Svenska kyrkan? Hon kunde få vara gäst på kyrkomötet.
Jag håller på att packa för min resa till Nepal. Grejerna ligger på sängen och ska ner i resväskan innan natten. På måndag (jag gör ett dygns uppehåll i Doha, Qatar) ska jag turista i Kathmandu. Förutom de omtalade flickhemmen, där andra svenskar är engagerade, har jag tänkt besöka Durbar Square och Kumari Bahal. I Nepal finns hundratals gudar, gudinnor, boddhisattvas, Buddhas, avartaris och andra gudomligheter, men där finns också en livs levande gudinna, kallad Kumari Devi. Det är en flicka i ålder 4-12 år som utnämnts till gudinna och som finns för allmän beskådan och tillbedjan. Hur kommer det sig?
Det finns några olika förklaringar. Den första förklaringen är att en av kungarna i Malla-dynastin som går tillbaka till 1100-talet var pedofil. Inget konstigt med det. Men så hade han samlag med en minderårig flicka och det bar sig inte bättre än att hon dog. Då fick han dåligt samvete och införde att just ett sådant flickebarn ska fortsättningsvis utnämnas till gudinna. En annan förklaring är att en av kungarna spelade tärning med en gudinna och vann så till den grad att gudinnan hotade honom med olyckor. Då blev han rädd och kompenserade genom att fortsättningsvis utnämna ett flickebarn till gudinna. Det är svårt att veta vad som orsakat denna flera hundraåriga tradition. Men den lever fortfarande. Vem väljs och hur utnämns hon?
Hon ska vara barn inom Newari-kasten, en silver- och guldsmedskast. Hon måste vara fyllda fyra år och får inte ha nått puberteten. Hon ska genomgå 32 olika fysiska tester. Det handlar om färgen på ögonen, formen på tänderna, rösten och så vidare. Hennes horoskop ska anses gynnsamt och slutligen innan invigningen ska hon utsättas för män som dansar iklädda skrämmande masker i ett mörkt rum med 108 ko-huvuden. De ska väsnas så mycket de kan och försöka skrämma det lilla flickebarnet. Om barnet då kan bevara sinnesfriden är hon den utvalda. Då får hon tillsammans med sin familj flytta in i Kumari Bahal. Hon bärs med jämna mellanrum genom staden i procession, men när hon får sin första menstruation upphör hon att vara gudinna och återgår till att vara en normal människa. Det sägs att man ska undvika henne och att gifta sig med henne innebär att man drar olycka över sig.
Jag har läst hinduism och buddism under det senaste året. Kursböckerna är skrivna av Knut A. Jakobsen, en norsk religionsvetare född 1956 som numera är professor i Kalifornien. Han är väl troligen uppväxt i en kristen tradition, men när man läser hans läroböcker är det tydligt att han är positivt inställd till hinduismen. Han menar att hindusimen är en framtidsreligion eftersom den är synkretistisk och därför att vi västerlänningar tycker om mångfald. Han har också vistats i Indien under långa perioder. Men det är väl inte bara han som är positiv till andra religioner. Det är väl också vårt folk i Sverige, ett demokratisk, tolerant och förstående folk.
Det där med religionen i en demokrati kan nog bli intressant framöver, inte minst med vår blivande ärkebiskop som lyckats få in religionsdialogen i Kyrkoordningen. Vi får väl se hur långt toleransen sträcker sig. Kanske ska vi bjuda gudinnan Kumari Devi till Svenska kyrkan? Hon kunde få vara gäst på kyrkomötet.
1 kommentar:
Kumari Devi är välkommen till Uppsala misstänker jag :)
jag tänkte direkt på en artikel jag läste tidigare idag och kring det som hände i jönköping igår.
Det är så enormt viktigt att vi har vår utgångspunkt i Jesus och inte i vårt ställningstagande mot rasism exempelvis. De går båda hand i hand så klart. Min tro på Gud gör att jag också lever som om alla människor är lika mycket värda och älskade av Gud. Jag tror att för egen del så går gränsen vid klockringningen mot demonstrationståget. kanske skulle man bett istället, jag vet inte. men där har man gjort ett ställningstagande som är politiskt coh det är jag tveksam till. Håller man sig till centrum kan det aldrig gå fel.
Skicka en kommentar